Efter ett remissyttrande från Kammarätten i Jönköping drar Finansinspektionen tillbaka sitt förslag om amorteringskrav på bostadslånen. I och med detta måste vi titta på vilka förändringar som måste till för att stoppa den skenande prisutvecklingen på bostäder.

Att bostadspriserna skenar som de gör kommer med all säkerhet att leda till en kollaps den dag räntorna stiger till sin historiskt rätta nivå runt 4-5%. Den dag bostadsbubblan spricker kommer detta att drabba långivarna dvs. bankerna mycket hårt. När bankerna drabbas finns inget annat sätt än att med skattemedel rädda dessa från undergång.

Därför måste en lösning på de skenande bostadspriserna komma skyndsamt!

Det finns 3 viktiga faktorer att ta fasta på när vi tittar på lagändringar för att lösa detta:

• Hur stor ska kontantinsatsen vara i samband med husköp?
• Hur lång ska lånetiden vara, samt hur ska lånet amorteras under denna lånetid?
• Ska räntesubventioner på boräntor överhuvudtaget finnas?

Alla de ovanstående verkar var för sig nerkylande på prisutvecklingen och kan därför med med fördel användas som verktyg för att hålla prisutvecklingen på bostäder under rimlig kontroll.

Samtidigt som det är viktigt att hålla prisökningarna under kontroll är det av yttersta vikt att tillse att även de som köper sitt första egna boende har en rimlig möjlighet att göra så. Att sätta rimliga villkor för regelverket i samband med bostadsköp är därför ingen lätt ekvation att få ihop.

Att köpa och äga sin egen bostad ska aldrig ses som ett klipp och ett sätt att snabbt öka sin förmögenhet. Bostadsköp ska snarare ses som en investering som följer inflationen och stiger med en avkastning i nivå med statslåneräntan varje år.

Anledningen till att jag ser det på detta sätt är att min uppfattning är att en bostad ska vara just en bostad och ett hem snarare än en investering.

Kan vi få till stånd sådana förändringar blir det dessutom mer likvärdigt för den som hyr respektive den som äger sitt boende. Den som hyr lägger pengarna på konsumtion eller annat sparande emedan den som köper sin bostad långsamt bygger upp sitt sparande genom sitt boende.

Jag tror även att en nedkylning av bostadspriserna verkar positivt för inflationen som kan hållas på en rimligare nivå om bostadspriserna ökar i lägre takt än idag.

Dessutom är det så att alla partier som på ett eller annat sätt försöker drive igenom sådana förändringar kommer att förlora kraftigt i väljarstöd. Just därför är alla handlingsförlamade och hoppas att problemet ska lösas av någon annan än dem själva.

Att inte göra något är ingen lösning, och fortsätter det som idag kommer kollapsen på bostadsmarknaden förr eller senare. Frågan är inte OM utan NÄR.

Därför vill jag se en bred parlamentarisk överenskommelse runt detta då det löser problemen utan att kasta skulden på något enskilt politiskt parti. Därför bör Riksdagens politiker som ansvarstagande samhällsbärare se till att detta löses ASAP.

För egen del vill jag att vi skapar en lösning där räntesubventionerna försvinner helt och hållet. Det finns ingen som helst rättvisa i att hyresgäster som bor i hyreslägenhet med sina skatteinbetalningar ska finansiera räntesubventioner för de som väljer att köpa sitt boende.

Slopas räntebidragen leder det per automatik till sänkta eller i vilket fall frysta bostadspriser under överskådlig framtid. Dessutom råder de bot på den orättvisa som idag finns mellan de som hyr respektive äger sin bostad. Det finns ingen som helst rättvisa i att den ena gruppen ska finansiera den andra.

Som varande gammal bankman vill jag se följande förslag för bolån och bostadsköp i framtiden:

• En kontantinsats på 10% av köpeskillingen. Denna ska kunna finansieras endera via eget sparande eller via lån om det finns något låneinstitut som är villiga att ge blancolån för kontantinsatsen. För sådana blancolån ska säkerhet inte kunna tas i boendet, säkerheten för lånet ska bestå av andra komponenter.
• En lånetid på 50-99 år med jämn amortering över hela låneperioden. Bank och låntagare avgör sinsemellan vilken lånetid som ska gälla i varje aktuellt fall.
• Helt slopade räntesubventioner för bolån. Alla kostnader ska betalas av låntagaren utan skattesubvention.
• Införande av en tvingande ränteförsäkring som utjämnar räntekostnaderna under hela låneperioden. Tanken här är att sätta räntebetalningen till 5% i alla lägen. När räntan är lägre än 5% tillförs överskjutande belopp till försäkringen. I de lägen räntesatsen är högre än 5% betalar försäkringen mellanskillnaden mellan 5% och gällande ränta.

Ränteförsäkringen är till för att se till att alla i förväg kan överblicka sina räntekostnader för att därefter ställa in resten av livet efter dessa förutsättningar. Skulle det sedan finnas överskott i försäkringen när lånet löses ska dessa pengar betalas ut till låntagaren jämte bankränta på sparat belopp.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”