Jag har skrivit ett stort antal inlägg som handlar om klimatet och klimathotet och än fler som handlar om flyktingmottagandet – Detta inlägg behandlar bägge dessa frågor i större eller mindre utsträckning.

De allra flesta delar uppfattningen att klimathotet är reellt och att mänsklighetens användande av fossiler är det som driver på den globala uppvärmningen. Denna uppfattning stöds av en majoritet av de som forskar i ämnet även om det i ärlighetens namn ska sägas att de finns forskare och människor som säger att klimathotet inte existerar och att den globala uppvärmningen har andra orsaker än mänsklighetens fossilanvändande.

För egen del har jag efter att ha studerat och läst bottnat i att majoriteten – dvs. de som säger att människans fiossilanvändning är orsaken till den globala uppvärmningen har rätt och att det är dessa vi ska lyssna på och att det är efter dessa vi ska inrätta våra beslut.

Målet för förhandlingarna i Paris är att skapa bindande avtal och bindande beslut som innebär att den globala uppvärmningen stannar på 2 grader celsius – Något som är svårt och kräver stora omställningar i vårt sätt att leva. Dock har vi inget val – Omställning är ett måste och precis som jag tidigare skrivit anser jag att en övergång till Cirkulär ekonomi är vägen framåt.

Den globala uppvärmningen leder till fasansfulla konsekvenser och kommer om inget görs åt saken att skapa en flyktingvåg av aldrig skådat mått – Denna gång av ”klimatflyktingar” som kommer att räknas i miljarder snarare än miljoner.

Effekterna av den globala uppvärmningen är förödande:

• Landområden läggs under vatten när havsnivåerna stiger.
• Ökenutbredningen ökar lavinartat.
• Vattenbristen blir akut och påtaglig för allt levande – speciellt tillgången till rent dricksvatten vilken är källan till mänskligt liv.
• Nederbördsmängderna ökar – dock på fel ställen.
• Klimatet förändras så att vissa områden blir oerhört kalla medan andra blir oerhört varma.

Det är utifrån denna verklighet nästa flyktingvåg skapas om vi avstår från att lösa problemen.

Samtidigt som vi vet detta vet vi även att jordens befolkning ökar – Prognoserna pekar mot att vi runt 2050 kommer att vara cirka 10 miljarder människor på jorden – Detta jämfört med dagens nivå på cirka 7.2 miljarder världsmedborgare.

Att tillåta att landytorna minskar och att ännu större delar av landytan blir obeboelig kan därför inte skapa annat än stora migrationsströmmar – Migrationsströmmar till landområden där rent vatten finns och mänskligt liv är möjligt.

Ska man tro UNHCR och deras prognoser kommer det 2050 att finnas mellan 250 miljoner och 1 miljard klimatflyktingar vid den tidpunkten. Människor som flyr undan hunger och törst. Ökenutbredning, törst, hunger, uttorkade skördar och utslaget fiske blir således nästa stora orsak att fly sitt hemland och bli flykting – Detta jämfört med de ca 60 miljoner som idag befinner sig på flykt undan krig och förföljelse.

Frågan är hur vi då reagerar när vi redan nu ser de 60 miljoner flyktingar vi har idag som ett problem för EU och västvärlden?

Vad ska vi säga åt de som då söker asyl i vårt land? 

Ska vi säga åt dem att åka hem och svälta och törsta ihjäl? Eller ska vi hälsa dem välkomna?

Vad jag försöker göra är att sätta sakerna i sitt perspektiv. Den politik SD förespråkar med nolltolerans mot asylsökande kommer aldrig att fungera när detta blir verklighet – Ej heller propåerna om att de ska hjälpas i sitt närområde.

När vi redan nu vet att detta kommer att inträffa är jag därför mycket förvånad över att de partier i Europa som skriker högst i flyktingdebatten och vill stoppa all invandring inte är de partier som skriker högst i klimatdebatten.

Det är på sätt och vis paradoxalt att det parti MP som av SD med flera beskylls för att vara mest invandrarvänlig även är det parti som skriker högst i klimatfrågan – Om något så borde det vara SD som skriker högst vad gäller klimatet och vikten av att hejda den globala uppvärmningen – Detta för att kunna göra verklighet av sin vision om NOLL asylsökande i framtidens Sverige.

Politik handlar om att vara pragmatisk och om att göra det som är nödvändigt. Som Socialdemokrat vill jag att vi Socialdemokrater intensifierar arbetet med att rädda klimatet – Detta genom att ta ledningen i klimatdebatten och genom att fatta beslut som innebär att vi på hemmaplan i Sverige gör allt vi kan för att begränsa vår klimatpåverkan så mycket som det går.

Lösningen av klimathotet och de överenskommelser som måste träffas i Paris handlar således inte bara om klimatet – De handlar även om framtidens migrationspolitik och effekterna av framtidens påtvingade migration – Den migration som har sin rot i hunger och törst.

Därför uppmanar jag alla inblandade i klimatmötet att anamma den mening som avslutar alla mina inlägg – Den som säger:

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”