Det börjar klarna mer och mer om hur de eventuella konstellationerna efter nästa val kommer att te sig – Som jag ser saken finns det 3 grupperingar som sinsemellan i grupperingen ligger nära varandra i sakfrågorna.

De röd/gröna med V som passivt stödparti utgör en grupp medan ett tätare samarbete mellan M och SD framstår som ett eget block – Möjligen med stöd av KD. Därutöver ser C och L ut att utgöra ett eget block och det som återstår av Alliansen – I vart fall om C och L vidhåller att de aldrig kommer att acceptera aktivt eller passivt stöd av SD.

Det mest slående är hur SD successivt anpassar sin politik i sakfrågorna så att den passar in med Moderaternas syn – Därtill att Ulf Kristersson inte aktivt och bestämt tar avstånd från ett samarbete med SD efter valet.

För mig framstår den hållningen som om Kristersson redan nu räknar med att försöka ta över regeringsmakten med hjälp av SD.

I den verkligheten är Alliansen död och det som då återstår för C och L är ett samarbete med S om de avser att stå för löftet att de aldrig kommer att göra sig beroende av stöd från SD oavsett av om stödet är aktivt eller passivt.

Går valet som jag tror med ett stöd för S på ca 35% och ett stöd för C runt 10% med L runt 5%-nivån öppnas möjligheter för att bilda en majoritetsregering som kan regera utan att ta hänsyn till hur SD röstar i sakfrågorna.

Min uppfattning är att vi ska bilda starkast möjliga regering efter valet och en sådan behöver inte vara överens i alla frågor. I stället bör man göra upp i de frågor man kan nå överenskommelser i och därefter förlita sig på hoppande majoriteter i övriga frågor.

Med det sagt ser jag med tillförsikt fram emot det kommande valet där jag tror att många kommer att fly M till förmån för C i takt med att banden mellan M och SD växer sig starkare och starkare.

För egen del har jag ett enda mål – Att aktivt arbeta för att vi Socialdemokrater ska få så många röster som möjligt.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”