Därför har jag nyss lämnat in en interpellation i frågan till kommunfullmäktige i Umeå. Frågorna som kommer att diskuteras är av principiell art och handlar om kommunalråden och nämndsordförandens eventuella sidouppdrag och dess lämplighet. Ni kan läsa hela interpellationen här nedan.

Om detta avmaskuliniserande kan man läsa i Aftonbladet. I Gislaved tror man att ett avmaskuliniserande av brandmannatiteln skulle kunna råda bot på könsskevheten i kåren. Den nya titeln skulle bli, enligt förslag, "handläggare inom samhällsskydd och beredskap".

Om man avfeminiserar titeln Sjuksköterska, hur skulle det låta då? "Handläggare inom vård och omsorg".

Andra jämställdhetskrav på området har varit att de fysiska kraven bör sänkas för att kunna bli brandman.

För min del är det självklart att yrkets krav som sådant oavsett om det är brandman, arkitekt, läkare eller tandläkare måste utgå från vad det ska uppnå. Allt annat är ju nonsens. Om samhället har ett behov av personer som kan rädda liv och släcka bränder måste de personliga egenskaperna för att kunna utföra detta uppdrag vara uppfyllda. Oavsett vilket kön du representerar.

Dags att avmaskera jämställdhetsteoretikerna istället.

PS: Är det bara en tidsfråga innan Tamara Spiric (V) tillika jämställdhetsutskottets ordförande i Umeå att föreslå ovan?

Vilket land i världen tror du är Mästarnas Mästare?

Svaret är lika självklart som mitt retoriska upplägg: Sverige!

Vi vinner många jämförelser med andra länder. De vi inte vinner ligger vi ändå bland de bästa. Inget är så bra att det inte kan göras bättre. Men det är alltid bra att stanna upp och göra jämförelser då och då....MM=Sverige!

Exemplet jag tar upp är det problem som nu måste hanteras av byggnadsnämnden å ena sidan och Travsällskapets styrelse å andra sidan. Som motparter till varandra sitter å ena sidan den röda majoriteten i byggnadsnämnden (politiska samarbetet mellan V och S leds av Holmlund) och å andra sidan det ledande kommunalrådet i Umeå, Lennart Holmlund.

I strikt juridisk mening kanske det inte är en jävssituation. Det måste nog granskas djupare i sig. Dock är det uppenbart att motstående intressen står mot varandra och det i sin tur kan skapa oanade följdeffekter. Enbart blotta misstanken om en jävssituation skapar problem i sig.  

Föreningslivet är beroende av engagerade personer för att driva en förening framåt. I det avseendet är nog Lennart Holmlund en bra person för Travsällskapet det betvivlar jag inte. Samtidigt är föreningslivet oerhört beroende av kommunens stöd och support. Läs Björklöven, läs UFC, läs UIK, läs xxx etc. Just därför ska man som aktiv toppolitiker eller topptjänstemän vara försiktig med styrelseuppdrag i föreningar.

Oavsett vad byggnadsnämnden kommer fram till angående de uppförda byggnaderna på Umåker som saknar bygglov kommer följdeffekter.

Byggnadsnämnden friar = misstanken om påverkan kommer att gro snabbt.

Byggnadsnämnden fäller = Travsällskapets styrelse överklagar = Lennart Holmlund är direkt eller indirekt delansvarig för detta överklagande.

Byggnadsnämnden fäller = Travssällskapet överklagar inte = ekonomiska kostnader för föreningen = Holmlund direkt eller indirekt begränsar möjligheten till minimerande av Travsällskapets ekonomiska förluster.

Ja det finns otaliga exempel på bekymmer som kan uppstå även om välviljan om att vilja vara Travet behjälplig var ledord när styrelseuppdraget erbjöds Holmlund i första läget. 

Artikeln är ett offensivt agerande av Travsällskapets styrelse (ordföranden agerar på styrelsens uppdrag) i syfte att flytta fokus från sina tillkortakommanden till något annat. Nu är man riktigt sur på att VK granskat de svartbyggen som uppförts på Umåker. En anmälan görs nu till Journalistförbundets Yrkesetiska nämnd för att pröva VK:s granskning.

För mig som vice ordförande i byggnadsnämnden i Umeå (2002-2010) vet jag att vissa regler gäller för uppförande av byggnader. I detta fall är det solklart att något bygglov eller bygganmälan inte gjorts. Om både saker behöver göras eller bara det ena utreds för närvarande. Som alla andra får Travsällskapet nu göra rätt för sig och ta eventuella smällar av det. 

Vad som dock gör mig bekymrad är att i styrelsen sitter en erfaren politiker i byggfrågor. Ingen synar ännu hans ddelaktighet och ansvar för svartbyggena. Umeås kommunalråd Lennart Holmlund går under radarn än så länge. Som mångårig politiker med stor erfarenhet av byggfrågor vet han vad som krävs för att få starta ett bygge. Han är ju som styrelseledamot i Travsällskapet i högsta grad ansvarig för att de nu uppförda byggnaderna på Umåker inte haft de tillstånd som krävs. Holmlund har i praktiken gett klartecken till svartbygge. När synas det?

Den andra delen handlar om den jävsproblematik som finns i att högste kommunalrådet i Umeå nu är anmäld (i egenskap av styrelseledamot) för svartbygge? Hur påverkar det byggnadsnämndens bedömning när frågan ska prövas? Åsa Ögren ordförande i byggnadsnämnden och tillika partikamrat med Holmlund är ju huvudansvarig för de beslut som nu ska fattas när frågan om svartbygge ska prövas. Beslut som kommer att fattas av byggnadsnämnden riktar sig ju till sittande styrelse för Travsällskapet.

Saken kommer ju inte i bättre dager när Åsa Ögren är i beroendeställning till Lennart Holmlund. Han sitter ju i socialdemokraternas valberedning som ska svara för tillsättandet av namn på valsedlarna inför valet 2014 samt ansvarig för vilka poster som tilldelas vem efter valet.

Jag anser att politiker på ledande positioner ska akta sig för att sitta i styrelser där jävssituationer kan bli uppenbara. Här är ett sådant fall men ingen granskar det. Törs VK? Törs någon annan?

Påbudet från LO-borgen och Sveavägen var att alla talarna skulle säga "allt åt alla". Prefixet under pärmsidan löd: "Någon annan står för notan så bekymra er inte om det". Följden blev att flera talare argumenterade mot andra talare. Oppositionen gick i opposition mot sig själv. Det är bara socialdemokratin  och vänstern som klarar det utan att skämmas.

Enad Vänsters tåg och tal ökade på utbudspolitiken utifrån temat: "Skattekällan är outsinlig".

Det gemensamma och som förenade alla demonstrationer var att sätta bilden av ett isolerat Sverige. Ett Sverige oberoende av omvärlden. Ett Sverige som kan fatta vilka beslut som helst utan påföljande konsekvenser. Ett Sverige som klarar vilka skattechocker som helst. Ett Sverige som kan agera helt fritt utan att behöva ta hänsyn till hur omvärlden ter sig och rör sig.

Vilket ansvar tar alla dessa 1:a maj talare? Att inte beskriva den verklighet som råder i världen och utifrån den förstå? Jag blir bekymrad och rädd när logik föses undan. När logik och överblick får ge vika för skrik och skrän. När pamfletterna blir viktigare än ansvaret för vårt lands väl och ve.

Varför då? Jo nu räknas även alla som heltidsstuderar och som även vill arbeta lite extra och/eller sommarjobba som arbetslösa. Förut ingick inte studerande i statistiken. Man beräknar också ungdomsarbetslösheten i förhållande till de som ingår i arbetskraften. De som studerar men inte söker arbete räknas då inte in i arbetskraften. Det påverkar statistiken ytterligare uppåt.

Om man mäter som OECD skulle Sveriges ungdomsarbetslöshet vara ca 7 %. De räknar enligt engelska begreppet Neet, Not in employment, education or training. När man jämför OECDs siffror mellan alla länder i EU och OECD visar det sig att Sverige har relativt mycket låg ungdomsarbetslöshet.

Holland, Danmark och Island har lägre ungdomsarbetslöshet än oss medan alla andra länder har högre. Tyskland som ofta tas som förebild ligger på 9,5 %.

Om man går in på Ekonomifakta.se kan man dela upp arbetslöshetsstatistiken på åldersgrupper. Det visar sig att de uppblåsta ungdomsarbetslöshetssiffrorna får starkt genomslag på den totala arbetslösheten i vårt land. Arbetslösheten 25 år och äldre ligger på ca 5,7 % idag och inte dryga 8 % som är den officiella siffran från SCB.

Varför är det viktigt att analysera siffrorna på detta sätt? Jo för om man inte gör det vidtar man helt felaktiga åtgärder och tappar fokus från de som verkligen har bekymmer att ta sig in på arbetsmarknaden. DN har idag en utmärkt artikel om detta i sin papperstidning.

Trevlig helg på er!

Det är ju tämligen väl känt att en del politiker ivrar för kvotering av bolagsstyrelser inte bara i Sverige utan i hela EU.

Dock står på andra sidan frågan om äganderätten. Den som utgör grunden i en demokrati och grunden för en fungerande marknadsekonomi. Hur långt ska politiska beslut få inskränka och urgröpa denna äganderätt?

Äganderätten är drivkraften bakom det moderna samhällets framväxt. Utan den skulle lite vara gjort. Kvoteringar av bolagsstyrelser må vi tycka olika om men den är ändå ett ingrepp i äganderätten.

För mig står äganderätten över kvoteringsivrarnas syfte.

En av dessa rapporter handlar om den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser. Där berättar dom om vad dom granskar, vilka iakttagelser dom gör, vilka slutsatser och rekommendationer dom förordar.

I den del som handlar om iakttagelser noterar dom en bestämd uppfattning om effekten av höjda skatter. Så här står det:

"Risk för kommunala skattehöjningar som kan påverka arbetsutbud, skattebaser och statens skatteintäkter".

Skrivningen ska ses i ljuset av att dom vill att regeringen analyserar den finansiella långsiktigheten avseende kommunernas framtida finansiering.

Det framgår klart att Riksrevisionen ser en stark koppling mellan höjda skatter och försämrade skattebaser, skatteintäkter och arbetsutbud. Höga skatter hämmar och försämrar sysselsättning och företagande. Det har nu även Riksrevisionen konstaterat.

Idag har vi ett indirekt valt Region Västerbotten. Det betyder att du som medborgare inte kan påverka vilka som sitter i Region Västerbottens fullmäktige och du kan heller aldrig utkräva ansvar på det sätt ett direktvalt Regionfullmäktige ger utrymme till.

Vi skulle helst sett att en fyrlänsregion bildats. Nu ville inte våra granna i norr och söder detsamma. Därför är det viktigt att vi nu i Västerbotten tar steget att själva skapa en regionbildning för att på sikt nå en fyrlänsregion. Den typ av indirekt vald region kommer att på sikt inte att kunna bedrivas om en statlig utredning får som den vill. Läs mer om detta i vår artikel.

Ja, det ser så ut. En utredning har nu tillsatts av Alliansregeringen på initiativ av barnminister Maria Larsson (KD).

Jag tror det är jätteviktigt att denna utredning kommer i mål med slutsatsen att genomföra inkorporerandet fullt ut. Det vore ett oerhört värdefullt steg i att forma Sverige till det bästa landet i världen att växa upp i och att vara barn i.

En alldeles utmärkt artikel av dessa damer kring fakta och myter angående vinster i välfärden.

De fortsätter: "Att tjäna pengar på att bygga ett sjukhus tycker folk är ok, och man får tjäna pengar på att städa sjukhuset, men inte på att ta hand om patienterna – var finns logiken i det? Det är nog helt enkelt så att detta är en känslomässig fråga – det offentliga har blivit normen i Sverige, och det finns en instinktiv oro att om någon vinner måste någon, i detta fall patienten eller samhället, förlora." Slut citat.

Det pågår en märklig diskussion om just vinster som drivs på av vänsterkrafterna. Alla vet samtidigt att ett företag som inte gör vinst går under till slut och med största säkerhet drivs kvalitetsmässigt dåligt. Vem vill åka på en bro byggd av ett företag som gör förlust? En retorisk fråga som också ställs i artikeln.

När den lite motbjudande första känslan kring att någon ska kunna göra vinst på att vårda min mormor eller farmor lagt sig, kommer logiken att få utrymme igen. Det är bra med mångfald. Det är bra med valfrihet.

Det är bra att många kvinnor fått chansen att driva företag inom den offentliga sektorn. En företeelse som av hävd tillhört den typiskt manliga delen av befolkningen. Där finns ingen kritik och där verkar logiken kommit före känslorna.

En utmärkt beskrivning av socialismens underliggande problematik och även varför det aldrig kan fungera i praktiken. Hämtat från en Riksdagskamrats blogg.

En lärare i samhällsekonomi berättade på en föreläsning att han aldrig tidigare underkänt en enda skolelev innan han vid ett tillfälle underkände en hel skolklass. Anledningen till att klassen till slut blev underkänd var att alla i den här skolklassen var övertygade om att socialism fungerade. Man trodde att under ett socialistiskt styre så var ingen fattig eller rik – alla var jämlika och lyckliga.

Så läraren sa – Okej, låt oss göra ett experiment! Alla betyg ska från och med nu bli jämlika. På alla prov ska ett genomsnittsbetyg räknas fram och sedan gälla för alla – så att ingen enskild elev underkänns eller får högsta betyg. Eleverna tyckte det lät utmärkt.

Efter det första provet blev det genomsnittliga betyget B. De studenter som inte pluggat inför provet blev väldigt glada medan de som pluggat väldigt hårt blev upprörda och kände att det var orättvist.

Inför det andra provet så struntade de som inte pluggade som vanligt i att plugga. De som tidigare pluggat hårt beslutade sig för att plugga lite mindre – i hopp om att någon annan skulle göra det. Det andra provet gav ett genomsnittligt betyg på D. Nu var hela klassen upprörd!

Det tredje provet gav ett genomsnittligt E i betyg. Och så fortsatte det. Stämningen i klassen gick från dålig till usel. De hade varken ro eller lust att lära sig. Man skyllde det dåliga resultatet på varandra. Ingen tog ansvar för sitt eget lärande eftersom ingen ville plugga för någon annan. Det slutade med att hela klassen underkändes.

Läraren förklarade sedan inför den nedstämda skolklassen att socialism kommer alltid att misslyckas. De mänskliga behoven kommer alltid att fälla ett socialistiskt maktstyre. Detta eftersom en individuell ansträngning måste stå i relation till en individuell belöning. Så när belöningen försvinner så försvinner även engagemanget och viljan att anstränga sig.

Läraren berättar nu denna anekdot för varje ny skolklass han ska undervisa – och han har inte underkänt en enda elev sedan dess.
 

1. Alliansregeringen satte in Sveriges ekonomiska förutsättningar i en omvärld.

2. Oppositionen isolerade Sverige från sin omvärld.

För min del obegripligt att en opposition inte har förmågan att se Sveriges starka ställning relativt andra länder där vi alla befinner oss i en kraftig och utdragen lågkonjunktur.

Sverige vinner eller ligger på pallplats i nästan alla jämförbara nyckeltal relativt övriga EU-länder. Vi har en del delar vi måste bli bättre i men sammantaget står sig Sverige starkt och jämställt.

Sverige är bäst av alla länder i världen när man lägger ihop flera variabler för att mäta detta. En sådan seriös måttstock är Social Progress Index. Här mäter man basala funktioner i ett land, välfärdens kvalitet och tillgång samt människors möjligheter.

Visst har vi mångt och mycket att skruva, justera och rätta till. Men någon måtta för det väl ändå vara på oppositionens fabulösa anklagelser.

Vi befinner oss i en lång lågkonjunktur som sträcker sig världen över. Sverige står sig ohyggligt bra i den kontexten. Vi lyckas hålla tillbaka fattigdom (bäst av alla) och vi lyckas hålla nere inkomstspridningen (bäst tillsammans med Slovenien). Dock skapar den minskade efterfrågan på svenska exportvaror och tjänster en för hög arbetslöshet.

Motverkas med att vi rustar Sverige för att klara den internationella konkurrenskraften än bättre. 23 miljarder i år satsas på detta plus nu ytterligare platser på yrkesutbildningar och högskola.

Mot detta står oppositionens partier med skattehöjningar på mellan 30-50 miljarder. Ska en ekonomi stimuleras för att skapa arbeten är skattehöjningar helt fel väg att gå.

Sverige ligger bra till i en omvärld som det blåser kraftig motvind i. Vi kommer inte undan den vinden men vi har bättre förutsättningar än i stort sett vilket annat land som helst att ta spjärn mot denna vind utan riskera att svepas med.

Ett öppet och exportberoende land är utsatt för hur omvärldens köpkraft varierar. Köps det mindre trävaror eller järn och stål så påverkar det vår export direkt och därmed sysselsättningen.

Fr o m den 1 januari har reformer på 23 miljarder börjat verka i vårt land i syfte att stärka den svenska konkurrenskraften. Det kommer att bidra till att stå pall i vinden.

Idag ska jag vara med och diskutera Sveriges nuvarande och framtida utmaningar. Blir spännande.

Låt oss vara på det klara med att med dagens regler kommer pensionen att urholkas i takt med att vi lever allt längre. Det finns två alternativ. Antingen öpnnar vi plånboken för att betala mer till pensionen eller så arbetar vi generellt längre innan vi tar pension.

Vi har ju över tid även skjutit upp inträdet på arbetsmarknaden genom allt längre utbildningar. Kombinerat med att vi lever allt längre kommer på sikt pensionssystemet inte att hålla.

Jag hoppas man nu mellan partierna (KD,M,C,FP,S) kan komma överens om tagen och få till en långsiktig överenskommelse. Vi har ett bra pensionsystem i grund och botten men dock inte perfekt (sådana finns inte). Därför behöver ålderskopplingen justeras uppåt på endera ena eller andra sättet. Diverse undantag kan bli nödvändiga att hantera.

Sverige ska fortsätta vara det land som andra länder tittar på när dom genomför förändringar i sina pensionssystem.

Idag förs budskapet i media ut att Riksbanksdirektionen är oenig igen. De flesta (majoriteten) anser att den förda penningpolitiken är den rätta medan ett par av direktionens medlemmar anser att räntan borde vara lägre. Inget nytt i sak. Så har det varit under flera år.

Som grädde på moset är en del ekonomer och andra ute och anser att Riksbanken även borde ha ett sysselsättningsmål. Fel anser jag eftersom det redan finns inbyggt som en parameter i inflationsmålet.

Låt oss aldrig glömma Riksbankens oberoende status i sammanhanget. Låt oss inte heller glömma att en helt enig direktion i alla beslut troligen inte heller skulle vara av godo. Olika perspektiv innebär att alla måste ha på fötterna i sina bedömningar när man till sist fattar beslut i fråga om räntesats och räntebana.

Riksbanken svarar under Riksdagen och Finansutskottet är det ansvariga utskottet. Jag har varit med om ett flertal utfrågningar av Riksbankschefen om varför de fattar de beslut de gör. Att balansera reporäntans nivå i förhållande till inflationsmål, penningpolitisk stabilitet och omvärldens situation är inte det allra lättaste.

Oavsett hur välunderbyggt bakgrundsmaterial man än har måste man bestämma sig för en linje. Där avgör var och en av de 6 direktionsmedlemmarna vilket beslut som till sist fattas. Att en eller två tycker annat behöver inte vara av ondo.

Ser man på utanförskapets olika delar och lägger ihop det framstår det tydligt att vi sakta men säkert lyckats vända trenden. Det finns naturligtvis mycket att göra ännu det ska gudarna veta men bilden är tydlig. Det går åt rätt håll. Trots att vi befnner oss i en lågkonjuktur och där land efter land i Europa står i djupa bekymmer klarar vi i Sverige av att minska utanförskapet.

Vi kan fokusera på många problem i vårt land men glöm aldrig bort helhetsbilden. Uppgifterna finns på SCB men sammanställningen står Politikfakta för.

Norden har i detta hittat ett koncept som sammantaget gör att vi ligger i topp. Som bästa land av de bästa hittar vi Sverige. Alla länder och människor utvecklas ständigt. Målet är ju att hela tiden finna vägar och incitament som flyttar positionerna framåt. De kan naturligtvis variera över tid men en röd tråd måste ändå finnas i den förda politiken som för oss åt det hållet.

En politik som öppnar upp och möjliggör för olika lösningar att jämföras är i det långa loppet bäst. En politik som möjliggör för människor att så långt möjligt göra egna val och egna avvägningar gynnar kreativitet och eget välmående. Det är inte för inte som Sverige ligger i topp.

Det blir tuffare för exportindustrin eftersom deras varor blir dyrare att köpa. Å andra sidan blir insatsvarorna som måste importeras billigare. För att upprätthålla konkurrensen gentemot andra länder måste företagen fokusera på att öka produktiviteten än mer. Ett tufft beting. Dock har vi i Sverige tillsammans med Tyskland varit väldigt duktiga på att hela tiden höja produktiviteten. Därför har vi båda stora bytesbalansöverskott.

Det som är glädjande för svenskarna i gemen med en hög kronkurs är ju att vi får mer för pengarna helt enkelt. Länge sedan det var så billigt att semestra i USA och för den delen Europa. Nackdelen är ju det omvända. Det är dyrare att semestra i Sverige.

Vi kommer troligen att få se en fortsatt relativt hög kronkurs. Många länder arbetar för fullt med att återställa sina obalanser vilket får effekt på valutakursen. Men i dessa föränderliga tider kanske man inte ska säga för mycket.

Åsele har flest utflyttade med en befolkningsminskning på 44,2 % och på plats 50 återfinns Vilhelmina med en befolkningsminskning på 20 %.

Igår träffade vårt parti småkom, en sammanslutning av småkommunerna i vårt land. Vi diskuterade dels de problem som finns och dels de möjligheter som småkommunerna har.

En del ändringar i kommunallagen är viktiga för att öppna upp möjligheterna att kunna samarbeta än mer mellan kommunerna och det ser nu en utredning över.

Men det viktigaste var det lokala ledarskapet i respektive kommun. Kommuner med ett starkt och framåtblickande ledarskap ser möjligheterna medan ett dåligt ledarskap ser problemen.

Ledarskapet i respektive kommun faller också tillbaka på de som lever i kommunen. Det är de som röstar och väljer sitt ledarskap vart fjärde år.

Kanske är det så enkelt att ledarskapet speglar invånarnas syn på framtiden. Vilka kommuner finns det hopp för? Där invånarna insett detta faktum och har också börjat eller kommer att byta ut ledarskapet.

Visst vore det ett administrativt enklare system och det vore pedagogiskt lättare att förstå. Men vad blir då effekten om platt skatt skulle genomföras med målet att bibehålla samma skatteintäkter som idag?

Jo höjd skatt för låginkomsttagare och sänkt skatt för höginkomsttagare. Dagens politik som förs av Alliansregeringen har ju lett till att skatten sänkts mest för de med låga inkomster. Syftet har ju varit att göra det mer lönsamt att gå från ett bidragsberoende till egen försörjning. Det ska i alla lägen löna sig att ta ett jobb. Progressiviteten i skatteskalan har därmed ökat under Alliansregeringen även om alla fått del av skattesänkningarna.

Jag tycker det vore en dålig idé att införa platt skatt. Det motverkar syftet med att det ska löna sig att i alla lägen ta ett jobb. Det motverkar också syftet att den som tjänar bra också ska bidra mer till det gemensamma. Däremot kan vi alltid diskutera om hur hög marginalskatt Sverige ska ha. Den tillfälliga värnskatten som finns idag på de allra högsta inkomsterna bör på sikt avskaffas.

Kristdemokraternas linje och mål med skattepolitiken är att de allra flesta ska inte behöva betala mer än ca 30 % i skatt och ingen ska behöva betala mer än 50 % i skatt.

Är man med på Facebook så kan man aldrig undgå att bli påmind om sin födelsedag. Det strömmar in gratulationer från än den ena och än den andra. Man hinner inte med att trycka på "Gilla-knappen" nog snabbt bara. Känslan av att vara i mitten av en skara människors fokus är påtaglig. Dock är det nog en förrädisk känsla i sig. Men varför inte låta den känslan få finnas ett tag och må gott av den. Blir man positivt laddad så är ju det av godo oavsett om den i botten är förrädisk i sig.

Jag njuter och jag tackar för gratulationerna. Gillar!

Ett ges ett förtroende att företräda andra och leda ett distrikt är få förunnat och gör en alltmer ödmjuk för varje år som går. Jag tackar mina partikamrater för detta och lovar göra vad jag kan för att leva upp till era förväntningar.

Kristdemokraterna har i länet en stark organisation med lokalavdelningar i alla kommuner. Det är faktiskt inte många partier som klarar detta. Det skapar stabilitet och styrka i det politiska arbetet. Med en stark ideologisk bas i botten och kloka personer att samarbeta med bådar det gott inför framtiden.

Nu ser vi valrörelsen närma sig och i takt med det ökar de politiska samtalen i omfattning och styrka. Allt är inte en fråga om pengar och ekonomi även om det är oerhört viktigt. Vad är livet utan alla de band vi knyter människor emellan och är beroende av? Familjen, vännerna, arbetet, föreningarna och andra sociala sammanhang. Det är kittet som håller ihop ett samhälle.

Samhället är större än staten. Låt oss aldrig glömma detta faktum.

Färsk statistik visar antalet Apotek före och efter avregleringen.

1. Vi har nu möjlighet att köpa en mängd receptfria läkemedel på massor av fler ställen än bara Apoteken.

2. Antalet Apotek har ökat med 36 % eller 335 stycken i vårt land.

3. I glesbygd har antalet ökat med 15 %.

4. Öppettiderna på Apoteken har ökat i snitt med 10 timmar per vecka.

5. Servicegraden är lika som förut enligt mätningar. Dock har en del av de nya Apoteken inte nåt upp till fullgod standard. Här finns en förbättringspotential.

6. Nu är det bara Nordkorea och Kuba kvar som inte avreglerat Apoteksmarknaden.

7. Trevlig helg!

Fördelarna är att alla ersättningar från andra system blir mer korrekta från början samt att eventuellt svartarbete ytterligare förhindras.

Nackdelarna är att det ökar den administrativa bördan för speciellt de små företagen. Idag sker informationsöverföringen mellan företagen och Skatteverket vad gäller löner och ersättningar en gång om året.

Den stora frågan är ju om det ökade informationsinhämtandet i sig överväger de nackdelar som åsamkas företagen och företagaren?

För mig verkar förslaget skapa mer bekymmer än fördelar. Det som dock försvårar möjligheten att lägga förslaget i det runda arkivet är den beställning som Riksdagens majoritet gjort i frågan. De (S,MP,V och SD) har begärt att månatlig rapportering införs för byggsektorn. Denna begäran måste regeringen förhålla sig till.

Lösningen: Genomför månatlig rapportering enbart för byggsektorn. Låt andra företagare vara ifred.