Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Gott Nytt År tillönskar jag er alla.

Av , , 8 kommentarer 0

Om några timmar kommer 2016 att läggas till handlingarna när vi går in i 2017 som blir ett nytt år fullt av nya stunder och nya möjligheter.

Om jag ska sammanfatta 2016 så finns det ganska mycket att säga men den händelse som överskuggar allt annat i mitt liv är att 2016 är det år när mitt första barnbarn Frans kom till världen och året när jag blev morfar för den allra första gången.

Därutöver har året präglats av mycket arbete och oerhört mycket bloggande med efterföljande debatt vilket har berikat mitt liv oerhört mycket även om inget kan mäta sig med att bli morfar för första gången.

Jag vill därför ta chansen att önska er alla ett Gott Nytt År och ett 2017 fyllt av utmaningar och nyvunnen klokskap.

Från mig till er alla -Ett riktigt Gott Nytt År och på återseende 2017.

Tack kära vänner – Tack för debatten – Tack för allt beröm – Tack för allt medhåll – Tack för alla mothugg och för all kritik och mest av allt – Tack för er vänskap och ert engagemang.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

2017 är det fokus på och leverans gentemot väljarnas hjärtefrågor som gäller för mig.

Av , , 22 kommentarer 1

För mig har politik alltid handlat om att lyssna på väljarna och föra en dialog med dem för att ta reda på vilka frågor och vilka politik områden de tycker att det är viktigast att vi som politiker agerar på. Den inriktningen kommer jag att fördjupa och fokusera ännu mer på under 2017.

För egen del har jag en agenda för de politiska frågor jag vill driva under 2017 som baserar sig på väljarnas och min egen uppfattning om vad som är viktigt att åtgärda.

Förverkligandet av den svenska samhällsmodellen som innebär minskade inkomst- och förmögenhetsskillnader och större jämlikhet är huvudtemat. Därför kommer jag att fokusera mycket av min tid på att få väljarna att förstå att de utmaningar Sverige står inför består av oerhört mycket mer än migrations och flyktingfrågan.

Sverige har under lång tid haft växande inkomst- och förmögenhetsklyftor och på slutet till och med så stora att vi har de snabbast ökande klyftorna i hela OECD.

För mig handlar därför 2017 om att förklara detta för svenska folket även om det tar längre tid att förklara detta än att likt SD påföra invandringen skulden till allt som gått snett i Sverige.

  • Inkomsten av allas arbete ska fördelas mer jämlikt.
  • Alla som har behov av en bostad ska få en bostad.
  • Skatteplaneringen ska stoppas.
  • De sociala trygghetssystemen ska återställas till forna nivåer.
  • Arbetslösheten ska bytas mot arbete.
  • Segregationen ska brytas.
  • Integrationen ska bli världsledande vad gäller effektivitet.
  • Stärkta fackföreningar och stärkt arbetsrätt.

Så kommer mina huvudfrågor för 2017 att se ut. Därutöver ger jag ett löfte och det är att förändra listan över mina huvudfrågor om du som väljare samlar tillräckligt många för att sätta andra frågor på den agenda jag presenterat ovan.

Låt oss därför göra 2017 till vårt år och året där politiken handlar mer om att leverera än om att snacka.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

EU:s medlemsländer ska inte använda skattesatsen för bolagsskatt som konkurrensmedel.

Av , , 30 kommentarer 1

Det är ingen underdrift att påstå att nyliberal politik vunnit stora segrar i Europa från 1990 och framåt – Beviset på detta är att det under lång tid har det pågått en tävling bland EU:s medlemsstater om att erbjuda den lägsta bolagsskatten Tyskland, Frankrike och Italien undantagna.

Sverige är inget undantag och Sverige är för företag i både ett Europeiskt och i ett världsperspektiv ett lågskatteland – Till och med det ledande i världen om man ska tolka Forbes ranking om Sverige som världens bästa land att driva företag i alla parametrar sammantagna.

Den stora frågan är om en konkurrens med låga bolagsskatter är bra för Europeerna?

För mig finns bara ett självklart svar på denna fråga och det svaret är NEJ då en konkurrens med hjälp av skattesatser bara har en förlorare – Landets befolkning!

När man likt Europas länder bildat en union ska man inte  konkurrera med hjälp av låga skatter – Alldeles speciellt så när de låga skatterna påverkar välfärden för vanliga människor.

Om det finns någon som helst rättspatos och något uns av rättfärdighet bland Europas ledande politiker borde konkurrens via låga bolagsskatter inte förekomma.

I min värld borde alla EU länder ha samma bolagsskatt – Därutöver ett system som inte gör det möjligt att skatteplanera på sådant sätt att man kan undvika att betala bolagsskatt genom att skatteplanera.

Därför hopas jag att EU-länderna kan enas om att konkurrens via låga bolagsskatter ska upphöra snarast möjligt. Jag hoppas även att EU:s medlemsländer ska skriva om de inbördes skatteavtalen så at bolagsskattens storlek saknar betydelse i skatteplanerings sammanhang.

Det alla EU-länder måste lära är att alla medborgares väl och ve kommer före låga skatter som ökar inkomst- och förmögenhetsklyftorna och skapar ett mer ojämlikt samhälle.

Ska freden bestå måste samhället bejaka att alla människor ska ha tillgång till livets nödtorft – Saknas denna insikt är krig och förödelse det svar vi söker exemplifierad i framväxten av rasistiska och främlingsfientliga missnöjespartier.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

 

Tack Axfood Snabbgross med flera företag som skänker maten till behövande hellre än kastar den på soptippen.

Av , , 18 kommentarer 1

Jag vill med detta korta inlägg rikta ett stort TACK till Axfood Snabbgross och alla andra företag som skänker matvaror med korta datum till hjälporganisationer likt Bakfickan (IOGT-NTO) och Öppen Gemenskap.

Er insats gör stor skillnad och innebär att jag när ett hopp om en bättre morgondag och ett kärleksfullare samhälle.

I grund och botten tycker jag att det är dåligt – Till och med mycket dåligt att vi i Sverige anno 2016 strax 2017 ska ha människor som inte har råd att köpa mat och äta sig mätta varje dag i månaden. Att det blivit så är ett underkännande för välfärdslandet Sverige.

Axfood Snabbgross val att skänka det som inte kan säljas är därför välkommen för stunden. I det långa loppet hoppas jag dock att vi kan reparera välfärdslandet så att ingen ska behöva gå utan mat eller leva utan tak över huvudet.

Sedan vädjar jag till alla företag som säljer matvaror att göra som Axfood Snabbgross – I min värld är det bättre att maten kommer till nytta än att den slängs på soptippen.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

Många positiva effekter av Göteborgs försök med 6-timmars arbetsdag inom äldrevården.

Av , , 30 kommentarer 3

Göteborg är en av de kommuner som gjort försök med 6-timmars arbetsdag med oförändrad lön – I Göteborgs fall  vid det kommunala äldreboendet Svartedalen. Resultatet av försöket är efter 18 månader överlag positivt och många goda effekter har kunnat påvisas.

Bättre upplevd hälsa hos personalen och betydligt fler aktiviteter för de äldre är två av effekterna. Dessutom har försöket lett till att 17 nya undersköterskor fått jobb för att klara bemanningen vilket även det är positivt.

Förvisso har försöket kostat 10 miljoner för de första 18 månaderna men sett över tid är jag övertygad om att kommunen kommer att tjäna igen dessa 10 miljoner och åtskilligt mer därför att de framtida sjukskrivningstalen kommer att minska och således spara pengar åt kommunen.

För mig är det dock inte ekonomin och personalens välmående som är den stora behållningen. Att de äldre får guldkant på tillvaron genom fler aktiviteter och gladare och mer tillmötesgående personal är viktigt och obetalbart.

Kan vi dessutom ändra på maten på det sätt som Leif Mannerström vill och ger de äldre bra och välsmakande mat parat det ett permanentande av 6-timmars arbetsdag kan vi äntligen ge de äldre den tillvaro och den guldkant de så innerligt förtjänar på ålderns höst.

För egen del tycker jag att vi ska prova på 6-timmars arbetsdag i ett försök i ännu större skala genom att göra ett försök som involverar en hel kommun och de arbeten som lämpar sig för detta. Dit räknar jag alla arbeten som är fysiskt och/eller psykiskt tunga.

Jag är övertygad om att ett sådant försök kommer att ge samhället i stort mer tillbaka än det kostar att genomföra om man tittar på de totala ekonomiska effekterna för samhället av 6-timmars arbetsdag.

I det långa perspektivet skapar 6-timmars arbetsdag mer arbetstillfällen och således färre arbetslösa. Fler i arbete betyder mer pengar till konsumtion vilket i förlängningen leder till större skatteintäkter och fler arbetstillfällen inom privat sektor.

6-timmars arbetsdag kommer definitivt att skapa färre sjukskrivningar över tid på grund av att förslitning och utbrändhet minskar – När de gör det är den stora vinnaren samhället och alla skattebetalare.

Den största vinnaren torde dock bli vi människor som både får bättre hälsa, bättre livskvalitet och en lättare uppgift i att få ihop livspusslet. Att de som ska vårdas, skötas eller utbildas får en bättre tillvaro är bara grädde på moset. 

Det försök jag föreslår måste följas upp noga och resultaten mätas med hjälp av fler parametrar än det nu gjorda försöket. Detta för att säkerställa att alla ekonomiska effekter av försöket mäts och sammanställs så att korrekta slutsatser ska kunna dras för framtiden.

Min övertygelse är att 6-timmars arbetsdag är en reform som har framtiden för sig – En övertygelse jag baserar på resultatet och effekterna av försöken i Göteborg.

Slutligen – Blir resultaten positiva även av det storskaliga försök jag föreslår ska vi omedelbart gå vidare och permanenta en sådan reform till hela riket.

Om jag får bestämma så borde vi i Umeå anmäla oss frivilligt för detta storskaliga försök och då med statlig uppbackning under försökstiden.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Den politiska maktbasen måste breddas.

Av , , 3 kommentarer 4

Jag har skrivit ett flertal inlägg i samma ämne och med mer eller mindre samma innebörd – Detta redan långt innan VK:s och Aftonbladets skriverier om en maktelit som styr i Sveriges kommuner. I dessa inlägg har jag klart och tydligt sagt att maktbasen måste breddas för att vända trenden med ett växande politikerförakt.

Jag har dessutom klart och tydligt sagt att vi inte ska ha en situation med politiska broilers som ser politiken som ett yrkesval och en karriärväg snarare än som ett kall.

Umeå skiljer sig inte speciellt mycket från andra kommuner i det avseendet. Att en liten klick politiker sitter på i stort sett alla tunga och arvoderade poster medan övriga politiker får dela på resten är lika mycket verklighet i Umeå som i de flesta andra kommuner i Sverige.

Den ordningen ogillar jag och den ordningen måste vi ändra på för att skapa större förtroende för politiker och politiska beslut.

Både VK och Aftonbladet med flera medier insinuerar rakt av att framför allt landets kommuner sköts av ljusskygga politiker som håller varandra om ryggen och mörkar mycket av det som görs och fattas beslut om på olika sätt.

För mig som är involverad i politiken (om än inte som heltids politiker) vet jag att verkligheten inom politiken inte ser ut som den verklighet tidningar och media försöker måla upp. Misstanken i sig borde dock få alla oss som involverat oss i politiken att reagera och göra de förändringar som behövs för att väljarna ska återfå sitt förtroende.

Därför tycker jag nu precis som tidigare att vi ska sätta gränser för hur många uppdrag en och samma person kan inneha vid samma tidpunkt.

Jag har tidigare lämnat förslag om att denna gräns borde ligga i häradet av max 5 arvoderade uppdrag per person även om siffran 5 inte är huggen i sten som gräns då det för vissa positioner inom politiken såsom KSO (kommunstyrelsens ordförande) kan finnas anledning att ha fler än 5 uppdrag därför att dessa är direkta följduppdrag till rollen som KSO.

Däremot finns det inget försvar för att en och samma politiker ska ha upp till 20 uppdrag eller mer – Alldeles speciellt så om uppdragen sammantaget innebär att man måste arbeta mer än 100% att hinna med alla uppdrag.

Som politiker ska vi leva som vi lär och då bör gränsen för antalet uppdrag gå vid en tjänstgöringsgrad som inte bör överstiga 100%.

Sedan finns det ingen självklarhet i att en och samma människor behöver ikläda sig alla uppdrag som idag anses vara följduppdrag till en viss position inom politiken.

I min värld fungerar det minst lika bra att dela uppdragen på fler personer som representerar samma parti då dessa rimligen företräder samma ideologi och samma samhällssyn.

Således tycker jag att vi ska tänka om och involvera fler även på arvoderade politiska uppdrag så att de som brinner för sin ideologi, sitt parti och det samhälle de vill bygga får utlopp för detta. Fler involverade i politiken på beslutsfattande nivå breddar demokratin och en breddad demokrati leder till mindre politikerförakt och större närhet till politiken för väljarna.

Det jag vill se är således en återgång till hur politiken fungerade under framför allt 1970-talet när betydligt fler än idag satt på beslutsfattande och arvoderade politiska uppdrag.

Politik får aldrig bli ett yrke och ett karriärval – Politik ska man ägna sig åt därför att man brinner för sin ideologiska övertygelse och därför att man brinner för att förändra samhället i den riktning ens ideologiska övertygelse stakar ut.

Som ett led i detta tycker jag därför att det ska finnas en gräns för hur länge man kan sitta som heltidspolitiker.

I min värld går denna gräns vid maximalt 3 mandatperioder fördelade på det sättet att man får sitta max 2 mandatperioder i följd med minst en mandatperiod utanför politiken alternativt med en mandatperiod som fritidspolitiker innan man får sitta den 3:e mandatperioden som heltidspolitiker.

Efter 3 mandatperioder ska det ta slut vad gäller arbete som heltidspolitiker. Dock ska man få fortsätta som fritidspolitiker om man så önskar.

Att jag vill ha det på detta sätt har en enkel förklaring och det är att man förlorar kontakten med verkligheten och vanliga medborgares levnadsbetingelser om man sitter för länge som heltidspolitiker.

De maximala 3 mandatperioder jag pratar om ska dessutom gälla all politik vilket innebär att allt arbete som heltidspolitiker räknas samman oavsett vart det sker.

Utöver detta tycker jag att vi ska sluta kvotera in människor på politiska poster på grund av ålder, kön, etnicitet och andra skäl och i stället fördela uppdragen efter engagemang och politisk dådkraft.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

Det är kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som har makten i kommunens bolag.

Av , , 10 kommentarer 2

VK har i sin uppföljare till kommunens bolagisering ett reportage där de får Ulrika Edman (V) och Peder Westerberg (L)  att hålla med VK i den åsikt de försöker lansera i artikelserien – Den om att bolagiseringen skulle minska medborgarnas och de förtroendevaldas insyn trots att detta inte är anledningen till att bolagisering sker.

Att Vänsterpartiet tycker så ser jag som naturligt då de med sin ideologi borde vara ännu större motståndare till nyliberal och liberal politik än oss Socialdemokrater. Däremot köper jag inte Ulrikas utspel om att makten är fördelad hos några få och att insynen är svårare än för vanlig kommunal verksamhet.

Samma sekretessregler som gäller för arbetsmaterial och pågående processer i kommunen och dess nämnder och förvaltningar som ännu inte är beslutade gäller i de kommunala bolagen och att ledamöter i en nämnd inte kan dela med sig av allt under pågående beredning därför att beslut inte är fattade är inget underligt.

Jag vill påstå att alla ledamöter som så önskar kan skaffa sig insyn bara man vill och jobbar för det. Vill man förändra något så ska man i sådana fall motionera om förändrade ägardirektiv i de bolag att man anser sig sakna insyn i genom att lägga en motion i kommunfullmäktige.

Varför Ulrika Edman och Vänsterpartiet får stort utrymme att framföra sin åsikt i VK i just de sammanhang som nu skrivs om kan vi bara sia om. Min tro är att detta beror på att Vänsterpartiet i Umeå i mångt och mycket är ett populistiskt missnöjesparti som friskt kastar sig i alla riktningar för att vinna röster på ett populistiskt beteende och på att Vänsterpartiet för närvarande fyller VK:s syfte med granskningen.

Vänsterpartiet kan vara en kritisk röst oavsett antalet bolag – Den som framför något annat är populist. Makten och insynen minskar inte med antalet bolag – Allt den gör är att man som politiker får jobba hårdare för att hålla sig à jour med utvecklingen.

Att Peder Westerberg ser allt i ekonomiska termer och att han vill ersätta folkvalda med professionella bolagsmänniskor utan direkt koppling till politiken är lättare att förstå då det är just Peder Westerberg och hans parti Liberalerna som står bakom huvuddragen i den nyliberala politik som sett till att det ser ut som det gör i Kommunsverige vad gäller kommunägda bolag.

Peder – Vi ska definitivt inte gå den väg du förespråkar. Fler proffs och färre politiker och mindre politisk styrning leder bara i en riktning och det är i den riktning VK insinuerar – Den där det demokratiska samhället förlorar kontrollen och insynen i bolagen.

Trots att jag kan anses vara jävig så håller jag med Hans Lindberg fullt ut i påståendet om att bolagen fyller sitt syfte vilket är att se till att kommunen hushållar med kommunmedborgarnas skattepengar på bästa möjliga sätt utan att bränna av onödiga pengar i statlig skatt.

Sedan ser jag det endast som en fördel att vi inom ramen för den kommunala bolagsstrukturen kan använda upparbetade vinster för att utveckla andra delar – T.ex upprustningar och uppgraderingar inom Bostadens bestånd utan att låna eller bränna iväg delar av de pengar som behövs i onödiga skattebetalningar.

Precis som Hans säger så finns kommunens bolag där av en anledning – Av anledningen att serva och tillvarata kommunmedborgarnas intressen på bästa möjliga sätt.

På ett område kan jag dock hålla med om kritiken och det är att antalet förtroendevalda som sitter som ledamöter i bolagen borde breddas till fler personer för att öka demokratin och naturligt bredda insynen i kommunens bolagsstruktur.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

Det finns en naturlig förklaring till att Umeå med flera kommuner har många bolag.

Av , , 38 kommentarer 8

I dag tar VK upp ett mycket intressant ämne – Det om att Umeå Kommun har många bolag (23 st) samt ytterligare några fler om man ska räkna dotterbolag mm. VK belyser även att bolagen idag är rikare än kommunen i sig med 11,3 miljarder i samlad förmögenhet jämfört med kommunens 6,8 miljarder.

VK skriver i sitt reportage att bland annat kommunrevisorn ifrågasätter om det behövs så många bolag? Kommunrevisorn uttrycker även synen att det borde gå att samordna mer i bolagen och att kommunens politiker bör se över kommunens bolag och bolagsstruktur.

På andra sidan har vi uttalanden från Umeå Kommunföretags VD Mikael Öhlund som tvärt emot kommunrevisorn hävdar att det är många fördelar för kommunen att ha många bolag därför att det är et effektivt sätt att driva verksamheter och därför att det ger stora skattefördelar.

Jag ska på inget sätt ifrågasätta det VK presenterar eller påstå att det är fel – Däremot kan man fråga sig varför VK bara tar upp kommuner med färre bolag än Umeå utan att belysa att det finns kommuner som har betydligt fler bolag än vad Umeå Kommun har?

Den stora frågan och det jag saknar mest av allt i artiklarna om detta ämne är dock frågan om varför det blivit på detta sätt?

Vad är det som gör att Umeå med flera kommuner bolagiserar?

Endera beror avsaknaden av dessa frågor på att VK och dess journalister inte ställt sig den frågan i sin iver att måla upp kommunen och dess styrande politiker som något av en maktapparat som har omättlig makthunger och därför ogillar insyn.

Det andra alternativet till avsaknaden av dessa grundläggande frågor är att man inte tar upp frågorna därför att svaret går stick i stäv med VK:s liberala grundsyn.

Oaktat vilket tycker jag att det är fel att inte ställa dessa frågor eller i vart fall infoga en faktaruta som berättar varför Kommunsverige bolagiserats i allt större omfattning.

Hur ser då svaren på dessa frågor ut?

Delar av svaret finns i att Sverige allt sedan EU-medlemskapet anpassat sin förvaltning till EU:s regelverk och därför varit tvungna att bolagisera vissa verksamheter för att inte bryta mot lagar och regler.

Den stora anledningen stavas dock nyliberalismens intåg och härjningar i svensk politik.

Nyliberal politik har ändrat och kratta manegen för att grundlägga för stora avregleringar av offentlig verksamhet och det är i detta avregleringens tidevarv som skatteregler för kommuner och landsting ändrats på ett sådant sätt att det inte längre går at driva verksamheterna som tidigare med kommunen som huvudman utan att drabbas av stora skattepålagor.

Tidigare så gick det att göra samma bokslutsdispositioner och samma överföringar mellan olika kommunala verksamheter som man i dag kan göra inom ramen för kommunens bolagsstruktur. Efter medlemskapet i EU och nyliberalismens intåg har detta omöjliggjorts.

Därför tycker jag att det är framsynt av kommunen att bolagisera sin verksamhet. Med ett kommunalt holdingbolag i toppen – I Umeås fall Umeå Kommunföretag AB kan vi fortsätta att bedriva skatte-effektiv politik för medborgarnas bästa.

I min värld är det sund kommunal politik att se till att skattebetalarna får maximal valuta för sina skattepengar.

Att använda vinster i vissa kommunala serviceverksamheter för att täcka förluster i andra kommunala serviceverksamheter som går med förlust är sunt och innebär att vi kan hålla skatter och serviceavgifter nere till gagn för alla kommuninvånare.

Om man som kommun ska driva sund kommunalpolitik är det varje kommuns skyldighet att betala så lite statlig skatt som möjligt – Detta genom att förfara på ett sätt som innebär att man använder vinster hos vissa bolag för att täcka förluster i andra bolag i en och samma kommunkoncern.

Kommuner bör inte betala statlig skatt – Att så sker är en eftergift därför att nyliberalismens företrädare tycker att det är bättre att avreglera för att möjliggöra att vinsterna hamnar i privata fickor i stället för i fickorna hos kommunernas invånare.

Slutligen så är det rätt naturligt att det är ledamöter från kommunstyrelsen som sitter som ledamöter även i Umeå Kommunföretag AB även om de är färre till antalet än de som sitter i kommunstyrelsen i sig.

Vill kommunstyrelsen ha full insyn i bolagen så finns det inga hinder mot detta – Allt som behöver göras är att ställa frågorna och om detta inte skulle fungera lyfta frågan i kommunstyrelsen.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

Arbetskraftsinvandringen måste regleras effektivare och bättre.

Av , , 10 kommentarer 2

I den bästa av världar borde det vara så att vi har en reglerad arbetskraftsinvandring inom EU där varje land måste godkänna den som kommer för att arbeta i ett annat EU-land.

Det borde självfallet även ha varit så att det aktuella landets fackföreningar haft veto i varje fall av arbetskraftinvandring på det sättet att facket kunnat kolla om det finns arbetstagare som redan finns i Sverige att tillgå innan visum för arbete i Sverige beviljas.

Nu lever vi inte i denna den bästa av världar och därför är det viktigt att Sverige gör det näst bästa och drive på i EU för att få EU:s nya utstationeringsdirektiv på plats – Detta för att förhindra att löner likt de på 23 kronor per timme som det skrevs om i gårdagens VK är möjliga att betala för arbetskraft från andra EU-länder som arbetar i Sverige.

Det har aldrig officiellt varit EU:s mening att förespråka och möjliggöra lönedumpning även om man kan misstänka att många av de krafter som drivit på om den fria rörligheten haft detta med i beräkningarna när de verkade för att detta skulle bli verklighet.

Det förslag till utstationeringsdirektiv som ligger på bordet är bra därför att det stipulerar att det är det löneläge och de regler för arbetsmarknaden som gäller i respektive EU-land som ska gälla även för utstationerad personal. Dessutom talar man i utstationeringsdirektivet om att öppna för att kräva att kollektivavtal måste tecknas även för utstationerad personal vilket jag tycker är bra.

Kollektivavtal går att kräva redan idag genom att se till att huvudentreprenören har detta krav på sig i samband med upphandlingen och att denne är tvungen att kräva densamma av de underentreprenörer denna använder sig av.

Även med detta på plats har det visat sig svårt att följa upp och kontrollera så att lönedumpning inte förekommer och därför kan vi behöva komplettera utstationeringsdirektivet med tilläggsregelverk för att få ordning på torpet.

Jag tycker att det är hög tid att vi överväger ett system där lönen för alla arbetstagare betalas ut av ett svenskt företag även om det är EU-medborgare från andra länder utför arbetet. Löneutbetalaren ska även dra skatt på inkomsten och leverera in denna till skattemyndigheten i arbetstagarens hemland enligt den tariff som gäller där.

Jag tycker dessutom att det är fullt rimlig att det svenska företag som betalar ut lönen även betalar in eventuella arbetsgivaravgifter för det EU-företag som har underentreprenaden.

Kan vi skapa den ordningen så får vi bättre kontroll på hur många från andra EU-länder som arbetar i Sverige. Vi får även koll på att de erhåller avtalsenlig lön och kontroll över att de betalar skatt i sina hemländer.

För mig känns det viktigt att skapa en sådan ordning för att säkerställa att svenska och utländska företag konkurrerar på lika villkor när de lägger anbud i Sverige. 

Som jag sa tidigare så ska inte företag konkurrera genom lönedumpning och försämrade arbetsvillkor utan genom lägre materialkostnader och genom att konkurrera med effektivitet och vinstnivå.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Svenskt Näringsliv besvärade över att Forbes utnämnt Sverige till världens bästa företagarland.

Av , , 40 kommentarer 3

Det är rätt lätt att förstå att det känns mycket besvärande för Svenskt Näringsliv att Forbes rankar Sverige som världens bästa land att driva företag – Alldeles speciellt så när Svenskt Näringsliv bedriver en kampanj med andemeningen att den svenska konkurrenskraften är hotad och att löneökningstakten därför måste dämpas och att ingångslönerna måste sänkas.

Forbes ranking av Sverige som världens bästa företagarland är således rena käksmällen för Svenskt Näringsliv.

Att Forbes som för övrigt är både seriöst, anrikt och känt för att visa sanningen rankar Sverige först är ingen tillfällighet om man läser hur de kommit fram till detta resultat.

Sverige sticker ut på många sätt – Mest av allt med att ha bland de lägsta vinstskatterna i världen och med att ha oerhört generösa regelverk för hur man kan flytta vinster till andra länder utan att betala skatt i Sverige.

Att Forbes anser att Sverige ligger i topp stämmer mycket väl överens med den slutsats jag kommit fram till för länge sedan och det är därför hög tid att vi slutar lyssna på Svenskt Näringslivs skrämselpropaganda och ser till att både arbetstagare och staten får sitt i form av högre löner och större skatteintäkter.

Forbes ranking av Sverige visar att det är hög tid att stoppa möjligheten att skatteplanera – En låg skattesats på vinster likt den vi har i Sverige är tillräckligt för att behålla förstaplatsen.

Forbes ranking av Sverige visar även att Sverige står sig mycket väl bad gäller lönernas inverkan på vinster och möjligheten att skapa tillväxt i företagen vilket gör att vi kan slå dövörat till för Svenskt Näringslivs hävdande av motsatsen.

Tittar man som företagare på vad man får för pengarna när man driver företag i Sverige med svenska arbetskraft så har Forbes helt rätt .

Effektiviteten hos de svenska arbetstagarna är stor som ett resultat av att de har god utbildning. Hög effektivitet skapar i sin tur effektiv och kostnadseffektiv produktion vilket innebär att svensktillverkade produkter står sig mycket bra i internationell konkurrens.

Därför kan Svenskt Näringsliv ta sitt snack om att lönerna är för höga och slänga detta på den soptipp där det hör hemma.

Vi ska inte sänka löner eller införa en reform med sänkta ingångslöner för att tillfredsställa girigheten hos Svenskt Näringslivs medlemmar. Ska något göras så är detta något i sådana fall att höja lönerna och se till att de ökade klyftor Svenskt Näringsliv förespråkar minskar snarare än ökar.

Forbes utnämning av Sverige till världens bästa företagarland visar med all önskvärd tydlighet att Sverige trots Svenskt Näringslivs påståenden om motsatsen är ett mycket företagarvänligt land.

”Hemligheten till en framgångsrim morgondag ligger gömd i de beslut vin fattar idag”