KÄRLEK är demokratins fundament.
Dagens inlägg kommer att handla om KÄRLEKEN som demokratins fundament. Utifrån den tesen ska jag sedan försöka mig på att förklara för alla och envar varför det faktiskt förhåller sig på det sättet.
Mitt resonemang bygger på ett ställningstagande och en teori där jag delar in både människor och skeenden i en schematisk modell enligt nedan:
KÄRLEK——————————————————————————————–GIRIGHET
Jag påstår inte att min schematiska modell är vare sig allenarådande, och/eller den enda rätta modellen. Dock tycker jag att den klart och tydligt hjälper till med det den är avsedd att hjälpa mig med, nämligen att klassificera politik, politiska beslut och människors handlande i det dagliga livet.
Min teori bygger på en grundsyn där KÄRLEK är det största och bästa emedan motsatsen GIRIGHET står för det onda och egoistiska.
Varför använder jag denna modell?
Därför att jag kommit till slutsatsen att KÄRLEKEN i allt är det STÖRSTA. Ur kärlek föds alla goda egenskaper. Egenskaper såsom solidaritet, tilltro, styrka, kunskap, självbehärskning, uthållighet, omtanke, givmildhet, medkänsla med flera.
GIRIGHET som är kärlekens raka motsats ger därför uttryck och stöd till det jag anser vara mindre goda egenskaper. Egenskaper och känsloyttringar såsom hat, egoism, avund, självgodhet, snålhet, okunskap, misstänksamhet, maktfullkomlighet med flera.
Betraktar man sedan livet, och allt som inträffar däri som någonting som befinner sig någonstans mellan dessa ytterligheter blir det med ens mycket lättare att placera in både människor och händelser i skalan och skapa sig en uppfattning av om de är kärleksfulla eller giriga i sina motiv och i sitt handlande.
Överför man sedan denna min teori till politiken, och sätter in de politiska partierna, den politik de för, och den ideologi de bygger sin politik på, blir det med ens mycket lättare att se vilken politik som är kärleksfull respektive girig.
Min modell gör det lättare för mig (och förhoppningsvis andra) att fullt ut förstå och komma till insikt om varför alla politiska beslut som på ett eller annat sätt bara strävar till att bejaka och föda det egna egot ligger närmare girigheten än kärleken på min skala. Detta genom att de i alla lägen uppmanar till själviskt tänkande, och till att i sitt personliga ställningstagande bara tänka på sig själv och sin egen situation, och helt bortse från kollektivets bästa .
För mig är det därför självklart att vi Socialdemokraterna och vår politik hamnar närmast kärleken och därför kan kallas för kärlekens politik.
Det är därför inte speciellt underligt att vi valt kärlekens blomma ROSEN som vår partisymbol. Just därför bör vi ”moderna” Socialdemokrater ställa oss följande frågor:
- Varför är rosen är vår partisymbol?
- Vilka tankar och vilka värderingar spelade in när rosen valdes som symbol för vårt parti?
Jag tror att det stora flertalet av mina partikamrater delar min uppfattning, därför kommer jag inte att elaborera mer vad gäller meningen med kärlek i det interna arbetet då hela vårt ideologiska fundament i allt följer kärlekens budskap och värderingar.
Tittar vi sedan vidare på den politiska kartan finner vi att både Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en ideologisk värdegrund som är betydligt närmare kärleken än girigheten.
Föga förvånande hamnar Kristdemokraterna som ser sig själva som ett parti med kristen grundsyn närmast girigheten av alla partier. Detta trots att den Gud de säger sig följa i Bibeln är kärleken personifierad. Slutsatsen runt KD är därför att de trots namnet inte har något alls gemensamt med Gud överhuvudtaget.
Tätt efter KD kommer så Moderaterna, följda av SD och Centerpartiet, partier som alla i sin politik likväl som i sin ideologi ligger betydligt närmare girigheten än kärleken.
Kvar är Folkpartiet som enligt min uppfattning befinner sig precis på mitten av skalan och ständigt pendlar mellan en kärleksfull och en girig politisk inriktning.
Slutsatsen av mitt resonemang blir därför:
Att Socialdemokraterna är det parti som står närmast kärleken. Detta därför att ideologin bygger på kollektivet och att våra politiska viljeyttringar alltid strävar efter att gynna flertalet. Solidaritet är ett ledande ord inom socialdemokratin, och just det faktum att vi alltid strävar mot ett samhälle där alla ska ha det bra oberoende av ursprung, samhällsklass mm. gör att Socialdemokraternas ideologi är kärleksfull och omtänksam.
Alla starka och framgångsrika samhällsstrukturer bygger på att det stora flertalet har det bra, även om detta sker på bekostnad av att de som tjänar mest måste bidra mera till flertalets framgång är i ett samhälle som har girigheten som ledstjärna.
Därför blir mitt löfte till er alla följande:
Jag kommer med kärleken som fundament, och tilltro, uthålligt och självbehärskning som vapen, att med styrka och omtanke kämpa för att dela med mig av denna kunskap till alla och envar, och göra allt som står i min makt för att hos befolkningen förankra och skapa förståelse för vår ideologiska plattform och den politik den resulterar i.
Kära medborgare, ta detta till er och tänk sedan noga efter vilken väg du helst vill följa? Vill du vandra tillsammans med andra på kärlekens stig? Eller reser du helst i stort sett ensam längst girighetens öde motorväg?
”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”
Senaste kommentarerna