Som utomstående betraktare men framför allt när jag vid många tillfällen pratat med olika taxichaufförer är det lätt att förstå att det finns en kraftig överetablering inom taxinäringen.

Ett annat fenomen är att det i branschen numera finns ett antal stora och helt dominerande aktörer som i kraft av just storlek och dominans kör över de mindre företagen i allt från upphandlingar till hur uppställningsplatser vid viktiga knutpunkter ska utformas. Dessutom styr dessa stora aktörer tillsammans vilket bolag som ska få stå på de mest attraktiva platserna.

Det kommer ständigt rapporter om hur chaufförerna kör under slavliknande förhållanden, ofta med arbetsdagar på 10-12 timmar. Dessutom är det inte ovanligt att de arbetar de 6-7 dagar i veckan år ut och år in. Trots detta jättelika arbetsinsats har de svårt att komma upp till en månadslön på 20.000 kr före skatt.

Låt mig påminna om att arbetstidslagen som stipulerar max 56 timmar arbete en och samma vecka, och max 90 timmars arbete under en 2-veckors period gäller även taxichaufförer.

Ett annat fenomen som får allt större utbredning inom taxinäringen är hur mindre seriösa taxiföretag lurar framförallt inkommande turister med oskäliga taxor.

Jag tror att fler med mig med blotta ögat kan skönja att branschen är på dekis och att något är fel.

Under min uppväxt var en Taxichaufför en stolt och välklädd person som hade personlig service som honnörsord och rättesnöre för sitt yrkesutövande. Fordonen var lika rena som skadefria och inte sällan riktmärket på hur man bäst tar hand om och vårdar ett fordon. Idag är taxichaufförer i många stycken en yrkesgrupp som många gånger är slafsigt klädda (låt mig säga att det fortfarande finns många som är en prydnad för kåren), köra bristfälligt tvättade fordon, inte ofta utan både bucklor och lackskador runt bilen.

Det går att med blotta ögat se att all yrkesstolthet och lönsamhet är helt bortblåst!

När branschen avreglerades var andemeningen i avregleringen säkert rätt då man förutspådde att detta skulle leda till bättre villkor och lägre priser för konsumenterna. De förmodat lägre priserna lyser dock med sin frånvaro. Den enda effekten av avregleringen är horribla arbetsvillkor för chaufförerna, dålig lönsamhet för åkeri ägarna, och en allmän kris för hela branschen.

Avregleringen har dessutom skapat en utveckling med större och mer oligopol liknande beställnings centraler som i hög grad helt sätter den lokala konkurrensen ur spel. Dessa beställnings centraler blir sedan så mäktiga att de kan pressa de redan pressade åkarna att acceptera ännu sämre villkor. Accepterar man inte villkoren blir man utslängd och får inga körningar.

Som ansvarsfulla politiker är det därför hög tid att vi tar tag i problemet. Till att börja med bör vi erkänna att avregleringen av taxinäringen lett till en försämring snarare än en förbättring. Nästa steg blir att införa ett reglemente som rättar till de uppkomna problemen och återge branschen sin forna status och lönsamhet. 

Några av beståndsdelarna som jag vill se i en sådan reglering listar jag därför nedan:

• Fastställ en kvotfaktor på hur många taxitillstånd det ska finnas per 1.000 invånare inom ett geografiskt område.
• Inför krav på fasta grund löner i nivå med de som gäller för övriga yrkeschaufförer. Vill taxiföretagen sedan ha en del rörlig inkomst ska detta vara ok så länge det inte påverkar den fasta lönen. 
• Inför ett max tak för taxorna likt de som finns att finna i andra länder. Dvs. maximerad kilometer avgift, maximerad avgift för tidsfaktorn, maximerad framkörningsavgift etc.
• Inför en stopplagstiftning som innebär att taxi tillstånd inte går att sälja vidare. När en företagare vill lämna branschen ska tillståndet alltid återlämnas till utfärdaren för att sedan delas ut till näste företagare i kö. Undantaget bör vara om en företagare inom familjen väljer att generationsskifta sitt företag och driva det vidare.
• Begränsa antalet taxitillstånd per näringsidkare. Detta oavsett om man har flera olika bolag registrerade.
• Sätt ett maxtak på hur många bilar som får vara anslutna till varje beställnings central, samt begränsa hur många beställnings centraler en och samma näringsidkare får äga och kontrollera. Denna lagstiftning ska gälla för ägaren och alla som är denne närstående.
• Inför kör och vilotids regler samstämmiga med det regelverk som gäller för den tunga trafiken. Detta för att hindra trötta chaufförer som självfallet utgör en större risk.
• Säkerställ att arbetstidslagstiftningen även omfattar taxinäringen. Detta oavsett av om åkerierna träffat kollektivavtal eller ej.
• Inför krav om ett Yrkeskompetensbevis precis som för resten av yrkesförarkåren.

Kan vi skyndsamt komma till skott och implementera denna nödvändiga förändring av taxinäringen är jag 100% säker på att vi inom kort på nytt kommer att få uppleva stolta välklädda chaufförer som med stil och artighet framför vältvättade och välputsade fordon, allt till glädje för både kund, chaufför och näringsidkarna inom taxibranschen.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”