efter den VÅP-debatt (vårpropositionen) vi hade igår i Riksdagen kan man konstatera två saker.

1. Alliansregeringen satte in Sveriges ekonomiska förutsättningar i en omvärld.

2. Oppositionen isolerade Sverige från sin omvärld.

För min del obegripligt att en opposition inte har förmågan att se Sveriges starka ställning relativt andra länder där vi alla befinner oss i en kraftig och utdragen lågkonjunktur.

Sverige vinner eller ligger på pallplats i nästan alla jämförbara nyckeltal relativt övriga EU-länder. Vi har en del delar vi måste bli bättre i men sammantaget står sig Sverige starkt och jämställt.

Sverige är bäst av alla länder i världen när man lägger ihop flera variabler för att mäta detta. En sådan seriös måttstock är Social Progress Index. Här mäter man basala funktioner i ett land, välfärdens kvalitet och tillgång samt människors möjligheter.

Visst har vi mångt och mycket att skruva, justera och rätta till. Men någon måtta för det väl ändå vara på oppositionens fabulösa anklagelser.

Vi befinner oss i en lång lågkonjunktur som sträcker sig världen över. Sverige står sig ohyggligt bra i den kontexten. Vi lyckas hålla tillbaka fattigdom (bäst av alla) och vi lyckas hålla nere inkomstspridningen (bäst tillsammans med Slovenien). Dock skapar den minskade efterfrågan på svenska exportvaror och tjänster en för hög arbetslöshet.

Motverkas med att vi rustar Sverige för att klara den internationella konkurrenskraften än bättre. 23 miljarder i år satsas på detta plus nu ytterligare platser på yrkesutbildningar och högskola.

Mot detta står oppositionens partier med skattehöjningar på mellan 30-50 miljarder. Ska en ekonomi stimuleras för att skapa arbeten är skattehöjningar helt fel väg att gå.

Nu är det klart att den förhatliga byggfelsförsäkringen försvinner.

Det meddelar nu bostadsministern, Stefan Attefall (kd), i en intervju med Ekot.

Under mina år i byggnadsnämnden har frågan varit uppe ett flertal gånger. Försäkringen som infördes av s-regeringen har bara inneburit ökade byggkostnader men inte gett något tillbaka. Helt onödig med andra ord.

Runt 60 000 kronor har den kostat vid uppförandet av en villa och betydligt mer vid byggande av flerfamiljshus.

Tror att Åsa Ögren (s) är lika glad som jag över alliansregeringens linje i frågan.

Framtidstro är ett måste oavsett vulkanutbrott, miljöproblem, fattigdom och sjukdomar.

Utan hopp och framtidstro är livet betydligt torftigare att leva.

Att i detta perspektiv se att den i modern tid största finansiella krisen i världen verkar stabiliseras skapar hopp. Den verkar också innebära att världens länder lär sig en hel del av läxan.  

Sverige som genomled en allvarlig kris i slutet på 80-talet och början på 90-talet var förberedd på ett helt annat sätt än andra länder när genomklappningen i världsekonomin var ett faktum.

I vårbudgeten som alliansregeringen lade fram igår ser vi tydligt att robusta statsfinanser och fokus på jobbskapande åtgärder resulterat i att Sverige klarat sig i särklass bäst i krisen.

Det skapar hopp för framtiden. Om vänsterpartiernas politik fått härja med de förslag de lagt fram under årens lopp skulle statens finanser varit helt urgröpta. Det hade inneburit åtstramningar för kommunerna och landstingen, högre arbetsköshet och höjda skatter.

Framtidstro har att göra även med vem som styr ett land.

Ännu en kristdemokratisk hjärtefråga får nu genomslag i Alliansregeringens förda politik. Idag kom besked om att skatten ytterligare sänks med 5 miljarder fr o m den 1/1, 2011.

Sammanlagt har nu skatten sänkts med 10,5 miljarder sedan 2009. Detta förutom flera andra förbättringar som skett för de som har de lägsta pensionerna.

Kristdemokraterna hade som valfråga inför 2006 att pensionärerna stod på tur att få skattesänkningar. Den socialdemokratiska regeringsperioden 1994-2006 hade inte levererat en enda krona till pensionärerna.

Nu har flera steg tagits för förbättringar och idag kom så besked om nästa. En sund ekonomi på statlig nivå kopplat till färre sjukskrivna ger resultat.

Grattis alla pensionärer.

Även det minsta regeringspartiet har inflytande på politiken. Det finns många exempel på det och här kommer nu ännu en leverans.

Härligt .......

Den fråga jag tycker alla borde ställa sig är om färdriktningen är rätt?

Att inte allt kan bli perfekt på 3 år är väl inte så märkligt. 1994 - 2006 (12 år) styrde socialdemokraterna och lyckades inte alls komma tillrätta med en hel del problem.

Bl a skickades 140 personer per dag ut i förtidspensionering, ung som gammal.

Sverige som land blev fattigare och vi invånare förlorade både köpkraft och beslutskraft vid köksborden.

2009 har hushållen aldrig haft så hög disponibel inkomst på 20 år att förfoga över. Det är kanske den i särklass största förklaringen varför Sverige som nation klarat sig så pass lindrigt undan den globala finanskrisen som slagit ohyggligt hårt i många andra länder.

Hög disponibel inkomst hos hushållen har hållit den inhemska konsumtionen igång.

Den andra orsaken är väl skötta statsfinanser.

Alliansregeringen har kraftigt ökat resurserna ut till kommuner och landsting, tagit många beslut för att höja kvaliteten i välfärdssystemen, ökat den enskildes valmöjligheter osv.

Jag anser självklart att färdriktningen är rätt. Det innebär inte att det finns mer att göra, självklart. Inget kan bli heltäckande på 3 års regerande och dessutom med tidernas värsta globala ekonomiska kris.

Sverige är på rätt väg och det ska vi fortsätta med även efter den 19 september.

Att regeringens förda politik fungerar även i kristider är detaljhandeln ett utmärkt exempel på. Det har starkt påverkat att den inhemska handeln gått som tåget 2009. Rekord!

Den totala handeln ökade med 3,6 %. Endast elektronikhandeln (minus 0,2%) och guldsmedshandeln (minus 0,4%) har backat något.

Hushållens ekonomiska situation har stärkts kraftigt sedan Alliansregeringen tog över 2006. Jobbskatteavdraget har inneburit ca 1500 kr mer i plånboken per person och därmed 3000 kronor mer i familjehushållen. Den låga räntan på huslånen bidrar också till den förbättrade ekonomin. Borttagandet av fastighetsskattens bisarra funktion har också stärkt hushållens ekonomi.

Det viktiga är att hög inhemsk konsumtion håller igång handelsföretagen och de som levererar till dessa och producerar de varor som säljs. Det är direkt förknippat med arbetstillfällen.

Omvänt har den globala krisen förämrat för de exportberoende företagen speciellt inom fordonsindustrin. Om inte de åtgärder regeringen vidtagit skulle ha genomförts hade vi även haft tapp inom detaljhandeln. Det hade förvärrat situationen avsevärt.

Nu skrivs tillväxtprognoserna och skatteintäktsprognoserna upp. Sverige är det land som klarat sig bäst i krisen så här långt. En klok och målmedveten politk på det ekonomiska området gynnar oss alla.

Vi ska nog alla vara glada över att inte Lars Ohly (v) suttit med runt regeringsbordet i dessa tider.

Nu börjar det röra på sig. I takt med att vänsterpartierna börjar samköra sig i gemensamma utspel visar det sig också att gammal politik som inte fungerat kommer tillbakas.

Det visar sig också att vänsterpartierna sopar en hel del förslag under mattan för att som dom säger "utredas efter det att regeringsmakten vunnits". Resultatet av att så våldsamt kritiserat alliansregeringens politik till att komma fram med egna förslag som skulle motsvara förväntningarna av denna kritik, faller nu platt.

I ex sjukförsäkringsfrågan är deras budskap att ingen som inte vill arbeta ska kunna fortsätta vara sjukskriven och det med ännu högre ersättningar än idag.

Vänsterpartierna köper en hel del av det system som infördes 1 juli 2008 men med tillägget att låta människor som kan arbeta istället fortsättningsvis hållas utanför i fortsatt ovisshet.

Om det är att hjälpa ens medmänniskor måste jag vara helt fel ute i min empatiska kompass? Det var ju det systemet vi alla lämnade bakom oss i och med valet 2006.

Att det dessutom kostar ytterligare drygt 3 000 miljoner kronor som inte vänsterpartierna finansierat skapar ju ytterligare problem.

Ändå är det bra att vänsterpartierna börjar visa sina kort. Även om det bara är en del av kortet som visas på varje område så är det lättare för väljarna att syna dem.

Som sagt det börjar röra på sig....

I kristider är det viktigt att säkra välfärden och arbeta för att arbetslösheten, som vi tyvärr inte kan undvika, inte biter sig fast. Därför får kommunerna 17 miljarder kronor för 2010. Det mesta av dessa pengar är tillfälliga, men en hel del är permanent. Jämfört med 2006 har vi 2010 förstärkt kommun- och landstingssektorn med 38 miljarder kronor. Det är stora summor som förs från staten till kommunerna för att värna välfärdens kärna.

Alliansregeringen väljer även att gå vidare med det fjärde steget i jobbskatteavdraget. Vetenskap och beprövad erfarenhet visar att jobbskatteavdraget bidrar till en bättre arbetsmarknad. Med Alliansens politik har resultatet blivit att ett vårdbiträde får en månadslön extra på ett år, tack vare jobbskatteavdraget, man kan undra varför våra tre vänsterpartier motarbetar detta?

Mitt i den djupa krisen har vi också lyckats genomföra en skattesänkning för våra äldre. Sänkt skatt till pensionärerna är en av de frågor som Kristdemokraterna har drivit hårdast under budgetförhandlingarna. Det är nödvändigt att även pensionärerna får del av skattesänkningarna, eftersom många av dem har låga inkomster och behöver en påspädning av köpkraften, inte minst med tanke på den ekonomiska krisen. 

I dessa tider av internationell lågkonjunktur är lösningen inte höjda skatter för låg- och medelinkomsttagare eller att låsa in personer i olika bidragssystem som socialdemokraterna tycks tro. Alliansregeringen för en offensiv ekonomisk politik för att möta krisen med fortsatta satsningar på sysselsättning och tryggad välfärd.

Vi står mitt i den värsta ekonomiska kris som världen upplevt sedan 1930-talet. Trots detta satsar Alliansregeringen stora resurser för att säkra tryggheten i vårt samhälle. Regeringens stora satsning i budgeten för nästa år är möjlig därför att Sverige hade ett starkt utgångsläge när krisen började. Urstarka offentliga finanser. Låg statsskuld. Rekordmånga i jobb, tack vare regeringen.

"Trots ekonomisk kris, minskade skatteintäkter och ökade offentliga utgifter ser det ut som att det offentliga underskottet stannar vid cirka 2,5 procent av BNP under 2010. Att jämföra med exempelvis USA:s och Storbritanniens mer än 10-procentiga underskott i förhållande till BNP".

Citatet är hämtat från VA.se och dess makroexpert Pekka Kääntäs analys av statens ekonomi.

Sverige är det land som har sådan ordning på finanserna att man 2010 kan gasa medan andra länder måste hålla igen.

Just detta gör Alliansregeringen. Med ett globalt perspektiv för ögonen framstår Lennart Holmlunds analys av läget som rent korkade.

Holmlund har sitt tubseende påkopplat samtidigt som de ideologiska glasögonen kraftigt immat igen.

Han är rent avundsjuk på hur bra det går för Sverige samtidigt som hans parti inte sitter och styr. Tråkigt för honom men en lycka för oss andra. Hur många miljarder skulle inte hans parti redan tryckt in i bilindustrin och spolat bort dem rakt in i det amerikanska ickefungerande finansiella system?

KPMG har tittat på skatteutvecklingen i en rad med länder under de senaste 7 åren. Det kan man läsa i Dagens Industri.

Sverige ligger på andra plats med en marginalskatt (den skatt man betalar på den sista intjänade hundralappen) på 56,7 %. Bara Danmark ligger högre med 62,3 procent. 

Förutom Sverige och Danmark finns det bara ett ytterligare land med en marginalskatt över 50 %, nämligen Nederländerna. 

Skatten är högst i EU-länderna och lägst i Latinamerika. Snittet för EU-länderna är 36 %.

Med andra ord betalar de som tjänar mer i Sverige en betydligt högre del av sina intjänade hundralappar i skatt än vad låg och medelinkomsttagaren gör. Vilket incitament är det för dessa personer att ytterligare arbeta för att tjäna ännu mer? Om dessa skulle arbeta mer kommer det ju också in mer skatt.

Så var går gränsen för hur mycket skatt det är rimligt att ta ut och samtidigt lyckas uppmuntra människor till att jobba mer?

Var ligger den skattenivå som gör att människor slutar arbeta och/eller bara arbetar svart? När blir skattenivån så hög att det slutar komma in skatt till kommuner, landsting och stat?

Den gränsen finns och Sverige har trampat på den länge. Tack vare Alliansregeringen har vi nu börjat gå den väg som uppmuntrar till riktigt arbete och minskar svartarbetet.

Kristdemokraternas mål är att ingen ska behöva betala mer än 50 % av det man tjänar i skatt och de allra flesta ska bara behöva betala ca 30 %. Vi har en bit kvar med andra ord.

Idag genomför Allians för Sverige ytterligare ett löfte. Regeringen fattar beslut om att tillsätta en utredning som ska se över möjligheten att införa en lagstadgad skyldighet för var och en att efter förmåga ingripa när en annan människa är i nöd.

Igår kom besked från Alliansregeringen om rejält med pengar till kommunerna och landstingen. Sammanlagt 17 mijarder extra går nu ut 2010 för att motverka effekterna av den globala krisen.

Umeå får 84,7 miljoner ytterligare 2010, utöver redan tidigare beslut om förstärkningar. Totalt förstärks Umeå kommuns kassa med 228,7 miljoner under perioden 2010-2012.

Aldrig någonsin har någon regering utbetalat så stora bidrag till kommunerna och landstingen. Skillnaden mellan statsbidragsnivån 2006 och nivån som kommer att vara 2010 är + 38 miljarder kronor.

I detta läge sågar Lennart Holmlund det han själv så mycket trängtat efter. På sin blogg förringar han det som kommer att betyda mycket  för inte bara Umeå utan även för alla andra kommuner och landsting. Inte ens han själv hade vågat tro på den satsning som nu görs från Alliansregeringens sida.

Varför kan inte det socialdemokratiska kommunalrådet stå över partipolitiken i detta fall och välkomna det stöd som översteg t o m hans egna förväntningar?

Oavsett vilket parti man tillhör så har Lennart Holmlund (s) ansvar för alla invånares väl och ve i kommunen. Det måste vara detta som ska vara fokus för en ledare med ansvar.

Var nu storsint. Lennart, och bjud på ett leende. Inte för din skull först och främst utan för de som arbetar i den offentliga sektorn och som nu kan andas lite lättare. Sveriges regering tar ansvar även för socialdemokratiskt styrda kommuner.

Vilket ansvar har du Lennart, för de invånare som inte tillhör ditt parti?

84,7 miljoner i ökat statsbidrag till Umeå från Alliansregeringen

Regeringen har lyssnat på de sjuka.

Den rubriken finns att hitta på aftonbladets hemsida idag. Det har aldrig varit regeringens mål att försätta människor i elände och trångmål som vänstersidan vill påskina. Målet har alltid varit att få så många människor som möjligt tillbaka i arbetslivet efter en tid av sjukskrivning.

Innan 2006 hamnade mängder av människor i förtidspension. Många av dessa skulle, med rätt stöd, ha kunnat återgå till arbete på del- eller heltid. Detta ville alliansregeringen ändra på. De som kan ska jobba och de som är för sjuka för att jobba ska vara sjukskrivna.

Visst är det en princip som alla kan ställa sig bakom?

Artikeln i Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5739662.ab

Under 1950 och 1960 – talet upplevde Sverige ett kraftigt växande välstånd. Arbetsmarknaden och arbetsmarknadslagstiftningen byggde på ett grundläggande system som innebar ett grundläggande samförstånd mellan arbetsmarknadens parter.