Israel och dess premiärminister Netanyahu är rosenrasande över den resolution som antogs i FN:s säkerhetsråd därför att USA avstod från att lägga in sitt veto. Netanyahu är så rosenrasande över detta att han kallar till sig ambassadörerna för de länder som ställt sig bakom resolutionen en och en för utskällning och reprimand.

Att en resolution går igenom i säkerhetsrådet är en nyhet då alla sådana försök historiskt blockerats med veton från främst USA men likväl har det försökts och försökts under lång tid att få till en resolution mot Israel och det faktum att de bygger bosättningar på landområden som inte tillhör Israel.

Därför tycker jag att Netanyahu borde ta sig en funderare på varför resolutionen gick igenom denna gång och blev verklighet.

Mitt råd till Nethanyahu är att besinna sig och inse att det är han och Israel som har fel och de länder som drivit fram resolutionen som har rätt.

Att bygga bosättningar på landområden som inte tillhör det egna landet är fel – Ska man bygga bosättningar ska så ske på eget territorium och inte på grannlandets.

Förhoppningsvis lyfter detta upp den viktiga frågan om en tvåstatslösning som är enda sättet att lösa problemen permanent.

Palestinierna måste få rätt till sitt eget land och det borde vara en självklarhet för alla att Israel snarast möjligt ska lämna tillbaka all ockuperad mark och erkänna Palestina som land.

Därför tycker jag att det är rätt att världen på detta sätt kraftfullt visar för Israel och Netanyahu att det måste ändra sig och följa det resten av världen i demokratisk ordning bestämt.

Netanyahus senaste utspel borde rimligen leda till ordentliga sanktioner mot Israel och israeliska produkter för att visa att det är majoriteten av världen och inte Israel som minoritet som sätter agendan för hur detta problem ska lösas.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Alldeles snart sätter vi punkt för 2016 och går in i 2017 och jag känner en stor optimism inför att 2017 kommer att bli året när arbetarrörelsen föds på nytt.

Socialdemokratin kommer att förändras – 2017 kommer att bli året när Socialdemokraterna på nytt börjar föra den sorts politik som gynnar LO-kollektivet och arbetarkollektivet på ett sätt som gör att de som tillhör dessa kollektiv känner att Socialdemokraterna är det parti som bäst tillvaratar deras intressen.

För 2017 är min största önskan att LO och Socialdemokraterna på nytt krokar arm och gör gemensam sak för att skapa ett jämlikare Sverige byggt på den svenska samhällsmodellens principer.

Som arbetarrörelse –  Vilket vi endast är i ordets rätta bemärkelse om Socialdemokraterna och LO gör gemensam sak ska vi verka för en politik som tar de frågor som är viktiga för människorna inom LO-kollektivet på största allvar och levererar lösningen och svaren på dessa frågor snabbt och effektivt.

I min sinnevärld har det aldrig rått några tvivel om att det är den sortens vägval som är Socialdemokratins självklara vägval om vår strävan är att återuppbygga välfärdslandet Sverige.

Därför är jag övertygad om att 2017 blir året när vi Socialdemokrater tillsammans med LO-ledningen ser till att vi för en politik som gör att LO:s medlemmar på nytt börjar anse att utvecklingen går åt rätt håll – Åt det håll som bygger en jämlikare och mer sammanhållen nation.

De områden där vi måste återställa ordningen är många då det nyliberala tankesätt som symboliserar dagens politik fått råda alldeles för länge. Först av allt handlar det om att göra det vi Socialdemokrater varit mycket duktiga på  historiskt och det är därför det stora övergripande målet handlar om att se till att vinsterna av allas arbete fördelas mer rättvist.

2017 kommer därför att bli året när arbetarrörelsen återuppstår – Återuppstår på det sätt som innebär att Sverige och svenskarna känner igen sig och förstår att vi måste vara enade för att gå segrande ur striden mot kapitalets ägare och lakejer för att uppnå målet om ett jämlikare samhälle.

Jag ser därför att dessa områden är de viktigaste att börja med:

• Införandet av en effektiv migrations- och integrationspolitik som på ett klart och tydligt sätt visar för alla svenskar att vi Socialdemokrater inte nöjer oss med att bara ta emot flyktingar utan att vi även aktivt ser till att de blir en naturlig del av det svenska samhället med eget arbete och egen försörjning genom effektiv och fungerande politik.
• Nästa förbättringsområde handlar om att ge fackföreningarna sin styrka tillbaka – Då bland annat genom att på nytt se till att a-kassan stärks och att fack- och a-kasse avgiften blir avdragsgill på deklarationen.
• Beslut och införande av lagstiftning som ser till att politiken tar ansvar i samband med offentliga upphandlingar genom att ställa krav redan i upphandlingsförfarandet om saker som egentligen borde vara självklara – Därför ska vi kråva att tillsvidareanställning på heltid ska vara norm och att de som jobbar i den upphandlade verksamheten ska följa med även om entreprenören byts ut – Därtill att krav ställs om att all tid på jobbet ska vara betald tid fullt ut.
• Massiva satsningar på skolans område som bryter segregationen inom skolan och ser till att vi på nytt får en skola som består av en blandning av elever från alla olika samhällsklasser.
• Massiva satsningar på att vidareutbilda de som är arbetslösa upp till den kompetens som de behöver för att möta den kompetens arbetsmarknaden efterfrågar – Dessutom på statens bekostnad.
• Massivt bostadsbyggande som möjliggör att alla som behöver en bostad kan få en bostad.

Mest av allt ska dock denna kamp och den förda politiken handla om att aktivt bekämpa det klassamhälle som växer dag för dag –  Trenden ska vändas så att dagens situation med OECD:s snabbast växande klassklyftor vänds till OECD:s snabbast växande utjämning av klassklyftor.

Kommer vi att lyckas i denna kamp?

Mitt svar på den frågan är ett klart och rungande JA – Som arbetarrörelse har vi alltid genom historien visat att vi är fullt kapabla att göra detta så länge Socialdemokraterna och LO går hand i hand.

Då LO nu klart och tydligt signalerat att de förstått detta ser det därmed ut som om alla hinder är undanröjda och vägen fri och öppen för att på nytt kroka arm till gagn för Sveriges bästa.

Det är den utvecklingen jag ser framför mig 2017 och det är på realiserandet av den utvecklingen jag kommer att lägga mitt krut 2017.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Med detta inlägg vill jag säga God Jul till alla som läser, följer och kommenterar på min blogg – Både till de som delar min uppfattning om vilken politik som är rätt och självfallet även till de som kommer med mothugg mot det jag skriver.

Jag tillönskar er alla en fröjdefull och avkopplande jul och jag kan med bestämdhet lova en sak och det är att detta inlägg är det enda inlägget jag kommer att publicera denna julafton 24 december 2016.

Jag hoppas att ni alla har chansen att fira er jul tillsammans med människor som betyder något i ert liv – Före egen del blir det firande med hustru, barn och barnbarn och med min dotters svärföräldrar.

Även om ni inte är troende så uppmanar jag er ändå att tänka på julens glada budskap och det faktum att denna dag blev enligt vår historia en fridsfurste född – En fridsfurste vars enda uppgift var att bringa fred och kärlek till jorden.

För egen del har jag inte önskat mig en enda julklapp då er aktiva medverka på min blogg är den bästa julklapp jag kan få – Dessutom en julklapp som jag kan njuta av dagligen i samband med att jag motionera hjärnan med att besvara era många kommentarer.

Från mig till er alla – En God och fröjdesam Jul!

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Enligt mitt sätt att se på saken har organisationen Svenskt Näringsliv förlorat allt vad förtroende heter. Att påstå att arbetstagarnas lönerna måste hållas nere för alla arbetstagare på grund av stundande dåliga tider samtidigt som Näringslivstopparnas löner stiger med 26% under ett och samma år saknar all rim och reson.

Det är just detta som spär på de inkomst- och förmögenhetsklyftor jag länge påstått är ett stort problem i det svenska samhället och det är denna utveckling som rår för att Sverige har de snabbast växande inkomst- och förmögenhetsklyftorna i hela OECD.

Om Svenskt Näringsliv vill verka trovärdiga så kan de inte agera på detta sätt!

Att topparnas löner stiger 10 gånger fortare än arbetarlönerna och då från redan höga nivåer jämfört med arbetstagarna visar inget annat än att Svenskt Näringsliv vill använda de pengar man sparar in på låga löneökningar för arbetstagarna till att öka topparnas löner med astronomiska tal.

Den svenska samhällsmodell vi Socialdemokrater förespråkar kan aldrig acceptera att detta fortsätter. Vi säger klart och tydligt att den svenska samhällsmodellens stora mål är att se till att inkomsterna av allas arbete fördelas mer rättvist och det är detta vi måste se till i kommande avtalsrörelse.

Ska vinsterna fördelas mer rättvist innebär det att arbatarlönerna måste öka betydligt snabbare än topparnas löner – Något som Svenskt Näringsliv helt missat.

Det går aldrig att bli trovärdig som organisation om man säger en sak men gör en helt annan vilket Svenskt Näringsliv gör. Att organisationen Svenskt Näringsliv är girigheten personifierad råder det inga tvivel om.

Pengar till löneökningar saknas uppenbarligen inte bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag – Därför vill jag se att facken tar en ordentlig strid denna gång – Kan topparna höja sina löner med 26% borde en generell höjning på åtminstone 3-5% inte vara någon omöjlighet för Sveriges arbetstagare.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Som jag ser på saken så är det hög tid att vi börjar fundera på i vilken riktning det globala samhällsbygget är på väg. Hur länge kommer det att fungera med dagens samhällsbyggen innan vi i ord och handling skapar ett nytt världskrig?

Den frågan har jag funderat på mycket länge och trots att jag inte har svaret fullt ut ännu så är min bedömning att vi med nuvarande takt i det globala samhällsbygget kommer allt närmare detta 3:e världskrig som jag tror att ingen av oss vill uppleva.

Vid tidpunkten för andra världskrigets slut fanns det en stor samsyn i världen runt världskrig och det lidande dessa ställde till med – En samsyn som sa aldrig mer!

Denna samsyn ledde till att Socialdemokratin och det Socialdemokratiska synsättet om solidaritet och alla människors likan värde växte sig stark och fick stort fortfäste i världen. Detta därför att analysen av första och andra världskriget gav vid handen att det främst var nationalism, främlingsfientlighet och ojämlikhet som utlöste dessa krig.

Det världen bestämde sig för när de sa aldrig mer var att anamma en politik som aktivt förminskade nationalism och främlingsfrihet genom att skapa samhällen där jämlikheten ökade tack vare minskade inkomst- och förmögenhetsklyftor. Det världen bestämde sig för var att det är ojämlikhet som är orsaken till världskrig och att det därför är ojämlikheten som ska bekämpas med alla till buds stående medel.

Den sanningen fick mycket stort fotfäste i Europa och stod sig i mer än 30 år innan vi på nytt påbörjade resan tillbaka mot den ojämlikhet som utlöste dessa två världskrig.

Min analys över varför vi påbörjat resan tillbaka mot det samhällsklimat som utlöste dessa krig är glasklar och enkel – Det är helt enkelt så att merparten av den generation som kände till orsakerna till de två första världskrigens utbrott är näst intill utdöda.

Trots att vi har historieböcker att tillgå verkar det som om den mänskligheten som lever idag inte har tid att studera dessa orsaker – Detta därför att merparten av vi som lever nu är fullt upptagna med att roffa åt oss så mycket vi kan.

Hade vi tagit oss tid till att studera de utlösande orsakerna till den 2 första världskrigen finns inte en chans att vi på nytt skulle börja ställa olika grupper och olika etniciteter mot varandra. Hade vi tagit oss tid att studera historien hade det inte funnits chans för den nationalism och främlingsfientlighet som nu växer fram att ens ha en chans att på nytt växa i styrka.

Den kunskap våra förfäder lärde av två världskrig är som bortblåst  – Hade vi haft den kunskapen kvar hade den globala samhällsutvecklingen sett helt annorlunda ut.

I nationalismens och främlingsfientlighetens tidevarv när folkgrupp på nytt ställs mot folkgrupp och i det tidevarv där människor tillerkänns värde efter hur mycket pengar de har tycker jag att det är hög tid att vi lär av mänsklighetens historia.

Först av allt måste vi inse att människan i grund och botten är girig och egoistisk och sätter sig själva före andra – När vi insett detta måste vi forma system för hur vi ska få människan att förstå att den vägen leder i en enda riktning – Mot ett 3:e världskrig.

Det svenskarna och resten av världens befolkning måste förstå är att allas väl och ve måste komma före det egna jagets väl och ve om freden ska bestå. Ska freden bestå måste vi förstå att bara i en jämlik värld där alla har tak över huvudet och mat på bordet fins grogrund för fred och välstånd.

Därför bör vi börja predika den politik som skapar detta här och nu. Därför bör vi predika det Socialdemokratiska budskapet och det samhälle det vill bygga här och nu.

Ska freden bestå finns bara en väg – En återgång till den Socialdemokratiska politik som växte sig stark därför att våra förfäder som upplevt 1:a och 2:a världskrigets fasor och vedermödor sa – Aldrig mer!

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vin fattar idag”

Ni som följer min blogg vet att jag följt VK:s artikelserie som går under rubriken ”Slöseriet inom Umeå kommun” och bloggat flitigt om det som framkommit på min blogg.

Ni som läser min blogg vet även att min grundinställning är att en av journalistikens viktigaste uppgifter faktiskt är att granska politiken och avslöja missförhållanden och felaktigt användande av skattepengar.

Med det sagt så tycker jag det är märkligt att VK som jag ser som en mycket trovärdig tidning rundar den viktigaste frågan av alla i hela denna artikelserie.

Det är till och med så att även jag i vissa stycken frågar mig vilka motiv VK har med artikelserien? – Detta därför att VK jagar kommunala tjänstemän med blåslampa samtidigt som VK helt avstått från att jaga den ytterst ansvarige politikern i fråga?

Varför sätter inte VK blåslampan i häcken på Lasse Jacobsson och Vänsterpartiet och frågar dem varför de tillåtit detta enligt VK:s beskrivning ”slösaktiga beteende” pågå samtidigt som man släckt gatubelysning och plockat bort hundlatriner för att spara småpengar?

Låt oss därför lägga korten på boret och beskriva hur det fungerar i den kommunala organisationen. Låt mig även klarlägga vem och vilka som äger bestämmanderätten över den delegationsordning som gällde när det VK skriver om inträffade.

Lasse Jacobsson (V) hade som ordförande i Tekniska nämnden ägarskapet över delegationsordningen för de verksamheter som det skrivs om. Som ordförande hade Lasse Jacobsson även möjligheten att när som helst lyfta upp sagda delegationsordning på dagordningen på nämndens möten och där rätta till eventuella fel i delegationsordningen.

Inte nog med att Lasse Jacobsson var den som hade beslutsrätten över delegationsordningen – Det är även Lasse Jacobsson som ägde det fulla ansvaret över att ha fungerande kontrollsystem på plats som i tid avslöjade avsteg från sagda delegationsordning. 

Att Lasse Jacobsson och Vänsterpartiet idag i efterhand säger att man inte hade beslutsrätt i frågan om IT-enheten luktar dålig undanflykt lång väg och jag är övertygad om att den dåliga lukten kommer att bestå för lång tid framåt när väl ansvarsfrågan i ärendet utretts och fastställts.

Att så flagrant försöka smita från det ansvar man har som politiker är fegt och förstärker bara bilden av att Vänsterpartiet i Umeå aldrig tagit och/eller har för avsikt att ta ansvar för den politk man förespråkar.

Att likt Lasse Jacobsson och Vänsterpartiet smita ifrån sitt ansvar och lägga skulden på en annan part är höjden av ynkedom.

Hur Vänsterpartiet som enligt egen utsago säger sig företräda de som har det allra sämst i samhället kan göra tvärtemot det de säger borde förundra alla även om inget av det Vänsterpartiet i Umeå gör förundrar mig särskild mycket numera.

Hos Vänsterpartiet i Umeå lever inte politikerna som de lär – Hos Vänsterpartiet i Umeå är det helt okay att påverka den vanlige medborgarens liv negativt med vänster hand genom att dra in hundlatriner och släcka gatubelysning samtidigt som man spenderar friskt med den högra handen på resor och rekreation för grupper som sannolikt har en bättre lön än den grupp Vänsterpartiet påstår sig företräda med sin politik.

Jag vill därför uppmana VK att utreda och klargöra hur ansvarsfrågan i detta faktiskt ser ut. Jag tycker inte att det är rätt att i detta läge jaga enskilda tjänstemän när det faktiskt är de politiskt ansvariga i frågan VK borde jaga.

Jag tycker dessutom att det är bra att en utredning tillsatts och fram tills dess att denna utredning kommit med sitt resultat ska vi inte föregå vad utredningen kommer fram till.

Därutöver har jag fullt förtroende för att vår stadsdirektör ser till att utredningen blir både välgjord och opartisk och att stadsdirektören vid minsta misstanke om jäv fördjupar utredningen och tillsätter externa utredare.

Även om det är så att verksamheten på IT-avdelningen drevs som en intraprenad går det aldrig att runda det faktum att denna intraprenad hade Lasse Jacobsson som ytterst ansvarig ägare och beslutsfattare för den delagationsordning som förelåg vid tillfället.

Lyft detta i nästa reportage i serien VK – Gör ni det vinner ni än mer i aktning både hos politiker och vanliga medborgare.

Medborgarna har rätt att veta sanningen men ska sanningen fram måste alla fakta i målet läggas på bordet innan ansvaret för det inträffade utdöms. Finns det tjänstemän som gjort fel är jag övertygad om att stadsdirektören vidtar nödvändiga åtgärder om personen ifråga finns kvar inom den kommunala tjänstemannaorganisationen.

När det gäller det yttersta ansvaret för detta så vilar det på politiken – Politiskt finns det bara en ytterst ansvarig och det är den politiker som satt som ordförande i den nämnd som hade ansvaret vid tidpunkten för det inträffade.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Det strider mot alla regler att privata företag ska tillåtas ha monopol på en viss marknad – Monopolsituationer ska vara förbehållna staten och/eller offentlig sektor och då är allt annat än statligt och/eller offentligt ägande otänkbart.

Det visar sig att elnätsbolagen delar ut stora summor till sina ägare därför att de gör stora vinster på sin verksamhet – Vinster som de kan göra därför att det saknas konkurrens på marknaden de verkar på.

Att vinstdrivande bolag delar ut till sina ägare är fullt naturligt och inget jag vill ändra på. Det jag vill ändra på är att man inte ska kunna göra oskäliga vinster på monopolverksamhet som inte tillfullo ägs av staten eller det allmänna.

Vi har sett stora höjningar av elnätsavgiften under de senaste åren och varje gång en höjning genomförs så hänvisar elnätsbolagen till att höjningarna är nödvändiga för att klara av att rusta upp befintliga elnät och för att bygga nya elnät.

Att dessa höjningar inte går till den modernisering och utbyggnad elnätbolagen påstår att de ska gå till utan till vinstutdelning till elnätsbolagens ägare är mycket störande och något som vi som samhälle måste reagera och ändra på.

Till att börja med borde elnätbolagen precis som andra bolag se till att avsätta pengar nog för att kontinuerligt underhålla och modernisera de elnät de har. Ska man bygga nya nät så borde pengarna till detta tas från de vinster man gör istället för att dela ut vinsten.

Med detta sagt vill jag därför se att Regeringen med omedelbar verkan ser över möjligheten att på nytt förstatliga elnäten för att sedan lägga dem i ett verk eller i ett bolag som till 100% ägs av staten.

Att elnäten ska ägas av staten och därmed av alla oss alla är en rättvisefråga. Dessutom är ett sådant ägande en förutsättning för att vi solidariskt ska kunna se till att ”Hela Sverige lever” och att alla medborgare får rätt till el till sina fastigheter till samma pris.

Att ha ett läge där människor som bor i glesbygd ska betala mer än de som bor i stan är inte solidariskt och/eller rättvist. Istället måste det vara så att kostnaden för viktigt infrastruktur solidariskt betalas av alla och därför ska viktig infrastruktur såsom elnät ägas av staten.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Min partikamrat Lennart Holmlund fortsätter att påstå att VK gör fel i sin granskning av IT-enheten inom Umeå kommun och att de utelämnar valda delar av sanningen för att påvisa ett skeende som inte nödvändigtvis speglar det som faktiskt hänt.

När det gäller det faktum att IT-enheten var en intraprenad enligt Lennart när detta hände ska jag ge Lennart rätt – Var verksamheten en intraprenad så borde detta nämnts i artiklarna tillsammans med en förklaring av vad en intraprenad är.

Däremot tycker jag att det är helt rätt av VK att granska det som sker inom kommunen av den enkla anledningen att det är en av journalistikens huvuduppgifter att granska hur det offentliga spenderar skattebetalarnas pengar.

I min värld är det alltid så att vi som politiker har ett ansvar över det som sker inom offentlig verksamhet – I detta fall inom Umeå kommun. Oavsett av om verksamheten på kommunens IT-enhet var en intraprenad eller inte har både de politikerna som då satt i Tekniska nämnden och stadsbyggnadsdirektören vid tillfället tillsynsskyldighet över verksamheten.

Att Margareta Alfredsson får kritik beror som jag ser det blott och allena på att hon försvarar det som skett och inget annat.

Lennart – Jag har redan från dag ett i detta öppet sagt att VK måste sätta det som skett i sitt rätta perspektiv genom att jämföra det som skett på kommunens IT-enhet med det som sker i privata IT-bolag.

Om verksamheten drivs som intraprenad så är en sådan jämförelse än mer relevant därför bara en sådan kan påvisa om kommunens IT-enhet avviker från det som är kutym i resten av IT-branschen.

I vilket fall är det som skett inte bra – Intraprenad eller inte intraprenad så är det någon som bär skulden till det som inträffat och denna någon bör ställas till svars för det som skett.

Dessutom är det en gång för alla så att en kommunal intraprenad måste följa samma regelverk som den reguljära kommunala verksamheten så länge intraprenaden sker inom ramen för den kommunala verksamheten.

Om skulden ligger på den som fattat besluten om resorna eller om skulden ligger på stadsbyggnadsdirektören eller på politiken är förhoppningsvis något som den sjösatta utredningen kommer att visa klart och tydligt.

Jag har i tidigare inlägg skrivit att det var Lasse Jacobsson och Vänsterpartiet som hade ordförandeposten i Tekniska nämnden när detta inträffade. Vill du friskriva Margareta Alfredsson från skuld i allt som har med detta att göra så är det i sådana fall Lasse som ska hållas ansvarig eftersom det är han som enligt dig haft ansvar för att intraprenaden följer det regelverk som gäller inom kommunen.

Avslutningsvis så ska jag faktiskt be att få tacka VK för att de lyft upp detta och påvisat något som inte borde ske inom ramen för kommunal verksamhet även om de sagda reportagen i ärendet påvisar brister.

Min inställning är att det är bra att vi som politiker alltid ska känna blåslampan i häcken från medias sida – Detta därför att blåslampan får oss att tänka en gång extra när vi fattar beslut som ska finansieras med skattebetalarnas och allas våra gemensamma pengar.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Låt mig börja med att säga att jag tycker att det är självklart att Sverige ska stå upp för FN:s konventioner om asylrätt och att Sverige i allt Sverige gör ska stå upp för principen om alla människors lika värde.

Låt mig även säga att min grundinställning är att planeten jorden inte tillhör någon specifik grupp utan att det snarare är så att jorden tillhör alla som lever på densamma enligt principen om alla människors lika värde.

I den bästa av världar borde vi som människor alltid sätta allas välgång före den egna välgången vilket i förlängningen innebär att alla människor fritt skulle kunna bestämma vart på jorden de vill bosätta sig.

Tyvärr ser inte verkligheten ut som i drömmen och därför måste vi förhålla oss till verkligheten och helst driva den i en riktning som innebär att verkligheten närmar sig drömscenariot så mycket som möjligt.

Det är därför att verkligheten avviker från drömmen som vi som människor måste anpassa oss till verkligheten och se till att ha system som kan handha verkligheten.

Just därför måste vi alltid värna om att vi har en politik på området som fungerar så att vi kan ge alla som invandrar eller på andra sätt kommer till vårt land för att arbeta ett värdigt mottagande och en god möjlighet att faktiskt integrera sig och bli en del av det svenska samhällsbygget.

På samma sätt är det viktigt att Sverige driver på så att hela EU får en samordnad migrationspolitik då en sådan enligt mitt sätt att se på saken är ett måste i en union som har fri rörlighet.

Med detta sagt som inledning till detta inlägg anser jag rakt av att det var fel av Stefan Löfven att bilda en regering som inte har en speciell migrations- och integrationsminister och ett eget departement som arbetar enbart med migrations- och integrationsfrågor.

Integration och att integrerar de som invandrat till Sverige är mycket viktigt – Alldeles speciellt så efter förra höstens stora anstormning av asylsökande som sökte sig till Sverige.

Integrationsfrågan begränsar sig inte enbart till de som kom förra hösten. Integrationsfrågan är mycket större än så och berör på ett eller annat sätt alla som anses leva i utanförskap – både invandrade och svenskfödda.

Därför behövs en integrationsminister och ett departement vars huvudsakliga uppgift är att integrera alla oavsett ursprung i det svenska samhällsbygget.

Den som tillsätts som integrationsminister och dennes departement bör även få ansvaret för att forma morgondagens migrationspolitik och se till att den blir både ansvarsfull, framgångsrik och integrerad med resten av EU.

Integrationens huvuduppgift är att sätta alla i arbete och därmed bryta segregationen.

Kort sagt är det en gåta att Stefan valde att avstå från att tillsätta en integrationsminister när vi vet att en fungerande integrationspolitik varit frånvarande allt sedan 1980-talet och den stora arbetskraftsinvandringen där före.

En fungerande integrations- och migrationspolitik bygger på många olika saker. Initialt är det viktigaste är att nedanstående får en lösning för att klara av det första steget som handlar om att skapa en EU gemensam migrationspolitik för de som räknas som asylsökande enligt FN:s konventioner:

• Att EU gör en överenskommelse med Spanien om att Enklaverna Melilla och Ceuta belägna i Marocko som redan är europeiskt territorium används som mottagningsenhet för alla flyktingar som vill koma till Europa alternativt att en överenskommelse sluts med Turkiet om att använda Turkiet som mottagningsenhet för alla som vill söka asyl i Europa.
• Att dessa två enklaver eller Turkiet blir enda accesspunkten för asylsökande till Europa.
• Att EU länderna tillsammans bekostar väl fungerande infrastruktur där denna enhet förläggs gällande drift, boende och andra faciliteter.
• Att alla som kommer till länder i Europa utan att passera denna accesspunkt till Europa skickas till mottagningsenheten för bedömning med omedelbar verkan.
• Att de alla EU länder tillsammans solidariskt finansierar alla kostnader som uppstår i mottagningsenheten.
• Att EU skickar ett expertteam av bestående av tillräckligt många handläggare till mottagningsenheterna för att snabbt och effektivt –  Inom max 3 månader avgöra och bedöma om skydds och asylskälen hos de sökande är tillräckliga för asyl enligt EU:s och FN:s nuvarande regelverk.
• Att de som beviljas asyl efter beviljad asylansökan fördelas SOLIDARISKT mellan EU:s medlemsländer med omedelbar verkan och med omedelbar transport till det land i vilket de ska tas emot.
• Att de som får sin asylansökan avslagen på grund av ogiltiga asylskäl med omedelbar verkan skickas tillbaka till sina hemländer.

När väl detta arbete är gjort är integrationsministern och integrationsministeriets främsta uppgift att tillse att följande blir verklighet för att ge de som kommer till Sverige bästa möjliga väg in i det svenska samhällsbygget:

• Att en omedelbar evaluering av de kommandes utbildning och arbetslivserfarenhet sker så att de kan sättas i för dem rätt utbildningsinsats vilken ALLTID ska sträva mot jobb och egen försörjning.
• Att en omedelbar psykologisk evaluering sker av den som kommer för att identifiera eventuella trauman och behandla dessa.
• Att offentlig sektor driver alla flykting och asylmottagningar/boenden utan inblandning av privata entreprenörer i största möjliga utsträckning.
• Att de som beviljats asyl i Sverige fördelas mellan alla Sveriges kommuner i samma procentuella andel som de utgör av Sveriges totala befolkning. Detta ska ske utan möjlighet att lägga in kommunalt veto och utan att den som erhållit kommunplacering ges rätten att flytta före den dag egen försörjning kan påvisas.
• Att krav ställas på den som kommer som flykting att acceptera den utbildningsplan och de övriga integrationsåtgärder som anvisas, samt kravet på att de senast inom 36 månader ska ha lärt sig svenska språket upp till en nivå som medför att de blir anställningsbara och kan klara sig själva i det svenska samhället.
• Att uppfyllelsen av ovanstående krav verifieras genom en examination – Muntlig och skriftlig och att man vid ett misslyckande har ytterligare 6 månader på sig att klara examen och uppfylla kravet. Detta om inte specifika skäl för undantag från denna regel kan uppvisas.
• Att information ges om att ett misslyckas med att uppfylla kravet på att lära sig svenska språket innebär att asylärendet omprövas och att en bedömning görs för att se om de kan skickas tillbaka till sitt hemland utan risk för liv och lem.
• Att alla flyktingar/asylsökande under 20-års ålder sätts i skola från dag 1 i Sverige.
• Att flyktingar/asylsökande över 20-års ålder tillställs möjlighet till arbete och arbetsträning ute i det reguljära arbetslivet parallellt med studier i svenska språket redan från dag 1 i Sverige och att de kostnader som uppstår för detta täcks av staten.
• Att arbetsgivarna hos vilka de asylsökande praktiserar efter fullgjord utbildning ska erbjudas att anställa den asylsökande med ett lönebidrag som stegvis trappas ner på samma sätt som för de lönebidrag som redan finns på dagens arbetsmarknad.
• Slutligen att möjligheten till anhöriginvandring är blockerad fram tills dess egen försörjning kan påvisas.

Det är mot denna bakgrund och mot dessa behov jag ställer beslutet att inte tillsätta en migrations- och integrationsminister. Därför uppmanar jag Regeringen och Stefan Löfven att tänka om och tillsätta denna minister snarast.

Integration i det svenska samhällsbygget är således den springande punkten och för framgång på det området finns bara en väg – En integrationsminister med ett eget departement.

Huruvida de förslag jag lämnat ovan är möjliga och praktiskt genomförbara ska jag låta vara osagt då de är blott och allena är just förslag – Förslag som syftar till att skapa en framgångsrik och lyckad integration i det svenska samhällsbygget för allas bästa.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Ibland förundras man över sådant som man inte borde förundras över av den enkla anledningen att vissa beslut är så urbota dumma att man kan fråga sig vartifrån de kommer och varför de fattas på det sätt de gör.

I Vännäs kommun tycks det som om dessa felbeslut är mer frekventa än i många andra kommuner baserat på det jag kan läsa i lokalpressen VK och VF. Sannolikt eller borde jag säga förhoppningsvis beror detta på att jag uppmärksammar det som händer i Vännäs kommun på ett helt annat sätt än vad jag gör med beslut i kommuner långt ifrån min bostadsort Umeå.

En sak står dock helt klar och det är att Vännäs kommuns beslut att lägga ner den mycket högkvalitativa bussförarutbildningen på Lilja Skolan bör kvalificera som ett av århundradets största felbeslut i Kommunsverige.

Jag har under lång tid sett Vännäs kommun och Liljaskolan som ett föredöme i Sverige av den enkla anledningen att man idogt hållit fast vid yrkesutbildningar och yrkesförberedande utbildningar trots att många andra kommuner växlat spår och koncentrerat sig på teoretiska utbildningar.

I Vännäs utbildar man en rad yrkesarbetare bland annat yrkesförare inom buss, lastbil och entreprenad samt skogsmaskinsförare och lokförare.

I dag fick jag veta att Vännäs kommun fattat beslut om att lägga ner bussförarutbildningen på Liljaskolan i Vännäs trots att branschen skriker efter förare på grund av stora pensionsavgångar vilket torde vara århundradets felbeslut av Vännäs kommun.

Förhoppningsvis är det tjänstemännen och inte politikerna som fattat detta beslut. Skulle det vara så att min partikamrat Kommunalrådet Johan Söderling och övriga partikamrater står bakom detta beslut vill jag ha en rimlig förklaring till varför.

Bussbranchen kommer att behöva utbilda mer än 10.000 nya bussförare de närmaste åren – De omedelbara behoven bara de närmaste 3 åren är 4.200 förare vilka behövs för att ersätta de som går i pension. Att då lägga ner en utbildning som ger arbete direkt efter slutförd utbildning är en mycket ogenomtänkt åtgärd som de som fattat beslutet sannolikt inte förstår konsekvenserna av.

Liljaskolans bussförarutbildning har dessutom ett mycket gott rykte ute i landet då de chaufförer som genomgått sin utbildning till bussförare vid Liljaskolan i Vännäs ses som oerhört välutbildade och kunniga av branschen.

Så vitt jag vet har mer eller mindre alla som genomgått busförarutbildningen i Vännäs fått jobb direkt efter avslutad utbildning vilket är ett gott betyg åt utbildningen och ett tecken på att branschen uppskattar det fina arbete Liljaskolan i Vännäs gör med landets blivande bussförare.

Därför ber jag Johan Söderling och övriga partikamrater att ta tag i detta och se till att ändra beslutet medan tid är. Om något borde Vännäs kommun och Liljaskolan växla upp och utöka bussförarutbildningen och utöka samarbetet med andra kommuner runt om i vårt land så att de kan skicka än fler elever till Vännäs för en utbildning med jobbgaranti för den som klarar utbildningen.

Att bli vid sin läst och att hålla fast vid det man tror på är en styrka i dagens Sverige. Därför är min vädjan till Johan och Vännäs kommun att hålla fast vid inriktningen att Liljaskolan ska ha sitt fokus på yrkesutbildningar och yrkesförberedande utbildningar även om andra kommuner skiftar fokus och satsar på teoretiska utbildningar.

Tänk om – Tänk rätt Vännäs kommun. Odla er särart och fortsätt med att bli bäst i Sverige på yrkesutbildningar. Sett över tid är jag övertygad om att ett sådant beslut kommer att gynna Vännäs kommun och dess medborgare.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”