Nordea och Danske Bank misstänks för penningtvätt av stora mått och för inblandning i en internationell brottshärva av stora mått vilket på inget sätt är förvånande då dessa banker är inblandade i skatteplanering och skatteupplägg via sina privatebanking verksamheter.

Förvisso säger Nordea som en mycket dålig ursäkt att man hade sämre rutiner när detta inträffade (2011-21014) och att dessa rutiner nu skärpts – Ingen ska komma och inbilla mig som varande gammal bankman att Nordea och Danske Bank inte visst vad de gjorde.

Lagen om penningtvätt är global och omfattar alla banker och finansinstitut och vad som är penningtvätt eller inte och vad som kan misstänkas vara penningtvätt finns klart beskrivet i regelverken runt penningtvätt.

Därför finns det inte en chans att Nordea och Danske Bank inte skulle ha haft dessa system i bruk när penningtvätten inträffade. Hittar man saker så flagranta som dessa och den sortens transaktioner passerar igenom systemet är den sanktionerade oerhört högt upp i bankernas ledningsstrukturer.

Att jag påstår så beror på att regelverken runt penningtvätt föreskriver att bara den högsta ledningen i banken kan godkänna denna typ av transaktion om den beskrivning på transaktionsgången som jag läst stämmer.

Precis som seniorrådgivaren Lars Bull vid Alborg Universitet säger så är de transaktioner som genomfördes av så misstänksam karaktär att alla alarm måste ha ringt oerhört ljudligt samtidigt som alla varningslampor blinkade frenetiskt och intensivt vilket innebär att högsta ledningen måste varskos innan transaktionerna kan göras.

Min tro om jag får tro något är att Nordeas och Danske Banks privatebanking verksamheter var inblandade och att det var dessa som beordrade transaktionerna – Hur det står till med den saken hoppas jag att förhören i EU-parlamentet och den pågående utredningen kommer att påvisa.

Det som inträffat påvisar att banker lätt blir för giriga och ser på vinsterna snarare än på vad som är rätt och riktigt – Detta om vinstmarginalen på det som ska göras är tillräckligt stor och om den i slutändan kan ge bra bonusar och provisioner till de höga chefer och tjänstemän inom bankerna som alltid måste godkänna denna typ av transaktioner.

För mig är det därför helt klart att vi behöver återreglera bank & finanssektorn för att skapa ordning och reda och för att se till att saker som dessa inte kan inträffa lika frekvent som de gör idag.

Ska vi stoppa eller i vart fall kraftigt begränsa och försvåra penningtvätt bör vi även överväga att återinföra valutakontroll och Riksbankers inblandning när helst pengar ska skickas över landsgränser.

På den tiden valutakontrollen bland världens länder var mer utbredd än idag och världens riksbanker var tvungna att ge sitt tillstånd samtidigt som transaktionerna passerade riksbankerna var den sorts penningtvätt som beskrivs i detta fall svår att genomföra.

Att vi måste tillbaka till den ordningen är som jag ser saken ett måste – Därtill kommer valutakontroll även att bli ett bra vapen mot renodlad skatteplanering så även sett ur den synvinkeln vore en återgång till valutakontroll och riksbankstillstånd i samband med internationella transaktioner en fördel.

Avslutningsvis hoppas jag att svenska, danska och alla andra länders inblandade myndigheter tillsammans med EU straffar dessa banker hårt och ser till att böterna blir minst lika stora eller helst större än de vinster bankerna gjorde på transaktionerna och den kringservice man tillhandahållit runt transaktionerna.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”