Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Klimatavtalet både framgång och motgång.

Världen lyckades efter stora vedermödor komma överens och komma till skott med ett klimatavtal i Paris. På ytan ser avtalet bra ut och många är förvånade över att man gick längre än väntat med hur stor temperaturhöjning som ska accepteras – Avtalet stipulerar 1,5 grader celsius snarare än de 2 grader som var målet.

Dock tror jag att man satte denna gräns för att flytta och delvis dölja det faktum att klimatavtalet i mitt och många andras tycke tycke är rätt urvattnat i och med att konkreta siffror för hur mycket utsläppen ska minskas till 2050 saknas. Dessutom är avtalet inte är rättsligt bindande vilket gör att sanktionsmöjligheter saknas för de som bryter mot avtalet.

För alla oss som hoppades på verklig förändring är avtalet en besvikelse även om det är ett stort steg framåt att ett avtal trots allt kom till.

Min förhoppning var att klimatavtalet förutom att rädda planeten jorden även skulle leda till konkreta åtgärder som skapar en mer jämlik värld – något som kom helt på skam.

Förvisso kom man överens om att västvärldens utvecklade länder ska vara med och betala merkostnaderna för klimatsmart byggande av infrastruktur och annat i utvecklingsländerna – Avtalet säger att 100 miljarder ska avsättas till detta senast från 2020 – Dock talas det inte om hur detta ska finansieras och om västvärldens i detta kan räkna in sina biståndsbudgetar eller ej. Som jag ser det saknas därför en fullständig kompensation till dessa länder för de utsläpp västvärlden historiskt åsamkat vår planet.

Skrivningen om att utsläppen ska ha nått sin högsta nivå så snart som möjligt för att sedan sjunka är en oerhört luddig skrivning då konkreta årtal saknas i avtalet. Avtalet pratar dessutom om att koldioxiden under andra halvan av århundradet inte ska vara större än vad som kan fångas upp av t.ex. skogar och hav vilket medger ett oerhört stort tolkningsutrymme för de enskilda länderna.

Även om jag delar Obama’s uttalande om att det är en seger att ett avtal kunna slutas hade jag velat se ännu hårdare skrivningar än vad som nu blev fallet.

Om jag hade fått bestämma helt själv skulle avtalet ha röstats fram med enkel majoritet enligt principen om ett land en röst och på så sätt att det majoriteten röstar för blir bindande för alla länder vare sig de vill eller inte.

Att Ryssland, Saudiarabien och Venezuela med flera oljeproducerande länder drev på hårt för att undvika skrivningar om att fasa ut fossilanvändning är naturligt – Dock är dessa länder i minoritet om man använder principen ett land en röst vilket gör att de tvingats acceptera detta och dessutom fått tillräckligt med tid för att ställa om sina länder till andra inkomster än oljeinkomster.

Att resten av världen gav med sig för dessa påtryckningar påvisar det jag sagt många gånger – Nämligen att pengar är roten till allt ont och att pengar leder till GIRIGHET och EGOISM. Dessutom är det i högsta grad osolidariskt att rika länder ska ha mer att säga till om än fattiga länder. Så länge den ordningen består är världen långt från devisen om ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE.

Jag hade velat se ett förbud mot utvinning av fossiler efter ett visst årtal lämpligen 2030 – Samt ett beslut om att dagens nivåer av fossilutvinning inte får öka fram tills dess. Jag hade dessutom velat se beslut som med större eller mindre tvång leder till att vi i västvärlden måste lägga om vårt sätt att leva helt och hållet – Bland annat genom att övergå till helt fossilfria transporter och helt fossilfri el-produktion.

Avtalet borde ha innehållit detaljerad information om hur mycket vart och ett av västvärldens länder ska kompensera utvecklingsländerna med och hur detta ska finansieras samt hur långtgående finansieringen ska vara.

Slutligen hade jag velat se rigida regelverk för hur utsläpp ska räknas och hur hårda bestraffningarna ska vara för de länder som bryter mot detta. Avtalets nuvarande skrivning för att med olika matematiska modeller räkna ut hur mycket man kan släppa och samtidigt vara klimatneutral därför att man har mycket skogar och hav får därmed underkänt av mig.

I min värld ska utsläppen relateras till befolkningsmängd och ett tak sättas för maximalt utsläpp per invånare utan möjlighet att bedriva handel med utsläppsrätter. Dessutom ska dessa nivåer vara lägre för västvärldens länder än för utvecklingsländer – detta för att kompensera utvecklingsländerna för de utsläpp vår del av världen redan åsamkat planeten jorden historiskt.

Det klimatavtal som nu slutits innebär med all sannolikhet att livet kan fortsätta precis som tidigare utan att större ingrepp på vårt sätt att leva behöver göras vilket inte var vad jag hoppats på. Jag hade velat se ett avtal som tvingar oss i västvärlden att ändra livsstil helt och hållet och ett avtal som påskyndar övergången till ett cirkulärt ekonomiskt tänkande.

Hursomhelst är avtalet en bra början även om det i och med att det är överenskommet nu tillhör historien – Arbetet med att sätta upp tydliga regelverk för hur stora utsläppen får bli per capita sättas påbörjas ska börja redan nu och fortsätta hela vägen in i mål – dvs. hela vägen fram tills dess utsläppen är nere på NOLL djur och växtliv frånräknat.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.