Vilket är ditt varumärke?

Av , , 2 kommentarer 5

Var på ett mycket intressant seminarium igår på Grand Hotell i Stockholm. Storumans kommun ansvarade för detta under de pågående Västerbottensdagarna.

Mattias Önell, känd från reklambyrån Heja!, berättade om vägen till ett varumärke.

Inte bara företag och organisationer bör fundera djupare kring denna fråga utan även jag och du. Vilket är ditt varumärke vilket är mitt varumärke?

Varumärket är uppfattningen om vad du gör, hur du gör och varför du gör det. Hur vill du och jag bli uppfattad av vår omgivning?

Så nu är det bara att sätta igång om det är så att du inte uppfattas som du vill att andra ska uppfatta dig.

Ibland funderar man ju på varför en del människor inte förstår vad man menar när man försöker förklara någonting. Frågan är ju vem som är ansvarig för det. Den som berättar eller den som lyssnar?

Om någon inte förstår måste jag ju berätta på ett annat sätt tills budskapet går fram. Det kan ju omöjligen vara mottagarens ansvar att försöka gissa sig till vad jag som berättar vill säga. Samma med mitt varumärke. Jag är ansvarig för det inte andra.

Ungdomarna tar smällen

Av , , 2 kommentarer 3

Så nådddes vi av beskedet att den sk "jobbpakten" skjutits i sank av arbetsmarknadens parter. Den pakt som hade som mål att möjliggöra ungdomsanställningar till reducerat pris. Arbete 75 % och studier 25 % för den anställde, sänkta arbetsgivaravgifter samt handledningsersättningar till företaget var målet.

Syftet var att hitta fler åtgärder för att få ned arbetslösheten bland unga och göra fler långsiktigt anställningsbara. LO och Svenskt Näringsliv lyckades inte nå fram till en gemensam lösning.

LO å sin sida tog chansen att försöka paketera in fler åtaganden från arbetsgivarparten än vad som själva sakfrågan handlade om.

Regeringen har hela tiden signalerat att man är beredd att ställa upp med resurser om en framförhandlad lösning skulle komma till stånd. LO har också gett regeringen beröm för detta.

Direkt det kom fram att det inte blir någon jobbpakt går Stefan Löfven (S) ut och är skadeglad. Det är ju inte långsökt att misstänka att det fanns ett motiv för LO att spräcka detta. Att få till stånd en jobbpakt skulle ge regeringen en fjäder i hatten. Kunde (S) och det socialdemokratiskt styrda LO bjuda på den fjädern på väg in en valrörelse? Knappast.

Därför ställer LO så vittgående krav att arbetsgivarparten omöjligt kan acceptera dem. Sammanbrottet är ett faktum. Frågan som då måste ställas till LO och Stefan Löfven (S) är:

Är det viktigare med politiska poänger än att skapa arbeten åt våra ungdomar?

Den frågan ställdes aldrig av analyserande journalister i nyhetsprogrammen igår. Varför då?

Hälsa och jämlikhet

Av , , 2 kommentarer 5

På DN-debatt kan man idag läsa om att högskoleutbildade lever längre. Ju mer utbildning verkar höra ihop med ju mer koll på ditt leverna. Skillnaden i livslängd mellan enbart gymnasieutbildade och högskoleutbildade är nu 2 år till förmån för den senare skaran

Författarna bakom artikeln skriver vidare att denna utveckling måste bromsas. Bromsas är väl fel ordval. Vi ska inte bromsa utvecklingen till ett hälsosammare liv för de som lyckas med den bedriften.

Däremot ska vi ska vi fundera en hel del kring vilka faktorer som påverkar att inte fler väljer ett hälsosammare liv. Det finns många omständigheter som vi människor inte kan påverka eller har svårt att påverka såsom slitsamma arbeten, sjukdomar och olyckor. En del kan vi dock påverka genom eget ansvarstagande.

Då kommer huvudfrågan. Vem ska bestämma hur jag ska leva? Om kunskapen finns som säger att om jag lever någorlunda sunt förlänger jag min livstid oavsett bakomliggande faktorer. Alltså inte röker, snusar, dricker för mycket alkohol, äter sunt och motionerar.

Valet i den delen är mitt och påverkar min livslängd och mitt välmående oavsett opåverkbara omständigheter. Om jag väljer hur sunt  eller osunt jag vill leva är det då ojämlikt?

Alladin fick tre önskningar

Av , , 2 kommentarer 5

Efter kommunfullmäktigesammanträdet igår är det uppenbart att Vänsterpartiet i Umeå, under ledning av Tamara Spiric, inte håller sig till sin problemlösningsmetodik.

I Riksdagsdebatten öser Vänsterpartiet ut pengar. Genom våldsamma skattehöjningar på allt och alla kan man dela ut pengar till allt och alla. När Vänsterpartiet är i opposition får du inte bara drömma om att få tre önskningare uppfyllda utan du får alla önskningar uppfyllda. I deras oppositionsvärld finns inga begränsningar på pengar.

När Vänsterpartiet sedan ska förverkliga sin politik, när man t ex sitter i majoritet som i Umeå, stämmer inte retoriken längre.

Ett lysande exempel från gårdagens fullmäktige är när kommunalrådet Tamara Spiric (V) i den ena debatten säger att hon minsann kompenserar socialnämnden för alla ökade kostnader. För att i nästa debatt få stå till svars varför nattbemanningen inom äldreomsorgen måste dras in p g a att hon själv varit med och nekat socialnämnden de resurser som behövs för att bibehålla nattpersonalen intakt.

I samma veva vet vi att Umeå kommun 2012 fortsätter göra stora överskott på uppemot 200 miljoner kronor. Om lösningen i detta fall är mer pengar och det just är Vänsterpartiets problemlösningsmetod. Varör använder sig Tamara Spiric inte av den metoden? 

Alladin fick tre önskningar i sagan. Eller har Tamara Spiric redan förbrukat sina tre önskningar?

Delade turer

Av , , 2 kommentarer 4

Befinner mig just nu i Umeås kommunfullmäktigesal. Vi hanterar interpellationer av olika slag. Jag har till den styrande majoriteten (S+V) ställt en interpellation om delade turer inom äldreomsorgen. Mina funderingar handlar om kostnader och kvalitetshöjande ätgärder.

I det skriftliga svaret kan man läsa följande:

Merkostnaden för kommunen är 196 miljoner om alla delade turer försvann inom äldreomsorgen, hemtjänsten och handikappomsorgen och ersattes av heltidstjänster. Socialdemokraten och socialnämndens ordförande, Eva Andersson, är tydlig i sitt svar att dessa pengar inte finns idag. Inte ens till nuvarande nivå av nattbemanning finns det framtida resurser till enligt Anderssons skriftliga svar.

Vi får aldrig tappa fokus på vilka en verksamhet är till för. Det är huvuduppdraget. Därefter ska vi rigga en organisation som uppfyller detta fokus. Det sker i huvudsak genom anställda. För att få tag i och behålla kompetent personal krävs en bra arbetsmiljö. Sammantaget sätts ramen för detta utifrån de ekonomiska resurser som finns att tillgå.

Tappar man huvudfokus (varför verksamheten bedrivs) är det lätt att gå vilse. Därför är det viktigt att diskutera dessa frågor. Så många heltider som möjligt utifrån verksamhetens behov och ett erbjudandet om en god arbetsmiljö. Lättare att skriva än att utföra. Snart ska vi diskutera frågan och kanske kanske kommer några bra tankar ur denna debatt. Äldreomsorgen är för viktig för att slå varandra i huvudet med retoriska slagträn.

Riskera kapital – Riskkapital

Av , , 3 kommentarer 8

Denna krönika har jag i tidningen Västerbottningen. Ni som inte har tillgång till den kan få läsa den nedan.

Riskkapital och riskkapitalister har under senare tid fått en negativ klang över sig. Speciellt i debatten om vår välfärd är det många som, med lite olika motiv, försöker sätta bilden att det är en ljusskygg verksamhet som pågår. I samma veva har begreppet vinst också hamnat i dålig dager. Som om vinst vore en ond företeelse i sig och dess motsats förlust skulle vara något finare. Vem vill höra uttalanden som: "Vi hör hemma inom välfärden för vår verksamhet går alltid med förlust"?

Om de två företeelserna, vinst och riskkapital, förekommer tillsammans anser en del att då är det fara å färde. Två onda drivkrafter som överhuvudtaget inte får samverka med varandra. Samtidigt skriker innovatörer, företagare, företagsinkubatorer och företagsutvecklare runt om i vårt land efter riskvilligt kapital.

 
De har idéer som behöver prövas i verkligheten. De har innovationer som kan generera nya arbetstillfällen. De vill få ut nya produkter och tjänster på en marknad men saknar riskvilligt kapital för att lyckas. Hur kan det bli så fel?

Eftersom känsloargumentation på kort sikt oftast vinner över logisk argumentation har de som är emot alternativa driftsformer i välfärden i detta hittat en perfekt ingång. Riskkapitalister som gör vinster på vårdnaden av din och min mamma, pappa, farmor eller morfar skapar en känsla av motvilja. Tanken att vinst bara kan skapas om man fuskar med omvårdnaden har skickligt placerats ut. Inget kan vara mer felaktigt.

 
Faktum är ju att överallt gäller det omvända. Genom bra kvalitet, bra rutiner och välskötta företag skapas vinst. Förlust skapas i dåligt skötta företag med låg kvalitet där ineffektivitet och dåligt ledarskap går hand i hand. Värdet i företag som levererar dålig verksamhet minskar också snabbt. Med andra ord är en dålig och undermålig verksamhet det sista ett företag vill förknippas med. Det är dålig business helt enkelt.

De som placerar sitt kapital i nya branscher gör det i syfte att på sikt få något tillbaka. Ju bättre dom är på att förädla det dom satsar pengarna i desto större kan avkastningen på placerat kapital bli. Att göra det omvända är helt enkelt ologiskt och att kasta placerade pengar i sjön.

Att NCC, Skanska, läkemedelsföretag, dataföretag, etc gör vinster på skattepengar är inget nytt och inget som i allmänhet skapar negativa känslor. Det är något vi tar för givet. Att kommuner och landsting köper tjänster av IT-bolag med mångmiljonbelopp varje år skapar inga rubriker. Inte heller dessa bolags vinster. Här är det fokus på den service som erbjuds och inget annat.

 
När tjänster i betydligt mindre omfattning köps från vårdföretag fokuseras det på vilken vinst som uppkommer istället för vad som levereras. Inte för inte att man funderar om det har att göra med manliga och kvinnliga arbeten.

På ena sidan står alltså en grupp och ondgör sig över riskkapitalister och vinster i välfärden. På andra sidan står (ibland samma) kommunalråd och näringslivsföreträdare och ropar efter riskkapitalister som vill placera sina vinster och sitt kapital i just deras kommun. För att skapa tillväxt med fler arbetstillfällen som följd. Det ger i sin tur ökade skatteintäkter och förbättrad välfärd.

 
Paradoxen kan inte bli tydligare.

Myter om köttkonsumtionen

Av , , Bli först att kommentera 6

Att använda statistik är bra i många fall. Statistik kan dock användas för felaktiga jämförelser. Jordbruksverkets rapport angående vår köttkonsumtion innehöll den typen av felaktiga jämförelser.

Maria Forshuvfud har i en artikel på Newsmill på ett föredömligt sätt gått igenom den statistik som användes av Jordbruksverket. Nu framstår vår köttkonsumtion inte så dramatisk längre.

Rätt underlag i början ger en mer nyanserad diskussion i sakfrågan. Att slå varandra i huvudet med statistik är kul ibland men ofta kommer man ingen vart rent konstruktivt.

ADHD – ett hinder för körkort?

Av , , 7 kommentarer 8

Ibland funderar man för lite på hur det i förlängningen blir när regler sätts upp med ett gott syfte men får så konstiga effekter. Nollvisionen inom trafiksäkerhetsarbetet får inte snäva in utrymmet för vanligt folk att ta körkort.

Jag anser att de som klarar alla tester för att köra tåg eller bil ska också få göra detta. Allt annat leder till en stämpling av en mängd diagnoser som i sig inte hindrar från ansvarsfullhet i trafiken.

Vår Riksdagsledmot, Penilla Gunther från Trollhättan, har lyft upp ett problem som kan få stora negativa konsekvenser. Hon har skrivit om det i Expressen.

Det handlar om lokföraren Torolf Jansson som i 28 år kört lok prickfritt. I somras fick han diagnosen Aspergers. Nu funderar han om det var värt att få en diagnos i vuxen ålder. För när diagnosen var klar drog Transportstyrelsen omedelbart in hans lokförartillstånd.

Penilla skriver: "Alla människor förtjänar en individuell bedömning över sina kunskaper och färdigheter. Vi kan inte tillåta att individer klumpas ihop i en grupp, där spektrat över tillståndet i diagnoser är så vitt och brett som det är inom dagens neuropsykiatri".

Nu riskerar alla med diagnoser inom detta vida område att inte kunna få köra tåg. Enligt tidningen Arbetarskydd vill man även klassa de med diagnosen ADHD som en säkerhetsrisk. Kammarrätten har inte köpt Transportstyrelsens linje i frågan. Dock har Transportstyrelsen överklagat domen till högsta förvaltningsrätten.

Får Transportstyrelsen rätt kan man undra vad detta leder till för även tagande av vanligt körkort.

Köttskatt och Max

Av , , 4 kommentarer 6

Jordbruksverket har i en rapport föreslagit köttskatt. Eftersom köttkonsumtionen genererar för höga koldioxidutsläpp och vi svenskar relativt äter mycket nötkött.

Tycker det är en dålig idé. De som har råd köper kött i varje fall och de som inte har marginalerna väljer ännu sämre köttkvalitet för att kompensera prishöjningen.

Om alla som kan och har möjlighet redan nu tänker på detta när man handlar genom att köpa svenskt kött minskar utsläppen.

Max är ju ett dubbelt föredöme i detta fall genom att de dels köper svenskt kött och dels kompenserar koldioxidutsläppen för varje hamburgare de säljer. Ska Max nu straffas för att dom redan gör rätt för sig?

 

Löfven om gymnasieutbildningen

Av , , 1 kommentar 7

Stefan Löfven (S) säger i tidningen Riksdag & Departement att det bara finns ett framtidsparti. På frågan från journalisten om varför (S) kallar sig framtidsparti? Journalisten menar att det är ju alla partiers uppdrag att forma framtiden.

På det svarar Löfven att de partier som ifrågasätter att alla ska ha en gymnasieutbildning inte är framtidspartier. Vän av ordning undrar då vilka som har ifrågasatt att alla inte borde ha en gymnasieutbildning?

På sådana utspel vinner man inga val Löfven. Alla ska ges möjlighet att i Sverige få en utbildning. Alla ges den möjligheten men vi vet att vissa inte klarade av att fullborda den gamla gymnasieutbildningen. Var fjärde gick ut gymnasiet med ofullständiga betyg senaste året. Orsaken var kraven för vissa elever att även behöva läsa in högskolekompetens trots att man gick en praktisk linje.

Med det i facit vad gör vi då? Jo nu är kravet ändrat på de praktiska linjerna men kan för de som vill fortfarande ingå. Vi hoppas att resultatet nu är högre andel genomförda utbildningar där desto fler känner sig lyckade. Det ger fler yrkesgodkända nya medarbetare på marknaden.

Det är framtidsinriktat istället för att tidigt i livet slås ut och få stämpeln, Icke Godkänd!

Presentation

Sysselsättning: Riksdagsledamot KD, Ledamot i Finansutskottet, Ledamot i kommunfullmäktige Umeå samt Distriktsordförande i Västerbotten och partistyrelseledamot.
Bloggar om: samhällsfrågor i vardagen
Ålder: 48
Bor: Haga
Utbildning: civilekonom
Dröm: att få vara frisk och kry
Bästa egenskapen: analytisk
Sämsta egenskapen: för rakt på ibland
Husdjur: nej
Bil: Volvo V70
Intressen: innebandy, tränar på USM, slalom
Förebild: Alf Svensson och Vaclav Havel

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se