Vi har nu nått en punkt där vi  som politiker och beslutsfattare måste stanna upp och fråga oss själva om det inte vore både klokt och rätt att på nytt strikt reglera bank och finansmarknaderna?

Självklart kan Sverige inte ensidigt införa en sådan reglering. För att det ska fungera måste vi få EU med oss, och på sikt ännu fler länder.

Som ansvarsfulla politiker måste vi ställa oss själva några viktiga och fundamentala frågor:

Är det rätt att:

• Bankerna och inte vi politiker styr vår valutas utveckling?
• Bankerna ensidigt styr in och utlånings regler?
• Bankerna tillåts spekulera med kundernas pengar utan att fullt ut lämna insättningsgaranti?
• Bankerna ensidigt styr om kontanter ska tas emot eller ej?
• Bankerna ensidigt styr företagens avgifter runt betalningar?
• Oligopolet på marknaden tillåts fortsätta utan motvikt från en statligt ägd och driven bank?

Frågorna måste ställas med utgångspunkt utifrån om detta beteende är bra eller dåligt för vårt land?

Trots att jag under lång tid arbetat i den internationella bank & finansvärlden har jag kommit till slutsatsen att nuvarande situation är utom all kontroll, och att den nivå som nu råder vad gäller bankernas girighet är av sådan dignitet att den både på kort och lång sikt hotar samhälleliga funktioner.

Mina slutsatser bygger på ett stort antal parametrar som var för sig påvisar ett ohälsosamt beteende, som om det tillåts fortsätta kommer att leda till permanent skada.

Exempel på sådana beteenden listade utan inbördes ordning är att:

• Bankerna sedan länge slutat att ge kunderna de produkter som är bäst för kunden. Sedan lång tid förser man istället kunderna med de produkter som gynnar bankens lönsamhet bäst.
• Bankerna i stor omfattning vägrar befatta sig med kontanter då de inte ensidigt kan kontrollera avgiftsstrukturen för detta.
• Antalet kreditförfrågningar och inte den totala skuldbördan och återbetalningsförmågan är bärande kriterium för om en kredit ska beviljas eller ej.
• Aktiekurser inte längre speglar ett företags verkliga värde baserat på ett företagens substansvärde (tillgångar – skulder) utan i stället innehåller stora mängder luft relaterade till prognoser om möjliga framtida vinster. 
• Optioner och terminer idag säljs till privat personer, och då allt som oftast i proportioner som motsvarar en stor del av spararen/investerarens totala förmögenhet.
• Räntemarknaden som vi kände den är satt ur spel då skillnaden mellan in och utlånings räntor är för stor. Dvs. bankernas marginal och vinst på räntegapet är för stor.
• Valuta handeln helt spårat ur. Det enda den gör är att skada länders ekonomi, dessutom har den fråntagit länderna och dess regeringar kontrollen av sin egen valuta, kontrollen över valutakurserna ligger sedan länge hos marknadens aktörer.
• Att handeln med fonder är helt urspårad. Bankerna tjänar pengar i flera led på spararnas pengar genom att både förvalta fonden och samtidigt tjäna pengar på den handel med aktier och andra finansiella instrument som fonderna gör.
• Bankernas vinstmarginaler är oproportionerligt stora.
• Nivån på löner, bonusar och övriga förmåner för bankernas ledningsgrupper sedan länge förlorat sin verklighetsförankring.

Med ovanstående som skäl som inlaga i debatten vill jag därför att vi stannar upp och kraftigt överväger om det inte är så att en strikt reglering av bank & finansmarknaderna ligger i landets och medborgarnas intresse?

Dessutom kommer jag att driva på debatten med målsättning att på nytt etablera en statlig bank som verkar på samma marknad som de privata bankerna. En statligt ägd bank ska finnas på marknaden för att sätta nivån för räntor och övriga avgifter. 

Självklart ska den statligt ägda banken drivas med vinst, dock utan att göra vinster i de nivåer som dagens banker gör. Alla viner på detta stat, företag och medborgare. Den största vinnaren blir demokratin eftersom en sådan reform återställer maktpositionerna och ger flertalet förnyad makt över fåtalet.

Det är sådana åtgärder som kallas SOLIDARITET och värnar principen om alla människors lika värde.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”