På DN Debatt i måndags påstår tre läkare att förslaget om Vårdval i Sverige värnar mer om kommersiella intressen än om patienterna. Helt fel förstås. Reformen går ut på att stärka patientens ställning genom att alla ges möjlighet att välja vårdcentral. Vården finansieras gemensamt och ges efter behov.

Artikeln bygger på en rad felaktigheter, till exempel påståendet att den fria etableringsrätten skulle ge vårdgivarna automatisk rätt till offentlig finansiering. Här missuppfattas förslaget medvetet eller så har man inte förstått.

För att en vårdgivare ska få del av offentliga pengar så krävs naturligtvis att man lever upp till de krav som landstinget ställer och att man får patienter. Någon fri dragningsrätt till finansiering existerar inte.

Jag tror att de flesta av oss inte bryr sig, om vården utförs av landstinget eller enskilda vårdgivare. Det viktiga är bemötandet och vårdens kvalitet. Fritt vårdval stärker patientens ställning och det är på tiden att det sker.

Ett tänkvärt citat från Jan Carlzon:
"En person som inte får information kan inte ta ansvar. En person som får information kan inte låta bli att ta ansvar."

Trevlig Helg!

De senaste veckorna har många småhusägare fått sina nya taxeringsvärden och enligt beräkningar har de i genomsnitt stigit med 35 procent.

Detta är en påminnelse om hur viktigt det var att vi reformerade fastighetsskattesystemet.

I stället för den tidigare regeringen(s) modell som innebar att fastighetsskatten utgjorde en procent av taxeringsvärdet har vi nu infört en kommunal avgift som innebär att ingen betalar mer än max 6300 kronor per år (2009) eller 0,75 procent av taxeringsvärdet.

För de pensionärer med lägst inkomst har vi också fattat beslut om att ytterligare begränsa fastighetsavgiften.

Det är med intresse jag följer Hartmans sätt att argumentera. Hans huvudmål är att jag och partiet ska gå i svaromål för någon annan. Jag har försökt förklara detta i mina tidigare inlägg men medvetet (vilket är Hartmans syfte) lyssnar inte Hartman på detta.

Det är lika orimligt som om Hartman ska gå i svaromål för vad Bodén skriver på VF:s ledarsida, eller vilka ståndpunkter PRO driver (mest sossar i toppen) eller vad Björklöven tycker (Åsa Ögren (s) ordförande i Björklöven).

Det finns två delar i denna diskussion som blandas.
1. Når partiets armar in bland de förtroendevalda i Svenska Kyrkan? Svar nej.

När Svenska kyrkan och staten skiljdes åt för många år sedan var vi nog det parti som snabbast skiljde på politik och tro. Politiken håller partiet på med och frågor om tro och bibeltolkningar får Svenska kyrkan ta hand om.

Kvar finns dock fortfarande eftersläpningar från den gamla partistrukturen i Svenska Kyrkan därav namnet kristdemokrater i Svenska Kyrkan. Jag sitter i vår partistyrelse och jag står upp för vårt partis frågor men har ingen makt eller ska så ha över det som diskuteras inom Svenska kyrkan. Eftersom partiet kristdemokraterna inte har någon makt över de som är förtroendevalda inom Svenska kyrkan kan inte heller partiet gå i svaromål för dem. Det får dom göra själva.

Antingen förstår man detta eller så låter man bli.

2. Religionsfriheten i vårt land innebär att alla som vill får hänge sig åt religiös verksamhet. Därom borde vi väl vara överens? Det diskuteras nog en hel del i dessa dagar i varje samfund om hur man ställer sig i äktenskapsfrågan. Argumenteringen kring detta tar sig också väldigt olika former som vi också kan konstatera.

Jag kommer aldrig att gå in i deras förehavanden och deras tolkningar. Jag diskuterar gärna vårt partis uppfattning i olika frågor men försök inte få mig att gå i svaromål för vad som diskuteras inom kyrkans värld. I just detta tycker jag du är ojust. Vill du diskutera trosfrågor och bibeltolkningar så vänd dig till Nils-Ola Andersson och Svenska kyrkan i detta fall.

3. Jag lade ut en mina igår för att testa en sak. Hartman trampade på den så att klicket hördes ända till stadshuset. Enligt Hartmans retorik är det korrekt att påstå att det behöver vädras i kristdemokraternas garderob (behövs nog med jämna mellanrum i alla partiers garderober) men stänger snabbt igen sin egen garderobsdörr när det börjar osa katt. Man må tycka att jag var både det ena och andra som lade ut minan men den bevisar min tes.

PS: Grattis i förskott på 40-års dagen.

Thomas Hartman vägrar att förstå skillnaden mellan ett politiskt partis åsikter, fastställda i riksting efter riksting och Svenska kyrkans inre teologiska verksamhet. Än en gång Hartman, kristdemokraterna styr inte över på vilket sätt trosfrågorna diskuteras inom svenska kyrkan.

Du verkar inte vilja lyssna på det örat och det är sorgligt. Kan förstå varför eftersom det socialdemokratiska partiet styr över ageranden i svenska kyrkan. Vårt förhållningssätt är att inte lägga oss i trosfrågor som diskuteras inom kristendomen, judendomen, islam eller andra religiösa sammanslutningar. Det klarar dom nog bra av själva.

Självklart kan då snäva bibeltolkningar utifrån ett teologiskt perspektiv synas märkliga om de lyfts ur sitt sammanhang. Var och en får skämmas för sig och stå för sitt.

Hartman skriver vidare: ‘Oavsett hur mycket än Anders Sellström tycker jag är tråkig så kan det inte vara mitt fel att dessa åsikter tycks bita sig fast i den kristdemokratiska medlemskåren likt unken lukt i en garderob.’

Hur ser det då ut i Hartmans garderob? Jag Googlade lite på fenomenet Hartman och hittade följande.

På Realtid.se fann vi följande:
‘Ingen vanlig väg till toppjobb i s?
SSU-ordföranden Anna Sjödins rykte skamfilades efter krogbråket på Crazy Horse i januari. Realtid.se avslöjar nu hennes sambo, Thomas Hartmans, väg till posten som politisk sakkunnig åt migrationsministern. En väg som innehåller det mesta i bakläxor.’

Vidare citerar Realtid.se Hartmans fördömanden av media som far med osanningar. Tycker mig känna igen sättet han nu diskuterar på och som han själv avskydde.
‘ Media är en del av underhållningsindustrin och skapar sin egen verklighet. Genom lögnaktiga löpsedlar sprids dyngan. Allt under chefredaktörernas lugnande ord ‘Vi skildrar verkligheten’, ‘ni får bara vad ni efterfrågar’ möjligen i kombination med ‘skjut inte budbäraren’.’

VK uppmärksammade även de Hartmans sätt att argumentera. Eftersom han skulle arbeta åt en minister fick han snabbt krypa till korset och stänga sin dåvarande hätska blogg. Med andra ord så känner vi igen hans, anser jag, olustiga sätt att försöka sätta en bild som inte hör verkligheten till.

Under flera år har Lennart Holmlund (s) basunerat ut resurser och krafttag ska användas för att bl. a. minska storleken på barngrupperna i kommunens förskolor. Löftet var att barngrupperna skulle bestå av max 15 barn och det senast 2009.

Nu kommer beskedet att en höjning sker av antalet barn till 18 i varje barngrupp samtidigt som lärartätheten minskar. Löftet om max 15 barn per grupp skjuts på framtiden och kanske når man det 2011.

Det är uppenbart att under Lennart Holmlunds ledning klaras inte de löften socialdemokraterna ger och som gäller den s.k. mjuka sektorn i kommunen. Löftet angående barngrupperna ges utan att täckning finns i den verklighet som barn och föräldrar möter i förskolan varje dag.

Alliansregeringen har dessutom försett kommunerna med ytterligare verktyg för att öka valfriheten i barnomsorgen och som även skulle bidra till att nå målet med max 15 barn i barngrupperna.

Till detta säger socialdemokraterna, tack men nej tack. Ideologiska skygglappar försätter barnen och föräldrarna i skymundan. Dags att byta styre i Umeå.

Thomas Hartman socialdemokratisk politiker går i sin blogg idag till angrepp på kristdemokraterna. Han försöker insinuera att kristdemokraterna som parti står bakom de texter han citerar från.

Tråkigt sätt att bedriva politik på, Hartman. Hartman vet att de texter han citerar från är hämtade från den grupp som finns inom Svenska kyrkan. Denna gruppering bedriver helt självständigt sina frågor inom Svenska kyrkan. Partiet kristdemokraterna kan inte styra vilka frågor som de driver och på vilket sätt.

Kristdemokraterna är det parti som kanske mest av alla partier skilt på frågorna som hör hemma inom Svenska kyrkan och den övriga politiken. Det som härrör trosfrågor kopplade till bibeltolkningar hör hemma inom kyrkans värld och inte inom den övriga politiken. Detta eftersom just det Hartman citerar inte är ett partis hållning utan en hållning tolkad utifrån en trosuppfattning.

Vi må tycka vad vi vill om denna trosuppfattning men blanda inte medvetet ihop de helt skilda rollerna i syfte att misstänkliggöra partiet kristdemokraterna för att stå för detta. Ett ojust sätt Hartman att argumentera på och agera utifrån.

En möjlig åtgärd för att få bukt med nedskräpningen är fler och bättre soptunnor. Mängden soptunnor och designen av dessa påverkar naturligtvis benägenheten att lägga skräpet i soptunnan. Det andra hindret som måste hanteras är problemet med överfulla soptunnor.

"Googlade" på nätet och hittade en solcellsdriven sopmosare, Big Telly TrashMasher.

Den är en solkraftdriven soptunna som trycker ihop soporna så att den inte behöver tömmas lika ofta vilket sparar pengar. Soptunnan packar skräpet så hårt att det eliminerar 80 % av tömningarna i jämförelse med en vanlig soptunna. Dessutom är ju de absolut miljövänligaste transporterna de som aldrig äger rum.

Kanske något för Tekniska nämndens ordförande Christer Paulsson (s)?

Fortfarande är det stora problem med nedskräpningen i Umeå. Alla måste självklart hjälpas åt för att komma tillrätta med problemet men även kommunen måste vara snabba att få bort skräpet från våra gator och torg.

Jag tror nog att kommunen försöker göra vad man kan utifrån de resurser som satsas idag. Frågan är ju om man kan styra om användandet av de samlade resurserna på något sätt för att effektivare klara problemet.

Vi inom Alliansen har ju föreslagit socialdemokraterna att satsa ytterligare 1 miljon kronor på städningen. Detta har dock inte ännu vunnit gehör hos det styrande partiet socialdemokraterna.

Umeå satsar nu för att bli Kulturhuvudstad 2014, så innan dess måste vi få ordning på nedskräpningen i Umeå.

I kommunfullmäktige idag debatterades om det är bra eller dåligt att skriva in ogiltig frånvaro i betygen.

Alla är vi överens om att skolk är fel. Där finns inga åsiktsskillnader. Inte heller om vikten av att agera för att stävja skolk.

Vänsterkartellen vill inte att man ska skriva in skolk i betyget. Man är rädd för att elever därmed stämplas och skuldbeläggs.

Som kristdemokrat vill jag se till att energi läggs på de elever som har verkliga problem och inte de som okynnesskolkar av olika anledningar. Ju fler som skolkar av okynne och "har-inte-lust-attityd" ju mindre kraft kan läggas på de elever som har riktiga bekymmer i skolan p.g.a. missbrukande föräldrar, stökiga hemförhållanden eller svårigheter av andra slag.

Att skriva in skolk i betyget undantar ju inte satsningar av andra slag såsom satsningar på elevhälsan, dialog och kvartssamtal.

Det gäller att tydliggöra för föräldrar och elever att skolk inte tolereras och att det kommer att synliggöras som ogiltiga frånvaro i betyget.

Okynnesskolket kommer definitivt att minska och den samlade energin kan då förflyttas till de elever som verkligen är i behov av hjälp. 1/1, 2010 införs detta verktyg i hela Sverige om liggande förslag går igenom i riksdagen.

Västerbottensnytt granskar friskolan, se deras hemsida:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=33914&lid=Vasterbottensnytt&from=menu


1. Överskuggande allt annat gäller att eleverna får bra undervisning till så hög kvalitet som möjligt. Oavsett om eleven går i friskola eller kommunal skola.
2. I friskolans värld måste skolan förtjäna elever och föräldrars förtroende varje dag. Annars väljer de att gå till någon annan skola.
3. En summa pengar per elev utgår från kommunen som också fastställs av politiker i den kommunala nämnden. Samma gäller för kommunens egna skolor. Det går inte mer resurser till friskolan än till den kommunala, snarare tvärtom.

Om en friskola dels kan hålla hög undervisningskvalitet, dels behålla sin elever samt få nya och samtidigt generera en vinst – vad är problemet?

Det visar bara att den kommunala skolan drivs med för stor kostnadsbas och är mindre effektiv än vissa friskolors effektivitet. Om kommunen antar utmaningen att bedriva sin egen skolverksamhet på ett annat sätt än vad som sker idag kommer kostnaden per elev att sjunka. Det i sin tur gör att ersättningen per elev från kommunen till friskolan minskar. Det resulterar i mindre vinstmarginaler i friskolan och bättre utnyttjade skattemedel för oss alla.

Här finns den politiska utmaningen för Umeå kommuns politiker. Skäll inte på friskolan utan rikta blicken till den egna kommunala skolan och ställ frågan – vad kan vi göra för att jobba annorlunda?