Jag är aningen osäker på om min rubriksättning berättar om och drar uppmärksamheten till vad detta inlägg kommer att handla om men då jag för stunden inte hittar någon bättre rubriksättning får den jag antagit duga.

Inlägget lyfter ett ämne som många kanske inte tänker på när de tänker skatteplanering och med det sagt vill jag rikta en uppmaning till Uppdrag Granskning och det undersökande journalistnätverket ICIJ att lyfta på varje sten och följa den riktning jag pekar ut i detta inlägg.

Samtidigt vill jag säga att jag i många stycken kanske säger för mycket när jag yppar delar av den insikt och den kunskap jag har på området och lyfter upp den i offentligheten ljus.

Den risken är jag som Socialdemokrat beredd att ta därför att det jag skriver om i detta inlägg är viktigt för alla att känna till.

Som de allra flesta vet så har jag tillbringat en stor del av mitt yrkesliv i den internationella bank och finansvärlden med skatteplanering och allt som därtill hör som specialitet.

För egen del har jag alltid lagt mig vinn om att se till att alla strukturer jag varit med och skapat följt de lagar och regler som gäller till sista bokstav och just den delen är jag stolt över då det inneburit att jag många gånger sagt nej till att medverka till saker där jag ställt mig tvekande till motivet trots att inkomsten för att medverka varit stor.

Trots det så finner jag ett behov av att prata och skriva om en baksida av skatteplanering och flyttande av pengar till skatteparadis som många inte ens tänker på – Den sida som handlar om osund konkurrens och än värre – Om företags möjligheter att använda de pengar som finns i skatteparadis för att betala mutor till mindre nogräknade politiker.

Den osunda konkurrensen kan vi avhandla väldigt fort och schematiskt – Med det menar jag att stora företag använder de pengar de egentligen borde ha betalat i vinstskatter för att sälja till förlust och därmed krossa allt motstånd från små och medelstora företag som verkar på deras marknad.

Den sak som är riktigt intressant att tala om är den möjlighet att betala ut dolda mutor som tillskapas genom möjligheten för större företag att skatteplanera och därigenom flytta pengar till mer eller mindre ogenomträngliga bolagsstrukturer belägna i skatteparadis med stenhårda sekretessregler.

Den sekretess som råder i dessa jurisdiktioner är som jag sa mer eller mindre ogenomtränglig vilket innebär att ett företag som äger pengar i en sådan struktur med lätthet kan använda delar av de pengarna till att via andra ogenomträngliga strukturer betala mutor till mindre nogräknade politiker och tjänstemän utan att risker upptäckt på någon sida.

Låt oss som exempel använda företaget X  som har intresse i att sälja till och/eller är intresserade av att vinna ett affärskontrakt eller köpa en tillgång av en offentligt ägd aktör och för det ändamålet har både en synlig struktur inom t.ex EU och en osynlig struktur i ett skatteparadis.

Scenariot kan då bli följande:

Bolaget X vinner synbarligen helt korrekt upphandlingen eller möjligheten att köpa en tillgång därför att bolaget X i upphandlingsunderlaget eller kraven i skallkraven i samband med utförsäljningen är det bolag som förutom bästa pris även uppfyller skallkraven.

Det få eller ingen ser eller vet är att skallkraven var skräddarsydda i förväg så att endast bolaget X kunde uppfylla dem till fullo.

Att det blivit så beror givetvis på att bolaget X och ledaren/ledarna för den offentliga aktör som ska upphandla alternativt köpa eller sälja en tillgång eller vara/tjänst pratats vid och förhandlat redan innan affären blivit officiell.

Det man förhandlat om utan vetskap för övriga inblandade om är att en framgång i sagda affär för bolaget X kommer att generera en skattefri ersättning för företrädaren/företrädarna för den offentliga aktören fri från samhällets insyn utbetalad i ett skatteparadis.

Det är i det skedet de bolagsstrukturer som tillskapas genom skatteplanering kommer in i bilden.

Det faktum att bolaget X förfogar över pengar som ingen känner till innebär att bolaget X har möjlighet att betala en muta utan risk för att bli upptäckt.

Det bolag X gör i samband med att mutan ska utbetalas är att tillskapa ännu en struktur som bolag X fyller på med pengar i den storleksordning som behövs för att sedan utan risk för upptäckt överlåta denna nya struktur och kontrollen över den till den offentlige företrädare som ska mutas enligt ingången men väl dold överenskommelse.

Tillägga ska att samma förfaringssätt givetvis kan användas även när privata företag gör affärer sinsemellan för att undvika beskattning.

En självklar fråga blir då förekommer detta i Sverige?

Svaret är lika självklart – JA självklart förekommer det även i vårt land.

Avslutningsvis vill jag säga att jag för egen del aldrig medverkat till denna typ av företeelser då det är just dessa jag alltid sagt nej till att genomföra trots lockelser om generösa ersättningar.

Slutligen och riktat till gemene man – Ställ er själva frågan varför många politiker inte vill eller vågar arbeta emot eller stoppa skatteplanering trots att denna i grunden är enkel att stoppa?

Svaret på den frågan är lika skrämmande som det är uppseendeväckande.

Med det sagt så skickar jag en uppmaning till Uppdrag Granskning och ICIJ – Följ det spår jag anslagit i inlägget. Gör ni det kommer framtida program och framtida avslöjanden att bli mycket intressanta att följa.

Lycka till med er granskning – Fortsättning följer!

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”