Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Vi behöver ny lagstiftning som reglerar anställningsförfarandet i samband med rekryteringar av ny personal.

För att råda bot på den diskriminering som för närvarande råder i samband med att företag, organisationer och offentligsektor rekryterar ny personal föreslår jag att vi inför ett system likt det system engelsmännen använder sig av.

Om vi analyserar på djupet kommer vi att finna att vi i dagens Sverige diskriminerar i rätt hög grad i samband med anställningsförfaranden. Idag är det nästan aldrig så att den som är mest meriterad, dvs. den person som har det högsta sammanslagna meritvärdet av utbildning och erfarenhet blir den som får jobbet.

Redan innan den process som i slutändan vaskar fram en ”kortlista” av möjliga kandidater till jobbet har man i den föregående processen diskriminerat både mot ålder, etnicitet, kön, sexuelläggning, politisk hemvist mm. Det innebär att många av de som bortfaller vid en noggrann kontroll kan ha betydligt högre sammanräknat meritvärde än de som senare kortlistas.

Detta vill jag göra något åt därför att nuvarande modell skapar stora skevheter i samband med rekrytering.

Därför tycker jag att vi ska införa lagstiftning enligt den modell som finns i England.

I England finns en tvingande lagstiftning som inte accepterar någon som helst diskriminering i samband med rekrytering och anställning. Vad som gäller är att den sökande som har det högsta meritvärdet dvs. utbildning och erfarenhet sammanräknad ska erbjudas jobbet. Följs inte detta kommer företaget som gjort avsteg att straffas med domslut och höga böter samt bli beordrade att göra om rekryteringen.

Självfallet måste till detta meritvärde även bifogas betyg på att man klarat engelska statens standardprov i engelska språket.

Vad jag vill göra är följande:

  • Alla arbetsgivare som har 10 anställda eller mer ska bli tvingade att följa lagstiftningen vid alla rekryteringar.
  • Strikt meritvärde ska gälla vid all rekrytering dvs. utbildning plus erfarenhet.
  • Inrättande av nationellt referensregelverk som stipulerar hur en viss utbildning eller arbetslivserfarenhet ska klassificeras och värderas. Detta för att det ska bli lika för alla.
  • Till ovanstående även kräva godkänt betyg i svenska språket. Detta oavsett av om man är etnisk svensk eller invandrad svensk.
  • Höga viten och böter för arbetsgivare som inte följer ovanstående.
  • Krav på att man för att åberopa denna modell i samband med stämningar även kan visa ett intyg på att man är fullt frisk och fullt arbetsför.

Om vi gör detta på rätt sätt är jag helt säker på att det blir lättare för både äldre personer och invandrare att få ett jobb. Detta därför att det är meritvärdet och inget annat som styr vem som ska anställas.

Samhället tjänar stort på en sådan reform då det innebär att framför allt invandrade personer får samma chans som etniska svenskar givet att de har relevant utbildning och relevant yrkeserfarenhet.

Dessutom blir det lättare över tid för arbetsförmedling och andra inblandade parter att hjälpa de med svaga sammanlagda meritvärden med relevant utbildning. Alla utbildning som ges ska med ovanstående modell i bruk struktureras på ett sådant sätt att den stärker meritvärdet och därmed göra den arbetssökande anställningsbar.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

6 kommentarer

  1. Jonny Disenfeldt

    Nej, jag anser inte att enbart utbildnig/erfarenhet ska vara allenarådande.

    Det finns andra viktiga faktorer, t.ex sociala faktorer som måste få spela in för de arbetsgivare som så önskar. Det kan vara en grupp som delar t.ex ett visst fritidsintresse, om du då har två valbara kandidater där den ena har lite mer merit men den andre samma nrinnande fritidsintresse som övriga anställda i samma grupp så bör merit räknas ned.

    Krav på svenska ? Definitivt inte, det finns många arbetsplatser där detta absolut inte behövs.

    Dina strikta regler passar inte in i verkligheten.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Jag tror de passar in väldigt bra. Dessutom fungerar samma regelverk alldeles utsökt i England varför det även kommer att fungera här.

      För arbete i Sverige är kunnighet i språket ett måste. Dessutom underlättar det i samvaron med kollegor och kunder/klienter.

      Regelverket är dessutom avsett för mer kvalificerade arbeten för vilka man normalt har en universitetsexamen

  2. Lars Flemström

    Nog behövs nya regler för rekrytering /anställning av personal. Du är en väldig idéspruta, minst sagt. Det behöver socialdemokratin mer av. Men alla nya idéer är självfallet inte bra. Det finns bra idéer, men ingen ser det, eftersom de är alltfår omstörtande. Det finns dåliga idéer, som ger upphov till bra idéer, eftersom de lockar till invändningar och alternativ. Nej, vi ska inte ha ett gemensamt biljettsystem för alla kollektivtrafikbolag, så därför var det med onda föraningar som jag läste ditt inlägg. Som dock var bättre än jag förväntat mig. Men i stället för ett gemensamt statligt adminiterar system, räcker det med en lagstiftning som kräver att biljettsystemen på båda sidor om en länsgräns ska vara kompatibla, så att man varken betalar dubbel grundavgift (förekommer) eller åker gratis i det ena länet (typiskt MP-krav).

    Och bevare oss för meritsystem, som antingen hindrar arbetsgivare att få rätt kompetens (Vad som är ”rätt kompetens” kan inte alltid avgöras genom byråkratiska processer) eller dömer ”omeriterade” till att hela livet vara utestängda från den ordinarie arbetsmarknaden. Om vi erkänner att hela folkets arbetsförmåga är en tillgång för en nation, borde alla med undantag för rimligt långa arbetslöshetsperioder, ha jobb. En arbetslöshet på c:a 3 % är lagom. Nackdelarna med större arbetslöshet behöver ingen förklaring, men 0 % arbeslöshet (utom möjligen under de mest extrema högkonjunkturtopparna) är inte heller bra. Då kan ju ingen arbetskraft rekryteras.

    Alla jobb kräver faktiskt inte att man kan svenskar, för att jobben ska bli rätt gjorda. Det har länge förvånat mig att svenska läkare kan arbeta i katastrofområden, utan att kunna ett ord av områdets språk, medan exempelvis syriska läkare på en flyktingförläggning i Sverige inte ens kan behandla andra flyktingar från Syrien utan att ha en svensk läkarlegitimation. Integration ja – men först och främst måste Saco-gruppernas skråprivilegier försvaras! Helt annorlunda är det inom LO-yrkena. När svenska arbetare försöker försvara sina löner och anställningsvillkor mot lönedumpning genom den i praktiken fria arbetskraftinvandringen, beskylls de av höglönegrupperna för att vara rasister.

    Obligatorisk svenskundervisning för invandrare – DÅ PÅ ARBETSGIVARENS BEKOSTNAD – infördes efter krav från LO helt enkelt för att för att vi ville ha med invandrarna i det fackliga arbetet. Jag var då klubbordförande inom LO, och utkämpade faktiskt en facklig strid om just rätten till svenskundervisning. Men journalisterna som skrev om detta blåljög. Det var ju inte, som journalisterna skrev, arbetsgivaren som inte vill anställa invandrare, utan det var vi svenska arbetare som inte ville få våra löner sänkta. Vi var ju i alla åldrar, medan dessa direktimporterade arbetshästar alla var i sina bästa år. Nu är de utslitna och sjukpensionerade. Den invandrare, som det handlade om, kom senare att efterträda mig som klubbordförande och gjorde därefter en lysande facklig karriär.

    Nu har vi en rekordstor flyktinginvandring, som tillgodoser de flesta rekryteringsbehov. Men, för att vi inte skulle få regeringskris direkt efter valet, tvingades S att gå med på uppgörelsen mellan Mp och alliansen om i praktiken fri arbetskraftinvandring, som slår sönder arbetsmarknaden för både svenskfödda, tidigare arbetskraftinvandrare och nyanlända flyktinginvandrare.

    För att knyta samman detta med regler för rekrytering / anställning, så nog behövs inskränkningar i arbetsgivares fria anställningsrätt. Men alternativet är inte ett byråkratiskt meritvärderingssystem, som varken gagnar anställare eller arbetssökande, utom ett litet fåtal privilegierade revirbevakare. Utbildning löser inte alla problem. Steget är kort mellan utbildning och inbillning. Ett hot mot Sveriges framtid är bristen på sanna entreprenörer och innovatörer.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Självklart är det så Lars att min avsikt med dessa inlägg är att skapa debatt.

      Jag står för mina förslag och kommer självfallet att kämpa hårt för att få dem antagna och genomförda. Att det sedan finns avvikande uppfattningar är helt ok – Kanske det till och med kan leda till att jag kan ”ombestämma” mig om argumenten är de rätta.

      Dock kommer jag aldrig att vika mig i frågan om att alla politiska beslut måste förankras och vara i linje med en ideologisk övertygelse. Min livsuppgift är att återinföra den ideologiska debatten i svensk politik.

      Målet? Att för alla som inte är ideologiskt bevandrade få dem att förstå hur och varför ideologi är viktig därför att det bara är ideologi som kan binda ihop politiska beslut.

  3. Gunnar Westman

    Om jag som jordbrukare behöver anställa en ytterligare skulle jag då inte få anställa min son som skall ta över efter mig så småningom?

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Självklart skulle du få göra det Gunnar. Till att börja med avser mitt förslag precis som jag skrivit bara företag med mer än 10 anställda.

      Dessutom ligger självklart ägarkretsen utanför mitt förslag då de inte är att betrakta som varande vanliga reguljärt anställda personer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.