Det måste bli ordning och reda och större kravställande vad gäller arbetstagarnas anställningstrygghet och arbetssituation i samband med offentliga upphandlingar. Arbetstagarnas trygghet ska aldrig kompromissas bort till förmån för högre vinst för utföraren och/eller lägre pris för beställaren.

I dagsläget leder konkurrensutsättning och upphandling av offentlig verksamhet nästan undantagslöst till försämringar och förlorad trygghet för arbetstagarna. Exempel på sådana försämringar är provanställningar, visstidsanställningar, deltidsanställningar, delade turer och vistelse på jobbet utan betalning i form av obetalda raster.

Denna trend måste brytas – I vart fall i alla sammanhang där vi Socialdemokrater styr i majoritet.

Därför vill jag skyndsamt se att vi som Socialdemokrater inför följande skallkrav i alla upphandlingsunderlag som berör verksamhet där vi ingår i den styrande majoriteten:

• Att tillsvidareanställning på heltid ska vara norm för alla anställda och att deltid bara tillåts på arbetstagarens eget initiativ.
• Att personalen alltid följer med till den nya entreprenören i samband med entreprenörsbyten.
• Att delade turer inte får förekomma annat än om synnerliga och goda skäl till detta kan anföras.
• Att all tid en arbetstagare vistas på sin arbetsplats ska vara betald tid jämte 1 timmes rast för mat- och fikaraster.
• Att eventuell visstids och/eller timtidsanställd personal som kvarstår i verksamheten alltid får tillgodoräkna den LAS-tid de upparbetat hos föregående entreprenör.

Med dessa enkla och självklara förändringar i upphandlingsunderlagen skapar vi en situation där anställningstryggheten alltid sätts i första rummet.

Det är den sortens politik jag som Socialdemokrat kallar den svenska samhällsmodellen.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

För mig är frågan om tiggarna från Rumänien och Ungern och deras utsatta situation ingen lätt fråga att lösa och jag är långt ifrån säker på att ett förbud mot tiggeri är lösningen på problemet.

Ska denna fråga lösas måste vi lösa grundproblemet och skapa ett glasklart regelverk med tillhörande instruktion om hur vistelse i ett annat land får ske för EU-medborgare utan egen försörjning. Dessutom ska samma lösning tillämpas i hela EU.

För mig är det gravt olyckligt att en EU-gemensam tolkning av den fria rörligheten saknas och att Sveriges kommuner väljer att behandla tiggarna, tiggerifrågan och tiggarnas bostadssituation på olika sätt.

Därför är jag benägen att hålla med Hans Lindberg om att vi måste skapa en nationell strategi som innebär att tiggarnas och deras situation behandlas på samma sätt i alla Sveriges kommuner.

Anders Ågrens utspel får precis som Hans säger ses som ren och skär populism och ett sätt att vinna egna väljarsympatier på tiggarnas utsatta situation.

Om jag fick bestämma helt och hållet i denna fråga så skulle jag se till att EU skyndsamt skapar ett system som tvingar tiggarnas hemländer att lösa tiggarnas utsatta situation paralellt med ett system som ger dem ett drägligt liv i sitt eget hemland.

Därutöver skulle jag skapa en EU-lagstiftning som innebär att varje EU-land svarar för sina egna medborgares kostnad om dessa behöver utnyttja de sociala trygghetssystemen i andra EU-länder. Med ett sådant system på plats skulle Sverige kunna ge tiggarna fulla sociala förmåner i Sverige och sedan skicka den fulla räkningen för den kostnad som uppstår för Sverige till tiggarnas hemland.

Vägrar hemlandet att betala ska EU driva in pengarna genom att stoppa EU bidrag för samma summa till de länder som vägrar att ta ansvar för och betala för de kostnader deras medborgare åsamkar andra EU-länder.

Att situationen för de tiggande romerna fortfarande är olöst på EU nivå är inget annat än ren och skär skandal och ett tecken på att eget revirpinkeri är viktigare än problemlösning för flertalet av politikerna i EU-parlamentet.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vin fattar idag”

Jag hoppas innerligt att den utredning och beredning som görs för närvarande om ett införande av kilometerskatt för den tunga trafiken går om intet då införandet av en sådan skulle skada det norrländska näringslivet för lång tid framåt.

Ska vi överhuvudtaget ha kilometerskatt för den tunga trafiken måste den inhemska trafiken i Norrland undantas från beskattning.

Det Norrländska timret har bara en väg ut ur skogen – Via lastbil. Sak samma med mjölken från Norrlands bönder och de varor som behöver levereras till den Norrländska butikerna.

Jag går därför mot partilinjen och säger NEJ till alla former av kilometerskatt för tung trafik i Norrland.

Införandet av kilometerskatt för tung trafik är både osolidariskt och odemokratiskt i ett land med den geografi Sverige har både geografiskt och demografiskt.

Därför får det vara någon måtta på åtgärder som brandskattar det Norrländska näringslivet och skapar orättvisor i Sverige.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Lennart Holmlund skriver på sin blogg att han tycker att Sadiq Khan som är borgmästare i London har helt rätt i sitt antagande att Jeremy Corbyn är en katastrof som ledare för brittiska Labour och att den typen av vänsterpolitik Corbyn står för spelat ut sin roll.

Lennart kallar Corbyns politik och politiska inriktning för kommunistisk trots att den är att beteckna som traditionell socialdemokratisk politik av gammalt gott snitt.

För egen del tycker jag att Lennart Holmlund har helt fel i denna fråga.

Fel har han av 2 anledningar:

1. Det är alltid ett partis medlemmar som väljer vem som ska leda partiet och inte dessa parlamentsledamöter. Jag utgår därför från att Corbyns starka stöd i partiet innebär att medlemmarna vill se just den politik Corbyn företräder bli verklighet i en framtid.
2. Vänstervindarna inom den socialdemokratiska rörelsen och i samhället är starka och växer i kraft. Väljartappet beror inte på vänsterpolitik utan på att Labour och många andra europeiska socialdemokratiska rörelser förlorat sin själ när de flyttat politiken till höger och i mångt och mycket blivit nyliberaler.

Förvisso kan det vara så att Lennart har rätt i att  Labour inte vinner nästa val med Corbyn som ledare för partiet – Dock är politik inte något som ska ses på kort sikt utan snarare på lång sikt. Jag är helt övertygad om att Labour under Corbyn kommer att fortsätta att växa och bli en faktor att räkna med vid valet efter nästa – Detta därför att det tar tid att förändra.

Därefter skriver Lennart om den svenska socialdemokratin och vad den bör göra för att vinna val och det är i denna analys jag tycker att Lennart har helt – Det är inte politiken vi ska förändra för att vinna val Lennart utan sättet på vilket vi kommunicerar den.

Palme sa att vi ska vara trogen mot idealen men otrogna vad gäller vilka metoder som ska användas. Lennart säger förvisso i blogginlägget att socialdemokratin måste ta fram en vision som tar fasta på våra grundvärderingar: Samtidigt förespråkar han att vi måste förändra grundsynen för att utveckla politiken vilket snarare är att vara otrogen mot idealen och trogen mot metoderna.

Inget kan vara mer fel än att det saknas väljare som stöder en mer vänsterinriktad politik. Inte minst vår egen eftervalsanalys visar att antalet vänsterväljare i Umeå är stabilt och att det har legat i stadig majoritet under många år om man ser till stödet för alla socialistiska partier på kommunnivå.

Väljarstödet för denna sorts politik ligger således stabilt kvar på samma nivåer som historiskt och det är för den sortens politik som tillväxten finns på lång sikt.

Anledningen till att socialdemokratin förlorat väljarstöd på nationell nivå handlar om att vi förflyttat vår politik allt för långt till höger och blivit ett nyliberalt parti bland alla andra nyaliberala partier. I vår iver att vinna val och värna våra egna positioner som politiker har vi frångått den grundsyn som byggt vårt parti.

Vägen till framgång ligger tvärtemot vad Lennart påstår inte i att förändra grundsynen – Vägen till framgång handlar snarare om att vårda vårt politiska arv och återställa vår politik till den sorts traditionella socialdemokratiska politik som en gång byggde välfärdslandet Sverige.

Det är inte politiken vi ska förändra Lennart utan sättet på vilket vi förmedlar vårt politiska budskap!

Då och först då kommer de väljare som flytt socialdemokratin till förmån för partier som SD och M att återvända därför att de känner att de hittat hem till det parti de en gång valde därför att partiet hade en politik som gynnar flertalet i samhället.

Politik är inte populism och snabba valsegrar Lennart. Snarare är det så att politik är en långsiktigt och hårt arbete för att värna de ideal som bygger det samhälle man är övertygad om är bäst för att skapa ett bättre och mer hållbart Sverige – Ett Sverige byggt på den svenska samhällsmodellens principer.

Min analys är därför den rakt motsatta mot Lennarts – Är vi konsekventa och trogna mot våra ideal så kommer stödet för socialdemokratin att öka. Fortsätter vi på inslagen väg och flyttar oss till höger kommer stödet att fortsätta att minska just därför att vi svikit våra ideal.

Den politik Juholt representerade har framtiden för sig och hans påtvingade avsättning handlade inte om att politiken var fel utan snarare om ett internt maktspel där vissa i vårt parti lände sig hotade därför att han ville flytta partiet tillbaka dit de hör hemma om vi ska leva upp till Palmes devis om att vara trogna mot idealen.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

I går presenterade Socialdemokraterna i Skåne ett 15-punkts program för en helt ny och mer dynamisk bostadspolitik än dagens – Bland förslagen finns en nedtrappning och på sikt ett slopande av räntebidragen och en bättre statlig finansiering av ett massivt bostadsbyggande.

Jag har under det sista året skrivit ett antal inlägg om just bostadspolitiken och behovet av en mer dynamisk bostadspolitik – Just därför är jag glad att fler socialdemokrater än jag tycker att detta är nödvändigt om vi ska klara av att bygga bort bostadsbristen och säkerställa att alla som så önskar kan få en bostad.

Mitt eget program innehåller som första punkt en sak som jag upplever att de flesta av mina partikamrater inklusive skåningarna förbiser – Nämligen vikten av att återinföra bostadsförsörjningslagen med en skrivning som innebär att alla kommuner blir tvungna att förse alla med behov av en bostad med en bostad.

Därutöver vill jag precis som skåningarna se en nedtrappning av räntebidragen – I mitt fall under en 10-års period så att de är helt slopade 10 år från nu. Vidare vill jag se ett återinförande av fastighetsskatten med extra hård skattebelastning på alla fastigheter som överstiger 5 miljoner i taxeringsvärde vilket ska vara samma som saluvärdet.

När det gäller finansieringen av bostadsbyggandet tycker jag inte att det är rätt att staten via skatten ska vara med och finansiera detta – Däremot ser jag gärna en lösning som innebär att AP-fonderna lånar ut pengar till att bygga nya hyresrätter till en fast räntesats om 5% – En lösning som både garanterar kapital för nytt byggande samtidigt som den tryggar framtidens pensioner.

5% kan tyckas vara en hög räntesats om man tittar på dagens ränteläge men ser man längre än näsan räcker och om man studerar den historiska räntan så är 5% en låg räntesats. Det viktiga i sammanhanget är att skapa synergier och att skapa en förutsägbar utveckling av hyrorna samtidigt som det tryggar framtidens pensioner.

Slutligen vill jag se en lagstiftning som innebär att åtminstone de allmännyttiga bostadsbolagen i framtiden alltid måste fördela den totala lånebördan över alla kvadratmeter uthyrbar yta – Detta för att skapa en solidarisk hyressättning för en lägenhet av normal standard oavsett av om den finns i ett nybyggt eller i ett gammalt hus. Tilläggas ska att merkostnaden för en lägenhet med en standard högre än normalstandard alltid ska betalas av hyresgästen.

Rätten till en bostad är en fundamental rättighet som ska vara lika för alla medborgare. Det är därför jag är glad att Skånes Socialdemokrater likt mig vill se en ny och väl fungerande bostadspolitik.

Att de är villiga att genomföra förändringar för att uppnå detta är bra och jag är säker på att vi kan finna rätt mix för denna fungerande bostadspolitik om vi slår våra kloka huvuden ihop.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Det börjar dra ihop sig i frågan om bildandet av storregioner och jag vet att mina socialdemokratiska partikamrater med Regionrådet Erik Bergqvist är för ett bildande av region Norrland. För egen del är jag emot storregioner enligt liggande förslag men för storregioner om de bildas på det sätt jag förespråkar.

Främsta skälet till att jag är emot storregioner i enlighet med förslaget är att det finns ett stort folkligt motstånd mot en regionindelning i storregioner.

Dessutom tror jag att reformen blir svår att få genom riksdagen med bred parlamentarisk uppslutning om man ser på de avhopp som sker från den styrgrupp som ska komma med förslag på hur en kommande Region Norrland ska fungera och styras.

Som socialdemokrat tycker jag att det är viktigt att vi lyssnar på våra väljare även om tanken på större regioner som ersättning för dagens landsting är en bra idé förutsatt att de genomförs på rätt sätt.

Rätt sätt för mig är att vi bildar storregioner vad gäller sjukvård, regional kollektivtrafik samt byggande och underhåll av infrastruktur och att allt annat beslutsfattande tillförs landets kommuner.

Landets sjukvård brottas med stora problem och just därför ska vi inte skrota tanken på att ersätta landstingen med något som är mer effektivt bara för att vi ogillar tanken på en storregion. Får jag vara med och bestämma bör vi ta hela idén om storregioner tillbaka till ritbordet och strukturera om förslaget till ett förslag som både sparar pengar och passerar riksdagen samt kan vinna väljarnas förtroende.

Enligt mitt tycker görs detta bäst genom att vi skrotar alla befintliga landsting och regioner och lägger sjukvård, regional kollektivtrafik och byggande och underhåll av infrastruktur direkt under riksdagen i ett eget departement med en egen minister.

Därutöver bör vi göra om dagens landstingsskatt till en statlig skatt, skrota alla länsstyrelser och avskaffa landshövdings/regionråds ämbetet och alla landstings/regionfullmäktige och ge landets kommuner större kommunal beslutsrätt över alla frågor som inte har med sjukvård, kollektivtrafik och infrastruktur att göra.

En statlig sjukvårdsapparat direkt under ett regiondepartement är garanten för att hela landet får sjukvård av samma kvalitet och kvantitet. Dessutom sparar vi massor av pengar då vi slipper onödiga landstingsfullmäktige/regionfullmäktige och dyr landstingsadministration.

De pengar vi sparar ska givetvis investeras i mer och bättre sjukvård, mer och bättre kollektivtrafik och mer och bättre infrastruktur.

Med ett större kommunalt självbestämmande kommer väljarkåren att uppleva att demokratin flyttar närmare väljarna vilket över tid kommer att öka förtroendet för landets politiker och minska politikerföraktet.

Kortare beslutsvägar och färre instanser torde dessutom innebära att beslutsprocessen blir snabbare och att bostadsbyggandet därför kan ökas i snabbare takt än idag – Detta i och med att ett beslutsled (läs länsstyrelserna) försvinner.

Kan vi dessutom skapa en speciell PBL-domstol bemannad med specialistdomare av samma kaliber som i Högsta Förvaltningsdomstolen vars beslut inte kan överklagas vidare skapar vi kraftigt förkortade ledtider vad gäller rättsprocessen – Detta utan att rättssäkerheten försämras i och med att de domare som fattar det slutgiltiga beslut blir samma domare som idag om ett ärende går hela vägen upp till Högsta Förvaltningsdomstolen.

Min förhoppning är att min avvikande uppfattning ska gillas av många av mina partikamrater och att därför hoppar på samma tåg som jag så att vi kan göra det som är ett måste sett ur ett kostnadsperspektiv utan att skapa en struktur som saknar stöd bland väljarna.

Politik handlar om att vilja och politik handlar om att utöva visionärt men ändå folkligt förankrat tänkande – Något jag anser att mitt förslag gör fullt ut.

Avslutningsvis får vi aldrig glömma att vårt uppdrag som politiker är att skapa det som är bra för medborgarna och det som väljarna vill ha – Detta oavsett av hur attraktiv en regionbildning skulle vara för våra egna politiska ambitioner vad gäller framtida maktpositioner.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Personligen har jag länge efterlyst massiva satsningar på skolan och skolans område för att stärka kunskaperna och därmed öka framtidsutsikterna för våra barn.

Jag vill att skolan ska bli så bra att nutidens och framtidens barn får samma kunskap och samma fördelar som jag fick så att även de kan göra internationell karriär om de så önskar och själva välja och vraka bland de jobbmöjligheter som finns.

Detta innebär att kunskaperna måste stärkas samtidigt som disciplin och ordning samt lärarnas auktoritet över eleverna återställs i skolan.

Därför är jag glad över de besked Stefan Löfven och regeringen gav om satsningar för att skapa nya utbildningsplatser för lärare och krav på kommunerna att anordna lovskolor för 8:or och 9:or med svaga betyg. 3.600 nya utbildningsplatser för lärare utöver de som redan finns är goda nyheter förutsatt att det finns sökanden till platserna.

Att lärarlönerna måste höjas för att attrahera fler lärare ligger måhända i tiden – Däremot hade jag heller sett en generell höjning av lönen för alla lärare än den höjning som nu aviseras för ca 1/3-del av lärarkollektivet.

Att döpa om höstlovet till läslov får väl snarast ses som ett populistiskt utspel än något annat. Andemeningen att fler barn ska läsa mer är god – Dock uppnår man inte detta genom att ge lovet ett nytt namn. Ska vi få våra barn och unga att läsa behövs engagerade lärare som kan göra läsandet attraktivt för våra barn.

Jag är således tudelad inför beskeden om skolan men det som nu presenterats är en bra start. I nästa läge bör vi precis som jag skrivit om tidigare göra skolan statlig – I vart fall vad gäller personalen som arbetar i skolan.

Därutöver vill jag se större befogenheter för lärarna när det handlar om rätten att bestämma över hur undervisningen ska se ut och utformas. Mer disciplin och högre krav kommer att ge ökade kunskaper och dessutom göra det lättare för barnen att förstå och anpassa sig till de hierarkiska system som finns i de flesta länder i vår omvärld.

Helst av allt vill jag se ett skrotande av det fria skolvalet och en ordning där elever alltid går i den skola som ligger närmast hemmet.

Jag inser dock att en sådan reform blir svår för att inte säga omöjlig att genomföra. Därför är det näst bästa att skapa ett gemensamt statligt antagningssystem för alla skolor – Ett system där en och samma antagningsenhet fördelar eleverna solidariskt mellan tillgängliga skolor utifrån elevens val och skolans geografiska läge i förhållande till bostaden.

Skolan och en god utbildning är nyckeln till en framgångsrik morgondag för våra barn. Det är därför vi som regeringsbärare aldrig någonsin får ge upp innan den svenska skolan och det svenska skolsystemet återtagit sin position i den internationella rankingen.

Dagens barn och morgondagens barn förtjänar en skola som är minst lika bra och helst bättre än den min generation haft förmånen att ta del av.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

För att fortsätta på spåret om upphandlingar inom offentlig sektor och hur dessa fördyrar är det viktigt att framhålla att det ligger i sakens natur att den som vinner en upphandling måste spara in på personal och personaltäthet – Detta därför att de allra flesta upphandlingar har lägsta pris som viktigaste kriterium för att vinna en upphandling.

Om lägsta pris ska styra i alla lägen utan att vi som politiker lägger in krav om personaltäthet och kvalitet mm. blir det per automatik så att vi får vad vi betalar för – Nämligen service och personalpolitik i förhållande till prislapp.

Precis som jag skrivit i tidigare inlägg så är min övertygelse den att den upphandlade och konkurrensutsatta offentliga verksamheten leder till högre samhällskostnader om vi tittar till totalen i form av arbetslöshet, sjukskrivningar mm.

Skenande sjuktal innebär att vi måste reagera och göra något åt saken. Jag vill därför att vi snarast möjligt tillsätter en kommission med uppdrag att arbeta fram nya och mer hållbara regler för all offentlig verksamhet som ska upphandlas.

Den nya upphandlingspolicyn bör bland mycket annat innehålla skrivningar om att befintlig personal alltid ska följa med till den entreprenör som vinner upphandlingen. Dessutom bör regelverket ställa krav på personaltäthet och förekomsten av företagshälsovård. Sist men inte minst bör regelverket innehålla en reglering av hur scheman och arbetstid får förläggas.

Jag vill se ett regelverk i Sverige som innebär att delade turer försvinner och att tillsvidareanställning på heltid blir norm i all offentlig verksamhet – Detta oberoende av om den drivs i egen regi eller av en privat entreprenör.

Sist men inte minst vill jag se ett regelverk som stipulerar att all den tid en arbetstagare tillbringar på sin arbetsplats är betald undantaget 1 timmes rast för mat och fika fördelat över en lunchrast på 45 minuter samt 2 fikaraster om vardera 7,5 minuter.

Gör vi så kommer fler verksamheter än i dag att drivas i egen regi av det offentliga samtidigt som de verksamheter som drivs privat regleras på ett sätt som över tid kommer att minska sjukskrivningarna på grund av stress och hög arbetsbelastning.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Både facken och arbetsgivarorganisationerna tycker att regeringens förslag om att arbetsgivarna ska betala 25% av sjukskrivningskostnaderna för de som är sjuka i mer än 90 dagar är ett dåligt förslag. Regeringen har därför gett dem chansen att själva komma med förslag som är lika bra eller bättre för att sänka långtidssjukskrivningarna.

Fackförbundet Kommunal har därför förhandlat och enats med arbetsgivarna inom staten, landstingen och kommunerna om åtgärder de tror ska minska antalet långtidssjukskrivningar.

Bland åtgärderna finns stärkt företagshälsovård som ska jobba mer förebyggande än idag. Därutöver utbildning för chefer i arbetsmiljöarbete, tillvaratagande av anställdas engagemang, ökad förståelse bland cheferna för rehabilitering och bättre koll på hur sjuktalen utvecklas och hur man kan erbjuda omplacering för de som behöver byta arbetsuppgifter för att kunna komma tillbaka i arbete.

Det som förvånar mig i den överenskommelse som gjorts är att underbemanning och hög arbetsbelastning och bättre koll för när dessa föreligger helt saknas i överenskommelsen.

Jag hävdar med en dåres envishet att den enskilt största orsaken till utbrändhet och långa sjukskrivningar ligger i just underbemanning och extremt hög arbetsbelastning.

För mig är det hög tid att vi använder oss av alla påtryckningsmetoder vi har som regering för att se till att en sedan länge behövd personalförtätning genomförs inom offentlig sektor.

Jag vill dessutom se en renässans för många av de yrkeskategorier som försvunnit i effektiviseringens tidevarv, t.ex. läkarsekreterare och vårdbiträden med flera yrkesgrupper.

Enligt mitt sätt att se på saken skapar det stress att läkare och sjuksköterskor ska behöva ägna sig åt att skriva journaler eller bädda sängar – Deras arbetstid ska användas till att utföra de arbetsuppgifter de är utbildade för och inte till arbetsuppgifter som stressar och ökar arbetsbelastningen.

Stat, kommun och landsting ska föregå med gott exempel och se till att ha så många anställda att underbemanning och hög arbetsbelastning aldrig uppstår.

Anställda blir inte mindre sjuka och mindre stressade bara därför att deras chefer får mer utbildning – Anställda inom offentlig sektor blir sjuka av för få arbetskamrater och för hög arbetsbelastning.

Därför ger jag Kommunal och de motparter de förhandlat med underkänt – Något jag hoppas att även regeringen gör då den gjorda överenskommelsen på inget sätt kommer att lösa problemet med långtidssjukskrivningar.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Alliansen och andra nyliberala företrädare och inte minst de företag som verkar inom de upphandlade offentliga verksamheterna är snara med att påstå att avreglering, konkurrens och upphandling är en bra affär för samhället och att det gör den offentliga servicen billigare än om den skulle drivas i egen regi av stat, kommun och landsting.

Detta påstående är fel! Jag påstår med bestämdhet att det alltid blir dyrare att upphandla verksamhet än att driva den i egen regi – Detta om man räknar på samhällets totala kostnadseffekt av en genomförd upphandling.

Varför frågar sig vän av ordning?

Till att börja med så är det nästan uteslutande så att upphandlad verksamhet bedrivs med färre anställda än om den drivs i offentlig regi. Många av de som blir övertaliga förblir arbetslösa efter upphandlingen vilket belastar samhällets kostnader negativt.

Dessutom är det många gånger så att de offentlig verksamhet driven i egen regi kan användas för att ge arbete och försörjning till arbetstagare som har olika former av arbetshandikapp – Något som näst intill aldrig är verklighet när den offentliga verksamheten drivs i privat regi.

Tittar vi ytterligare ett steg längre så är det vida känt att arbetsvillkoren för de som arbetar hos de privata aktörerna som tar över efter upphandlingen både är färre till antalet och drabbas av sämre anställningstrygghet och sämre förmåner än när de var offentligt anställda.

Färre anställda för att utföra samma mängd arbete leder till överbelastning och till utbrändhet med påföljande sjukskrivning – Något som även det innebär att samhället drabbas av ökade kostnader.

Som socialdemokrat kommer jag därför att jobba för att vi tar fram en modell som tar hänsyn till alla kostnader som drabbar samhället när offentlig verksamhet ska upphandlas – Både direkta och indirekta kostnader.

I solidaritetens namn är det viktigt att vi jämför äpplen och äpplen när vi ska besluta hur offentlig verksamhet ska bedrivas. Det är mot denna bakgrund den beräkningsmodell jag föreslår behövs. Dessutom är det dags att sluta upp med att föra väljarna bakom ljuset och svart på vitt visa dem hur det verkligen ligger till.

Som samhälle dvs. som kommun, landsting och stat är det viktigt att se till helheten och utfallet på sista raden i balans och resultaträkningen. Gör vi det är jag övertygad om att vi från och med nu kommer att gå i omvänd riktning och ta tillbaka det mesta av de verksamheter som avreglerats och upphandlats och driva den i offentlig regi.

Ni som läser min blogg ska därför se detta inlägg första inlägg i ämnet – Ett första inlägg som kommer att följas av många fler.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”