Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Anställdas integritet är en viktig arbetsmarknadspolitisk fråga.

Debatten om vilket integritetsskydd svenska arbetstagare ska omfattas av gentemot sin arbetsgivare har pågått under en längre tid på vad som får anses som tomgång i debatten. På senare tid har debatten intensifierats och fler och fler menar nu att det är hög tid att regeringen tar tag i frågan och skapar ett nationellt regelverk för integrationsskydd i samband med anställning.

Att debatten som tidigare gick på tomgång nu accelererar är naturligt och hänger i hop med att den tekniska utvecklingen i samhället som gjort att alla inklusive landets arbetsgivare numera har tekniska verktyg för att på ett enkelt och effektivt sätt kartlägga en hel massa saker – Bland detta sina anställda och därtill spara den information de samlar in i mer eller mindre sekretesskyddade databanker.

Frågan är vad som blir nästa steg i utvecklingen?

  • Hur långt kan en arbetsgivare gå i sin kontrolliver utan att bryta mot arbetsrättsliga regler såsom LAS och andra regler som reglerar ett anställningsförfarande?
  • Är nästa steg i fråga om integritetsskydd för anställda huruvida en arbetsgivare ska tillåtas genomföra åsiktsregistrering på sina anställda?

Att vi får en debatt och sedermera ett regeringsbeslut som leder till lagstiftning för vad som är acceptabelt och inte acceptabelt i form av arbetsgivares kontrollåtgärder gentemot sina anställda är viktigt och som jag ser saken en rättvisefråga för samhället som helhet.

För egen del är jag långt ifrån färdig över vad jag anser vara rimligt i form av integritetsskydd eller vad som borde ingå i ett eventuellt regelverk för integritetsskydd – Däremot är jag helt färdig i mitt beslut om att ett sådant behövs och att det måste se lika ut för alla landets arbetstagare.

Det regelverk som skapas bör även innehålla klara och tydliga regler om vad en anställd kan neka till i form av kontroller från arbetsgivarens sida utan att riskera sin anställning.

Att vi en gång för alla reder ut den frågan och skapar tydliga och klara regler och dessutom säkerställer att de metoder som används inte bryter mot våra grundlagar och andra förordningar tycker jag är viktigt.

Tilläggas ska att jag är fullt medveten om att både socialdemokratiska och borgerliga regeringar utrett denna fråga tidigare men då tidigare utredningar hamnat i malpåse utan att beslut fattats är min åsikt att frågan ska utredas på nytt – Därtill leda till lagstiftning så att frågan därefter kan anses som avslutad.

För att alla ska förstå vad jag pratar om och vad som faktiskt debatteras vill jag lyfta upp några av de frågeställningar som diskuteras flitigt bland dem som deltar i debatten:

  • Är det rimligt att en arbetsgivare med hjälp av ett inhyrt undersökningsföretag får topsa alla sina anställda för att kontrollera ett eventuellt drogmissbruk utan att skälig misstanke finns och att den anställde ska riskera avsked om denne vägrar gå med på topsning? (Detta ställt i perspektivet att inte ens den svenska polisen får topsa icke misstänkta).
  • Är det rimligt att en arbetsgivare kan avkräva sina anställda att redovisa sina alkoholvanor för att därefter testa dem via utandningsprover, urinprover och blodprover för att säkerställa att de talar sanning?
  • Är det rimligt att en arbetsgivare får övervaka sina anställda via gps för att kontrollera vart de varit under arbetsdagen och hur länge de befunnit sig på varje ställe?
  • Är det rimligt att arbetsgivare får mäta hur snabbt en lagerarbetare plockar ihop en order?
  • Är det rimligt att en arbetsgivare tillåts övervaka sina anställdas datorbeteende?
  • Är det rimligt att en arbetsgivare får mäta hur många samtal en callcentermedarbetare ringer per arbetspass?

Frågorna ovan är slumpvis utvalda och bara några av alla de frågeställningar som debatteras och har det gemensamt att de lyfter något viktigt – Frågan om hur mycket information en arbetsgivare har rätt att kräva och skaffa sig om sina anställda utan att kränka de anställdas integritet och människovärde?

Därför är det viktigt att vi som samhälle lyfter frågan om integritetsskydd på jobbet till ordentlig debatt innan vi skapar ett Sverige som fungerar som i Orwells roman 1984.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

30 kommentarer

  1. Krister

    Mina svar:
    Är det rimligt att en arbetsgivare med hjälp av ett inhyrt undersökningsföretag får topsa alla sina anställda för att kontrollera ett eventuellt drogmissbruk utan att skälig misstanke finns och att den anställde ska riskera avsked om denne vägrar gå med på topsning? (Detta ställt i perspektivet att inte ens den svenska polisen får topsa icke misstänkta). NEJ

    Är det rimligt att en arbetsgivare kan avkräva sina anställda att redovisa sina alkoholvanor för att därefter testa dem via utandningsprover, urinprover och blodprover för att säkerställa att de talar sanning? JA

    Är det rimligt att en arbetsgivare får övervaka sina anställda via gps för att kontrollera vart de varit under arbetsdagen och hur länge de befunnit sig på varje ställe? NEJ

    Är det rimligt att arbetsgivare får mäta hur snabbt en lagerarbetare plockar ihop en order? JA

    Är det rimligt att en arbetsgivare tillåts övervaka sina anställdas datorbeteende?

    Är det rimligt att en arbetsgivare får mäta hur många samtal en callcentermedarbetare ringer per arbetspass? JA

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Dina svar har jag noterat Krister – En sak är helt klar och det är att saken ska utredas och beslut fattas vilket dina svar befäster i och med att du bemödar dig med att ta ställning till frågeställningarna.

      • Krister

        Svar kom ej med:

        Är det rimligt att en arbetsgivare tillåts övervaka sina anställdas datorbeteende? JA/NEJ
        JA det som rör arbetet. NEJ det som är privat. OM det går att skilja åt. Annars NEJ.

  2. Bertil

    Bemanningsföretag följer väl inga regler kort sagt regler som man via en god balans mellan arbetsgivare arbetstagare kommit överens om.
    Det första är att få bort bemanningsföretagen på det sätt de idag drivs.

    Bemanningsföretag var första steget bakåt där arbetsgivaren likt på 1900-talets början hade all makt.

    Glöm inte det är inte ens 100 år sedan slavhandel förekom i Sverige där folk såldes till lägsbjudande.

    Så att det Anders nämner bör tas upp är inte en dag försent frågan är bara hur en
    Sån debatt slutar. Kan arbetstagarna förlora mera av den lilla makt de har??

    Redan idag betalas inte för övertid och där folk är uppbundna till företagets förfogande dygnet runt.
    Ska jobben finnas för alla måste hårdare tag sättas mot arbetsgivare.
    Låt staten ta större skatter och skapa jobb om arbetsgivarna sviker allt mer.

    Man kan inte som högern tro att jobbskapa genom att folk jobbar 100%
    Får lön för 70% där man låtsas säga man utbildar folk till 30%.
    Folk som är hos en arbetsgivare 100% ska ha lön för 100% och lönen ska gå leva på. Inte enbart överleva på.
    Villkoren ska vara vettiga och solklara.
    De som inte av någon anledning jobbar
    Ska ha ett bra socialt skydd samt att jobb ska aldrig tas om inte lönen är vettig och avtalsenlig.
    Det är inte arbete som är viktigast i livet utan pengar och hälsa. Utan dessa så är jobb meningslöst.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Publicerar som ett oerhört tänkvärt inlägg i debatten – tack för din input Bertil.

      • Bertil

        Tack Anders jag svävar ofta ut i mina inlägg, detta när det mesta Anders skriver inte behöver någon motreaktion på.

        Det är bara Nyliberalister som lår illa och visar det genom sina osakliga svarsinlägg.
        Men vad ska vi begärs av de små egoistiska liven

    • Anders nilsson

      Varfor startar inte s Och LO sadana modellforetag Och ger jobb at de 21% utlandsfodda som
      gar arbetslosa ?

      • andersforss (inläggsförfattare)

        Varken S eller LO ska driva företag Anders – Däremot ska S ägna sig åt att skapa bra grogrund för företagande medan LO ska se till att de som jobbar i företagen har schyssta arbetsvillkor och den ordningen ska vi fortsätta med.

          • andersforss (inläggsförfattare)

            Noterat sedan länge Krister och samma sak gäller i ännu högre grad för arbetsgivarorganisationerna och för företagsledningarna i stora svenska företag.

          • Krister

            Nu pratade jag om politiken och facken.
            Privata företag är en viktigt men som förebild
            skulle tex S och LO kunna göra mycket men
            de gör det inte.
            Varför?

          • andersforss (inläggsförfattare)

            När jag pratar om frågan så pratar jag om den i alla branscher och i hela samhället.

      • Bertil

        Har man folkets stöd så går mycket fixa. Men! Har vi ett folk som avskyr gemenskap. Jämlikhet , små klassklyftor
        Ja då måste Sossarna backa och försöka få igenom smånembruon av sin politik.

        Med retorik och bluff i retorik har högern lyckats fånga in socialdemokrater till nåt som inte alls är som många socialdemokrater tänkte det hela.

        90% av folket är socialister, man vill ha en lön att både leva och överleva på, man vill ha sociala skydd, sjukvård, skola, äldreomsorg, o.s.v.

        Man vill t.o.m. Kämpa för detta jobba slita och ge uppoffringar.

        Men när en höger erbjuder privata alternativ där du kan smita köksvägen för att få detta plundra svaga grupper, utförsäkra sjuka, sätta folk i förvaring för överlevnad till peng.
        Ja gör en det då gör jag också det tänker många fast man vet det splittrar gemenskap.

        Följden blir därmed att man som högern gjort kommer med falska budskap för att lura de som inte har politik som intresse och samtidigt de som är godtrogna.

        Att idka empati, sammanhållning. Vänskap, m.m är inte livets mening för alla.

        Zlatan skulle aldrig ha blivit miljardär och
        Så duktig som fotbollsspelare om inte ett eget ego funnits i honom.
        Gör att lyckas måste han gå fram som en ångvält även om andra blir skadade.

        Det är även så Nyliberalidm och extrem egoism funkar kan du dessutom skrapa ihop pengar genom detta beteende ja då kan du köra över de flesta.

        Så illa är det när gemenskap övergår till egoism och induvidualism.

        Jag är helt säker att Reinfeldt skulle bli fruktansvärt förtvivlad om jag ständigt skulle ta hans föredrag utmana hans jobb ständigt och till slut förpassa honom till en nolla med socialbidrag som slutstation.

        Han är människa som alla övriga med en egen egenskap där han nyttjat sin egoism cyniskt utan att tänka på hur enormt han sårat tusentals ja t.o.m hundratusentals personer.

        Inse! Visst är det hemskt när enskilda får sådan makt så man lätt med pekfingret kan köra över de minsta och ödmjukaste människorna, gör det är så rå kapitalism gör.

        Ursäkta Anders att jag breder ut vingarna i politikens ämnen.

  3. Fredrik

    När du är på arbetet ska du utföra ditt arbete, förutom på din rast som du får spendera hur du vill. Därför kan det absolut vara av vikt att veta hur många samtal som görs på en dag, eller var de anställda är via en GPS.

    Det är inte heller av en slump du valt dessa frågor, att tro det är att tro på fabler, eftersom frågorna är ställda med givna svar för att ge sken av att du har ”rätt” i att det behövs en utredning för att säkerställa vad som är korrekt och inte korrekt att göra som arbetsgivare. Det du ”glömmer” bort är de anställda. Att vara anställd ger inte per automatik denne rätt att göra vad som helst, något som borde vara det absolut mest väsentliga.

    När någon söker ett arbete, oavsett om denne är arbetslös eller vill söka nytt arbete, så finns en arbetsbeskrivning. Alltså, vad innehåller detta arbete? För att ta en dessa ”slumpvis” utvalda frågorna här ovan, den om datorbeteende. Den är så självklar för alla normala människor som ges fem minuter att tänka efter. Svaret är att på jobbet, med ens jobbdator, så surfar man inte privat. Det är så himla enkelt för det ingår nämligen INTE i dina arbetsuppgifter att surfa PRIVAT. Och en jobbdator tillhör inte heller dig personligen, den tillhör arbetsgivaren.

    Vad som inte behövs är en utredning, igen, i denna fråga utan det som behövs är en bred överenskommelse om vilka regler som ska gälla för anställda OCH arbetsgivare. Vi behöver inte avlöna någon före detta politiker att göra en utredning för detta, det finns 349 valda ledamöter som borde ha sunt förnuft.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Det enda jag kan konstatera Fredrik är att du undviker de svåra frågorna i inlägget- Att du gör så ger ännu mer vid handen att dessa saker måste debatteras, utredas och beslutas.

      • Fredrik

        Nej Anders, jag undviker inte frågorna som ställs utan vidgar perspektivet från att enbart belysa ett perspektiv, som du gör när du vill lagstifta för att skydda de anställda, till att visa att de anställda är inte de enda som ska skyddas.

        Som anställd har du rättigheter OCH skyldigheter och detta med skyldigheter har du medvetet ”glömt” bort att belysa vilket är en taktik från din sida att visa att du står på de anställdas sida i denna fråga. De anställdas skyldigheter är med andra ord något som inte behövs regleras i lag utan det viktiga är att rättigheterna regleras.

        Två frågor som du ställer är:

        Hur långt kan en arbetsgivare gå i sin kontrolliver utan att bryta mot arbetsrättsliga regler såsom LAS och andra regler som reglerar ett anställningsförfarande?

        Är nästa steg i fråga om integritetsskydd för anställda huruvida en arbetsgivare ska tillåtas genomföra åsiktsregistrering på sina anställda?

        Om en kontroll INTE bryter mot LAS eller andra regler så finns ingen anledning till oro, det är svaret på din första fråga. Svaret på den andra är INGEN har rätt att åsiktsregistrera någon mot dennes vilja i Sverige, det är redan nedskrivet i vår lagbok. Och det är inte arbetsgivarna vi ska vara rädda för att de skulle åsiktsregistrera sina anställda, av en enkel förklaring och det är att när en sådan ”skandal” uppdagas och det vet vi med säkerhet att det kommer att uppdagas så förlorar det företaget kunder, leverantörer, anställda m.m. vilket kan sätta dem i värsta fall i konkurs. Nej, dem vi ska vara rädda för Anders är du. Du är nämligen en del av den största hemliga och olagliga åsiktsregistreringen som gjorts i svensk politisk historia. Under 1960- och 1970-tal registrerade fackligt förtroendevalda vem som sympatiserade med Socialdemokraterna och framför allt vem som INTE gjorde det.

        I Umeå har gamla förtroendevalda på Volvo Lastvagnar, gamla Nyströms karosseri, berättat att det kom instruktioner till dem om hur de skulle samla in information och var de skulle sända den tillbaka. I kölvattnet av detta har oskyldiga människor straffats genom att de t ex inte kunnat få jobb de sökt därför att de ansetts vara ”fel sorts” människa. Det är detta vi ska vara rädd för Anders. Att du Anders för tillbaka Socialdemokraterna till den typ av politik som drevs på den tiden. Ohyggligt rädda ska vi vara för det.

        Avslutningsvis, rättigheter och skyldigheter går hand i hand. Detta vet alla normala människor, dem som inte vet detta är i solklar minoritet i Sverige idag. Att skydda anställdas eller enskilda människors integritet är viktigt, men inte till varje pris. T ex finns övervakningskameror i de bussar du kör, detta för att skydda dig i händelse av att du utsetts för ett brott. Integritetsivrarna hävdar att den kameran behövs inte, men jag är övertygad om att du har flera kollegor som tycker att den är bra. Man kan aldrig prata om integritet och ens rättigheter UTAN att också prata om skyldigheter. Att göra det är ansvarslöst, vilket jag menar ditt inlägg är. Ansvarslöst då du enbart vill belysa EN sida.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Att man som anställd har skyldigheter är en självklarhet och det är därför jag inte tar upp den aspekten i inlägget. Att en anställd ska utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt och lojalt sätt är en del av anställningsförfarandet och mycket av det finns redan reglerar i lagar och.

          De frågor jag lyfter i inlägget finns inte reglerade och i takt med att nya tekniker utvecklas så är min uppfattning att även regelverket bör uppdateras. Att jag lyfter dem beror precis som jag anfört i inlägget på att frågan nu är mer aktuell och mer utbredd än någonsin tidigare och de frågor jag ställer är relevanta.

          Du anför något som hänt historiskt och försöker med det försvara ett liknande beteende idag om jag tolkat det du skrivit korrekt. Hade det du beskriver fortsatt varit lika idag som historiskt så hade den debatten varit relevant men i ett läge dår det tillhör historien och inte nutiden saknar det du anger relevans i dagens debatt i åmnet.

          Att samhället som samhälle bestämmer vart gränsen ska gå utan att människors integritet kränks tycker jag är en självklarhet – Med det sagt så vill jag därmed säga att jag står upp för den uppfattning jag anfört i inlägget.

  4. Bergis

    Vad säger facket då? Jo dom håller med och skriver under på att anställda skall topsas, lobotomeras, vad du vill. Läs Kommunal. Om facket sätter sig i knäet på arbetsgivaren går det inte att göra något åt.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Facket sitter inte i arbetsgivarens knä och saker som dessa ska inte regleras i avtal utan av lagstiftning Bergis.

      • Bertil

        Tyvärr så har många fackföreträdare inte förstått sin roll. Arbetstagarna har valt en
        av de anställda till att sköta fackliga uppdraget. Ofta kan det vara någon som ”vågar” ta den uppgiften.
        Men det sker alltför ofta med nån som är ute efter karriär i företaget och förhandlar mer för egen sak än för hela arbetsgruppen.

        Inom Kommuner är det garanterat förekommande.
        Kort sagt många fattar inte vad ett fackligt uppdrag gå ut på.
        Ett fackligt ombud är språkrör för sina medlemmar och ska av dessa via demokrati
        föra deras talan.-

        Där brister tyvärr facket än idag och kanske speciellt idag.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          En fackligt förtroende vald ska alltid jobba för sina medlemmars bästa och företräda dem – Därvidlag är vi helt överens Bertil.

  5. Lars Flemström

    När jag var aktiv i S kunde de offentliganställda partikamraterna på tjänstemannanivå använda så mycket arbetstid de själva önskade till ”oavlönat” partiarbete och kunde dessutom ta hundratals kopior på kommunens eller statens kopiatorer. Det var ju ren diskriminering av oss arbetare, som tvingades arbeta fortare för att hinna med ett telefonsamtal till någon partikamrat, som vägrade utföra partiarbete på fritid. Sedan jag slutat med partipolitik och börjat att arbeta oavlönat i en garanterat opolitisk ideell förening, fann jag att de statsanställda föreningsmedlemmarna åtnjöt samma underbara privilegium.

    Jag tvingades en gång ta ledigt från mitt jobb en hel dag för att diskutera en föreningsfråga med en statsanställds kontor i Stockholm. Han vågade inte lämna arbetsplatsen inom det statlig verket för att träffa mig i föreningslokalen. Som statstjänsteman måste han ha giltigt skäl för att lämna arbetsplatsen under arbetstid, men hade alltså i övrigt i det närmaste full frihet att att pyssla med vår fritidsaktivitet på arbetstid.

    Det är väl självklart att arbetsgivare ska ha rätt, och t.o.m. skyldighet, att kontrollera vad anställda sysslar med på arbetstid, och att de öht befinner sig på arbetsplatsen. Samt att personer med rörligt arbete, såsom chaufförer, inte avviker alltför mycket från den kortaste eller snabbaste färdvägen. Även vissa arbetsgivare och företagare kan behöva kontrolleras. De ska betala skatt för privat användning av företagets resurser.

    Arbetsgivare har också en skyldighet gentemot passagerare, kunder, klienter, patienter och vårdtagare – samt övrig allmänhet – och t.o.m. de anställda själva att endast ha nykter personal i sin tjänst. Detta måste balanseras mot ett annat samhällsintresse, nämligen att det måste finnas en väg tillbaka till arbetsmarknaden för f.d. missbrukare samt att personer med begynnande missbruksproblem inte slås ut från arbetsmarknaden. Men var går gränsen för arbetsgivares rätt och skyldighet att övervaka sina anställda?

    Även inom S finns totalt ansvarslösa politiker, som vill tvinga kommuner att stödja utdelning av sprutor till narkomaner Den som delar sprutor med andra, är redan så djupt sjunken i missbruk, så att kriterierna för tvångsvård är uppfyllda Men liksom av en slump fanns ett mycket stort överskott på vårdplatser på dessa institutioner – framför allt för vården av unga missbrukare – när alla ”ensamkommande flyktingbarn” plötsligt vällde in.

    En fråga som du glömde är att svenskfödda, som är registrerade från vaggan till graven och lämnar spår efter sig från förskoleåldern, riskerar att slås ut från arbetsmarknaden till förmån för ”nyanlända” med okänt förflutet. Frågan måste vidgas till behovet att bättre skydd för enskildas personliga integitet – inte bara i förhållande till aktuell arbetsgivare.

  6. Leif Andersson

    Min personliga åsikt är svar JA på de två första frågorna och NEJ på de övriga.

    På första frågan blir det JA eftersom arbetstagaren bara riskerar avsked om vederbörande inte går med på topsningen. Om denne topsas och drogmissbruk bekräftas antar jag att det aktuella företaget diskuterar med vederbörande om lämplig behandling. Om du hade skrivit av denne riskerar avsked beroende på resultatet av topsningen hade jag självfallet svarat NEJ men nu formulerade du inte frågan så.

    Drog- och alkoholmissbruk ska bekämpas med alla till buds stående medel medan de tre sista frågorna enligt min mening bara handlar om renodlad övervakning av anställda som inte hör hemma på svensk arbetsmarknad anno 2017.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Din åsikt är registrerad Leif och att människor tycker och dessutom tycker olika påvisar med all önskvärd tydlighet det jag anfört i inlägget – Det är läge för en riktig debatt och en klar och tydlig lagstiftning på området.

Lämna ett svar till Lars Flemström Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.