Detta är första gången någonsin som jag med fog måste påstå att Birger Schlaug faktiskt har vissa poänger i de förslag han kommer med. Jag har läst en debattartikel han skrivit i DN med titeln ”Framtidens välfärd kräver ett helt nytt skattesystem” och vissa av hans slutsatser och förslag förtjänar definitivt att beaktas.

Han grundar sin uppfattning på att modellen som innebär att skattesystemet är uppbyggt på sådant sätt att det är människans arbetstid som står för produktion och värdeökningar, och arbetsgivaravgifter som garant och finansiär av sociala trygghetssystem är förlegad och inte fungerande för att trygga den framtida välfärden.

Vad han påpekar är att välfärdens finansiering urholkas i samma takt som människor i produktionen ersätts av maskiner och robotar vilket är en intressant iakttagelse. Han menar att ett system som finansierar skola, vård, omsorg mm. baserat på intäkter från mänskligt arbete hotas när mänskligt arbete ersätts med maskiner och robotar. Samtidigt urholkas de sociala trygghetssystemen likt sjukförsäkring och a-kassa i samma takt som statens intäkt i form av arbetsgivaravgifter minskar beroende på att människor ersätts med maskiner och robotar.

Denna tanke är både intressant och tänkvärd och angriper faktiskt ett av de problem jag skrivit om många gånger – nämligen att jobben endera ersätts av maskiner och robotar eller flyttar till låglöneländer med resultat att företagens vinster ökar.

Det Birger Schlaug påtalar har givetvis stor inverkan i det faktum att klyftorna i samhället ökar, och att de rikaste 3% kan öka sina redan stora förmögenheter i allt raskare takt.

Därför köper jag hans idé om att ersätta dagens skatter med en produktionsskatt rakt av med vissa tillägg.

Det ska självfallet inte vara så att ett företag ska kunna ersätta människor med maskiner och robotar för att undvika skatt och på så sätt bidra till att urholka välfärden. Sålunda ska ett företag som väljer att ersätta hundra personer med maskiner för att klara en produktion på x enheter även framledes betala samma kostnad till det allmänna för denna produktion, i det läget i form av produktionsskatt dvs. skatt på de varor och tjänster som företaget producerar.

Företagets skatter ska således baseras på produktion och inte på lönesumma. På detta sätt skapas mer rättvisa och större chanser att bibehålla välfärden. Med ett sådant system blir det kostnadsneutralt för företagen oavsett man väljer produktion med hjälp av mänsklig arbetskraft eller produktion via maskiner och robotar.

Förslaget om att företag ska bekosta sin del av välfärdssamhället oberoende av arbetssätt är därför både rimlig och i högsta mån en fråga om rättvisa och en strävan efter ett mer JÄMLIKT samhälle.

I sitt andra förslag pratar han om de ogenomträngliga avdragssystemen och de orättvisor dessa skapar tillsammans med massor av onödig administration som kostar oss skattebetalare stora pengar.

Vad han föreslår är att alla avdrag likt bilavdrag, ränteavdrag, ROT, RUT med flera ska ersättas av ett generellt grundavdrag för alla på ca 120.000 kronor per år. Han menar att alla människor då fritt kan välja hur dessa pengar ska användas och använda dem till det som tilltalar dem mest. Vissa kanske vill köra bil till jobbet medan andra föredrar att använda pengarna till köksrenoveringar eller städtjänster.

Även där har Birger en poäng i det han säger så även detta förslag köper jag rakt av då det skapar större JÄMLIKHET och stora besparingar för samhället.

Med förslag som dessa kan man till och med tro att Birger Schlaug på gamla dag konverterat och blivit Socialdemokrat.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”