Dagens inlägg handlar om främlingsfientlighet och vad jag anser vara huvudorsakerna till att den överhuvudtaget existerar.

Dessutom är det ganska slående att mina slutsatser idag är densamma som den slutsats Olof Palme redovisade i sitt tal ”Vi och utlänningarna”. Ännu mer slående är att han redan 1965 kom fram till den slutsatsen.

Där kan vi snacka om att vara före sin tid!

Ämnet är både svårt och kontroversiellt och långt ifrån lätt att penetrera. Jag kan på inget sätt framhäva mig och påstå att jag är lika skarp eller intelligent som Olof Palme. Dock vill jag framhäva att det faktum att jag under många år både bott och arbetat i andra länder, och att jag i min profession som bank och affärsman framgångsrikt gjort affärer i världens alla hörn gör att jag anser mig vara om inte expert, så i vart fall en liten expert på området.

Expert vågar jag kalla mig därför att jag funnit nyckeln som låser upp dörren till medvetandet och fått mig att inse hur man bör förhålla sig när man möter människor med en annan kulturell bakgrund än ens egna. Detta om man fullt ut vill förstå dem och deras reaktioner, och om man dessutom vill få dem att förstå våra reaktioner.

Mitt inlägg bygger på några vitala insikter:

• Att vi som människor både i tanke och handling präglas av den miljö och den omgivning vi växer upp och lever i.
• Att den miljön skapar de värderingar och de tankesätt vi sedan tillämpar i vårt dagliga liv.
• Att ett lands historia i mycket större omfattning än vi tror präglar medborgarnas tankar och värderingar i det dagliga livet.
• Att språk bara är ett verktyg för kommunikation.
• Att religiösa avarter och tankar bara existerar hos en mycket liten del av världens befolkning.

Ovanstående fakta är därför de grundstenar som utgör fundamentet i mitt fortsatta resonemang. Oavsett vart du står i frågan blir det lättare att förstå vad jag avser om du använder dessa som referensram för de slutsatser och resonemang jag framledes kommer att föra.

Jag vill med hänvisning till ovanstående hävda att rasism och främlingsfientlighet i grund och botten bygger på rädsla, missförstånd och okunskap.

Koden för, och åtgärderna vi måste sätta in för att råda bot på denna okunskap och dessa missförstånd stavas därför eftertanke, nyfikenhet och kunskap.

Olof Palme sa i sitt tal att främlingsfientlighet och fördomar har sin rot i vardagslivet, och att de gror överallt i vårt samhälle.

Som underlag till sitt uttalande använde han följande fakta. Fakta som är lika bärkraftiga idag som de var 1965:

• Att fördomar är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser.
• Att fördomar är ett uttryck för okunnighet och rädsla.
• Att fördomar är ett uttryck på avsaknaden av kunskap om andra människors särart.
• Att fördomar bygger på rädslan av att förlora ett socialt privilegium, en position eller en förhandsrätt.
• Att dessa fördomar är skamligt lätta att ta till i olika situationer för den som känner sig underlägsen – på arbetsplatsen, i det sociala livet eller i konkurrensen om flickan eller pojken.

Olof Palmes och min slutsats blir därför helt densamma:

Det går inte att gradera en människa efter hudfärg, ras, språk eller födelseort då detta inte har något att göra med mänskliga kvaliteter.

Dessutom är vi bägge överens om att ett handlande och ställningstagande där man graderar människor efter sådana måttstockar kommer så lång bort från principen om alla människors lika värde som det överhuvudtaget är möjligt.

Dock är jag inte speciellt förvånad över att det händer, och att vi kan se sådana yttringar varje dag om vi bemödar oss om att se oss omkring.

Så fort en människa inte beter sig som vi förväntar oss, eller har ett beteende mönster vi inte känner igen är det mycket lättare att avfärda den människan som konstig istället för att försöka ta reda på varför hon/han beter sig och resonerar som den gör.

Om vi vill förändra, och i akt och mening förbättra det sociala samspelet i vårt samhälle måste vi därför hitta nyckeln som låser upp dörren till det rum som innehåller lösningen till hur vi råder bot på de missförstånden och den okunskap som präglar vårt svenska vardagsliv.

Jag tror att alla människor, även bland sina egna, från gång till annan stött på situationer när vi inte förstår andra människors tankar, reaktioner och handlingar och därför avfärdar dem som konstiga? Och låt mig säga att inget kan vara mer fel!

Vad vi stället borde ha gjort är följande:

• Att vi innan vi avfärdar motparten som varande konstig försöka förstå vilka livsbetingelser och influenser som lett fram till motpartens tankar, argument och beteende. E.g. varför resonerar de som de gör.
• Dessutom måste vi för att lyckas ännu bättre inte stanna där. Vi måste dessutom ta reda på hur den människans ”historiska DNA” ser ut, och vad i historien som lett till det ställningstagande de intagit.

Först när vi gjort denna läxa ordentligt har vi ställt in SÄNDARE och MOTTAGARE på samma frekvens. Det är först när detta är gjort som en meningsfullt diskussion med medföljande argumentation kan föras med motparten.

Jag vill påstå att det enskilt viktigaste verktyget för ett givande samtal är att förstå varandras historiska dna och bevekelsegrunder, ty utan en sådan förståelse kan vi aldrig komma till ett läge där vi finner en lösning vi bägge är tillfreds med och kan förlika oss med.

Det kanske till och med blir så att vi själva under processen inser att vår ståndpunkt var felaktig, och att vi nu med mer kunskap i bagaget kommit till ny insikt och därför kan ändra vår syn på en situation eller händelse. Att det i själva verket är så att det är vi svenskar som hade en konstig syn och inställning till ett visst förfaringssätt.

Det är just sådana insikter, och framför allt det lärande som följer med dessa som leder till att vi utvecklas som människor.

I mitt eget liv har jag under mina resor fått många tillfällen att reflektera över dessa frågor och ställa mig själv frågan om vem som har rätt eller fel.

Nedanstående scenario är ett exempel på den mest ställda frågan jag fått under mina resor, och något som människor bosatta utanför Sverige betraktar som underligt med oss svenskar.

• Hur det kan komma sig att det i Sveriges Riksdag sitter så många unga människor? (Läs människor yngre än 50 år). Bakgrunden till deras fråga är självklart att det i deras länder är näst intill omöjligt att ens bli nominerad till valbar plats i allmänna val om man är yngre än 50 år. En anledning byggd på inställningen att ålder är detsamma som kunskap och visdom, och att kunskap och visdom är viktiga fundament när det kommer till att fatta viktiga politiska beslut.

Om jag inte hittat den nyckel jag skrivit om i början av inlägget är risken stor att jag avfärdat deras tankar som felaktiga, och betraktat dem som mindre kunniga eller värda. Tack och lov hade jag hittat nyckeln, och just fet faktum att jag hittat den ledde fram till att jag genom att använda den kunskap jag besatt om deras historiska dna kunde förklara varför vi i Sverige har detta sätt att resonera. Dessutom kunde jag med den kunskapen förklara det på ett för dem begripligt sätt.

Just det faktum att jag baserade min argumentation på kunskap om, och respekt för deras historiska dna gjorde att jag kunde skapa en förståelse för vårt svenska sätt att vara och tänka.

Således är slutsatsen att vi istället för att betrakta invandrare och deras sätt att tänka och vara som underligt och felaktigt istället borde lägga oss vinn om att fullt ut förstå varför de tycker och tänker som de gör. När väl detta är gjort kan vi sedan ha en givande diskussion som leder till förståelse och framgång.

Medicinen mot okunskap och missförstånd är därför mer interaktion, och mera diskussion med våra invandrade vänner.

Som Socialdemokrat är detta självklart. Vår partisymbol är Kärlekens blomma Rosen. En symbol för att vår politik bygger på kärlek, solidaritet och principen om alla människors lika värde.

Låt oss därför i alla lägen använda denna kärlek till att acceptera varandras olikheter och till att se dessa som en styrka och som ett sätt att ytterligare förkovra oss och lära oss nya saker.

Livet i sig är ett livslångt lärande, och ett livslångt lärande där vi tillsammans bygger en tillvaro där vi alla, svenskar likväl som invandrare lär av varandra och lever i symbios och samförstånd gör oss säkrare och mer avslappnade som individer. Dessutom blir vi rikare på kunskap.

Det är detta som kallas MÄNSKLIG UTVECKLING!

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”