Aldrig någonsin trodde jag att jag skulle få se vuxna män i ledande politisk ställning i en kommun sitta och kasta sand på varandra i var sitt hörn i den kommunala sandlådan vilket är precis vad Hans Lindberg (S), Anders Ågren (M) och Peder Westerberg (L) nu ägnar sig åt.

I normalfallet är kommunalpolitik oerhört mycket verkstad och samförstånd och oerhört lite ideologisk konfrontation vilket för övrigt är ett måste om en kommun ska fungera, utvecklas och må bra.

Denna verkstad och detta samförstånd har vi haft länge i Umeå men det sandlådekrig som nu sker mellan oss Socialdemokraterna och Alliansen skapar inga vinnare utan enbart förlorare.

Därför uppmanar jag både Hans Lindberg, Anders Ågren och Peder Westerberg att återvända från sandlådan där de sitter och kastar sand på varandra och börja ägna sig åt att hitta samförståndslösningar som löser problemen.

Att likt dessa herrar försöka skuldbelägga varandra för något som redan är historia löser inga problem då vi inte kan förändra gårdagen. Det enda vi kan förändra är morgondagen och det som ska ske då. Det är därför vi ska koncentrera oss på framtiden snarare än på historien.

Man vinner inga politiska poänger på att kriga om det som varit – Politiska poänger vinner man på att berätta vad man vill åstadkomma i en framtid.

Som kommun och kommunpolitiker måste vi förhålla oss till fakta. Fakta när det gäller den kommunala budgeten är att vi som kommun bakåt i tiden i brett samförstånd beslutat oss för att investera i saker som kommer att ge framtida avkastning. Andra fakta är att skatteintäkterna minskar på grund av regeringsbeslut och att kostnaderna för ensamkommande flyktingbarn ökar – Även de som en effekt av regeringsbeslut.

Oavsett vad vi tycker om detta så kan varken Hans Lindberg eller Socialdemokraterna lokalt i Umeå förändra regeringens beslut vilket innebär att sandlådan och skuldbeläggandet är både onödigt och ovärdigt kommunalråd och gruppledare i Umeå kommun.

Den enda sak vi måste och ska förhålla oss till är att intäkterna minskat och att budgeten därför måste justeras.

När det handlar om budgeten har vi två konkreta saker att välja på – Endera ökar vi intäkterna vilket innebär att vi måste höja skatten eller så utnyttjar vi alternativet att sänka vår ambitionsnivå vilket innebär reviderade budgetramar för de olika nämnderna och förvaltningarna.

Det är detta ni ska ägna er åt mina herrar – Inte åt att sitta i var sitt hörn i den kommunala sandlådan och kasta sand på varandra som barn i tidig trotsålder!

För egen del har jag redan redovisat vilken väg jag vill gå – Jag vill öka intäkterna vilket innebär att höja skatten så att vi slipper sänka ambitionsnivån.

Ska vi ha en politisk strid ska den handla om vägvalet mellan ökade intäkter och/eller sänkt ambitionsnivå och inget annat.

Därför upprepar jag ytterligare en gång vad jag sagt tidigare – Hans, Anders och Peder ta ert ansvar och bete er som ”riktiga män” snarare än som trotsiga 5-åringar.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”