Mitt intresse för cirkulär ekonomi väcktes för ett bra tag sedan, och allt sedan dess har jag med jämna mellanrum skrivit om detta på min blogg. Från tidpunkten av mitt första inlägg i ämnet fram till idag har jag studerar den cirkulära ekonomin, dess lärosatser och dess teser ännu djupare, och ju mer jag läser ju mer övertygad blir jag om dess förträfflighet. 

Cirkulär ekonomi är den sektor i vilken framtidens företag kommer att skapas, utvecklas och förfinas. Det är glasklart så att den cirkulära ekonomin har framtiden för sig. Detta gäller både som företeelse och som framtida affärsmodell.

Dessutom ser jag den cirkulära ekonomin som en stor möjlighet att starta och utveckla morgondagens företagsform. En företagsform som stavas sociala företag, dvs. företag som verkar för nyttan snarare än vinstintresset.

I dagens samhälle lever de allra flesta av oss i den modell som är skapad av den linjära ekonomins tänkande och affärsmodell. Den linjära ekonomin är en gammal företeelse och något som vi människor ägnat oss åt i åtminstone 100 år eller mer. Att vi fortfarande lever i och med den linjära ekonomin kan troligtvis tillskrivas vår aldrig sinande tro på att världens resurser är oändliga, och att global uppvärmning och miljöhot går att angripa med nuvarande affärsmodell.

Personligen är jag övertygad om motsatsen, och att den linjära ekonomin är en förlegad affärsmodell. Jag hävdar med bestämdhet att vi måste byta både filosofi och affärsmodell om vi vill rädda vår miljö. Vi måste finna vägar att drastiskt stoppa den globala uppvärmningen, vägar att bygga ett hållbart, men samtidigt progressivt och utvecklande samhälle.

För att lyckas med detta behövs ett förändrat tankesätt och en ny affärsmodell. Just därför bör vi betrakta tankarna runt cirkulär ekonomi som en möjlighet snarare än som ett hot mot vår livsföring.

Att byta affärsmodell behöver på inget sätt innebära att vi stoppar världens ekonomiska tillväxt, snarare tvärt om! Skillnaden är att vi genom att anamma den cirkulära ekonomins affärsmodell får en affärsmodell som står för både tillväxt och miljöhänsyn.Dessutom är den cirkulära ekonomin väl lämpad för nya företagsformer likt sociala företag.

Vad är då skillnaden mellan linjär ekonomi och cirkulär ekonomi frågar sig kanske många?

Himmelsvid skulle jag vilja påstå! Skillnaderna i sättet att tänka och agera är lika stora som skillnaderna mellan dag och natt en stjärnklar vinterdag.

För att gå vidare i ämnet är det därför på sin plats att förklara hur formlerna för linjär respektive cirkulär ekonomi ser ut:

Linjär ekonomi = Råvara – Produktion – Konsumtion – Avfall – Destruktion.

Cirkulär ekonomi = Råvara – Produktion – Användning – Återvinning – Användning.

Skillnaderna består i att vi ersätter konsumtion med användning. Och att vi ersätter avfall och destruktion med återvinning och ytterligare användning i all oändlighet. Detta görs i ett kretslopp som i princip blir oändligt, och där näst intill inget av det vi tillverkar blir till avfall.

För att få detta att fungera måste dagens affärsmodeller byggas om och anpassas till den cirkulära ekonomins formel. Detta innebär att:

• Att de biologiska materialen redan från början är giftfria och enkla att kompostera.
• Att de tekniska materialen likt plast, metaller och legeringar redan initialt är designade på ett sådant sätt att de enkelt kan återanvändas med ett minimum av energiförbrukning.
• Att ett införande av cirkulär ekonomi inte gör avkall på vare sig funktionalitet eller kvalitet hos produkterna.

Att påstå att tankesättet vad gäller cirkulär ekonomi är främmande och världsfrånvänt är fel och visar bara på att vi som individer inte har vetskap om hur mänsklighetens historia ser ut.

Historiskt sett kan vi redan i det gamla bondesamhället finna hela ideologin och affärsmodellen som den cirkulära ekonomin är byggd på. Dock finns en det en viktig och avgörande skillnad mellan det traditionella återanvändandet i bondesamhället, och det återanvändande som förespråkas i den cirkulära ekonomins affärsmodell.

Skillnaden består i att vi med en affärsmodell byggd på cirkulär ekonomi får en ekonomi som skapar ett samhälle som blir som på den gamla goda tiden, men utan FATTIGDOM!

Den del av samhället som är yngre än 30 år har redan insett, och är på väg att anpassa sig till detta faktum, emedan alla vi som är äldre än 30 år har en bit kvar innan vi tillfullo inser den cirkulära ekonomins förträfflighet.

Med detta uttalande menar jag att den yngre generationen redan i dag till stor del lever efter devisen att ”less is more”. Detta bevisas inte minst av den kraftiga tillväxten inom delande-ekonomin. Delande-ekonomi innebär som bekant att vi i stället för att äga saker ensam delar ägandet med andra, och att vi sedan betalar en hyra/avgift baserat på hur mycket vi brukar produkten eller tjänsten. I den cirkulära ekonomin kommer detta beteende att växa sig ännu starkare och bli den nya normen i samhället.

Dessutom är det tveklöst så att den yngre generationen sätter värden som funktionalitet och hållbara varumärken före eget ägande. Detta i sig är något som ger en god grogrund för konceptet med sociala företag, detta just därför att egoismen och berikandet av den egna personen ligger längre ner på skalan än nyttan av produkten eller tjänsten som tillhandahålls.

Just därför kommer framtidens produkter att utformas på ett sådant sätt att de likt dagens datormjukvara kan uppdateras och uppgraderas snarare än bytas ut.

Morgondagens bilar kommer att byggas enligt ett modulkoncept som medger framtida uppgraderingar snarare än utbyte av hela bilen.

Pionjärerna och förespråkarna för en övergång till cirkulär ekonomi är många, värda att nämnas är Professorn i Innovation & Miljöstrategi vid Bradford Universitetet i England, Peter Hopkinson, och Ellen MacArthur som via sin stiftelse Ellen MacArthur Foundation är drivande i frågan och kämpar för en snar omställning till cirkulär ekonomi.

Studier utförda av Professor Hopkinson påvisar att en total övergång till cirkulär ekonomi kommer att innebära att avfall inte existerar i den cirkulära ekonomins samhällsmodell. Detta ska jämföras med de 10 -20 ton avfall per person/år som Europén av idag producerar. Enligt Professor Hopkinson får avfallsnivåerna inte överstiga mer än 3 ton per person/år för att vi långsiktigt ska klara jordens miljö.

Ellen Mac Arthur Foundation och McKinsey har tillsammans producerat en rapport som visar att en storskalig global övergång till cirkulär ekonomi skulle medföra material besparingar på 500 miljoner dollar, skapa 100.000 nya arbetstillfällen, och 100 miljoner ton i minskat avfall över en 5 års period.

Alla tänkande individer inklusive mig själv bör därför inse att det inte finns någon ursäkt för att vänta med införandet av cirkulär ekonomi. En övergång till cirkulär ekonomi måste ske snarast möjligt. Därför sällar jag mig med omedelbar verkan till den ständigt växande skaran av förespråkare för den cirkulär ekonomis förträfflighet som varande den enda möjliga vägen för morgondagens samhälle.

Som lokalpolitiskt engagerad ser jag dessutom stora möjligheter för Umeå att bli, om inte världens, så åtminstone Europas Huvudstad för Cirkulär Ekonomi.

Sammanfattningsvis är de viktigaste punkterna i mitt budskap följande:

• Att världen inte har något annat val än en övergång till cirkulär ekonomi om vi vill rädda vår planet från undergång.
• Att cirkulär ekonomi är en positiv affärsmodell snarare än en antikonsumtionsmodell.
• Att cirkulär ekonomi ger en affärsmodell med återkommande intäkter och pengaströmmar från samma material istället för att som idag låta dessa gå förlorade i systemet.
• Att Sverige, som redan hunnit långt i sitt miljöarbete, genom en fullskalig övergång till cirkulär ekonomi kan bli världens ledande nation inom det som är framtidens affärsmodell.
• Att Umeå som stad har alla förutsättningar att ta ledningen i detta projekt. Detta därför att vi har ett av Sveriges ledande universitet tillsammans med fungerande system för att via forskning och inkubatorer, ta projekt från ide till hållbara produkter och tjänster. Dessutom bor i Umeå en sedan länge en ung, dynamisk och miljömedveten befolkning.

Således har vi i Umeå alla viktiga beståndsdelar som behövs i arbetet för att göra Umeå till den Cirkulära Ekonomins Huvudstad. Allt som behöver adderas är visionärt tänkande och handlingskraft.

Därför kommer jag fortlöpande och enträget att föra en dialog med mina kollegor inom politiken, vinna över dem på min sida, och se till att Umeå blir den Cirkulära Ekonomins Huvudstad.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i den beslut vi fattar idag”