Även om eller kanske just därför att vi haft våra kamper mot varandra på våra respektive bloggar vill jag gratulera Robert Axebro till nomineringen och till at ha kommit med på en bra placering på Centerpartiets kommunlista.

Den grattishälsningen kommer rakt från hjärtat trots att vi tillhör olika politiska partier och trots att vi har olika syn på hur morgondagens Sverige ska byggas.

Engagerade människor beredda att slåss för sina väljare och för sin övertygelse behövs alltid i politiken.

Dessutom visar nomineringen att det finns en god demokratisk process och en god fingertoppskänsla hos centerpartiet i Umeå och att partiet likt Axebro tycker att det är viktigt att likt Robert Axebro söka stöd för sin politik hos väljarna.

Sedan tror jag att Robert när han väl är inne i politiken kommer att finna att politiken många gånger är trögrörligare än det är att driva frågor och opinion på bloggen – Detta därför att det politiska systemet med tillhörande tjänstemannasystem är konstruerade som en oceanångare som tar lång tid att vända.

Med det sagt så hoppas jag att du inte låter dig nedslås Robert – Att stå upp för de löften man givit sina väljare är alltid nummer ett och det viktigaste man kan göra som politiker.

Att du alltid kommer att göra just det betvivlar jag inte och därför säger jag än en gång – GRATTIS och lycka till i kommunpolitiken Robert.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Jag har skrivit om de delade turerna många gånger och ju mer jag betraktar företeelsen och ju mer jag tänker på saken ju mer övertygad blir jag om att de delade turerna ska avskaffas och bara förekomma när en arbetstagare själv ber om att få dela upp sitt arbetspass i två delar.

Därför bör de delade turerna i framför allt vård och omsorg fasas ut och ersättas av sammanhängande arbetspass så snabbt detta är tekniskt möjligt att genomföra.

Att delade turer finns går förstås att förstå då det i många yrken är så att behoven av personal är störst på morgonen och kvällen – Men som jag ser saken har delade turer införts därför att landets arbetsgivare sätter den egna vinsten före arbetstagarnas väl och ve.

Som samhälle måste vi reagera på detta då även de som jobbar inom de yrken där delade turer är legio har samma rätt till ett bra familjeliv och en bra fritid som alla andra arbetstagare.

Därför måste vi även acceptera större kostnader för samhället för att bli av med dessa delade turer.

Kärlek – Solidaritet – Alla människors lika värde måste gälla alla yrkeskategorier på ett jämlikt sätt. Den principen ska vi aldrig frångå.

Dessutom tror jag att många av de delade turerna finns kvar på grund av slentrian och därför att man inte uttömt alla möjligheter när arbetsscheman läggs.

Därför är det glädjande att många Socialdemokratiskt styrda kommuner inlett arbetet med att ta bort alla delade turer och dessutom erbjuda fast anställning på heltid som standard men med det sagt så tycker jag att det arbetet stannat upp och hamnat i skymundan sedan en tid.

I de yrkeskategorier som ligger hos privata entreprenörer som utför kommunal och/eller annan offentlig serviceverksamhet ska vi politiker som beställare av uppdragen kräva att entreprenörerna avskaffar de delade turerna – Dessutom ska vi fullt ut kompensera för de eventuella kostnadsökningar som blir resultatet av avskaffandet av delade turer.

Alla arbetstagare i alla yrkeskategorier ska behandlas på samma sätt vad gäller arbetstid och arbetstidens förläggning. Delade turer drabbar kvinnor i högre utsträckning än män – Därför är avskaffandet av delade turer även en jämställdhetsfråga.

Jag lovar därför att göra avskaffandet av delade turer till en av de huvudfrågor jag aktivt ska driva i det kommande valet,

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Jan Svenonius gift med det moderata finanslandstingsrådet Irene Svenonius lämnar sitt jobb som upphandlingschef på Nya Karolinska vilket innebär att denna skandal skördat sitt första offer redan innan den utredning regeringen just sjösatt hunnit påbörja sitt arbete.

Svenonius avgår därför att saken enligt honom redan nått en nivå han inte ens vill tänka på vad gäller hur den kommer att utvecklas.

Vidare säger Svenonius att han avgår därför att han vet att utredningen kommer att skada hans familj, hans kollegor och sjukhuset på ett sätt som gör det omöjligt för honom att på ett vettigt sätt verka på sin befattning.

För min del innebär Svenonius avhopp beviset på att det var för att han skulle slippa kliva av sin position som den moderata landstingsledningen i SLL blundade för att tillsätta en utredning av skandalen.

Att experter ser Irene Svenonius som partisk i målet förvånar på inget sätt då det måste vara omöjligt att kritisera en process som den egna maken varit ytterst ansvarig för.

Jag ska på inget sätt döma någon av makarna Svenonius innan utredningen gjort sitt och kommit fram till sina slutsatser om vem som bär skulden till denna monstruösa skandal som äventyrar ekonomin för hela SLL.

En sak kan jag dock konstatera och det är att Moderaterna och Ulf Kristersson gjort ett mycket dåligt val när de valde in Irene Svenonius i partiets inre krets och därtill som tänkt talesperson i sjukvårdsfrågor.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Jag tillhör skaran som aktivt kritiserat och drivit på för att regeringen ska stoppa den ovärdiga hantering av människor som behöver hjälp via LSS – Då genom att uppmana regeringen att beordra Försäkringskassan att besinna sig och sluta dra in LSS-timmar för hjälpbehövande.

I tidningen Kommunalarbetaren går det att läsa ett reportage om att Regeringens utredare av LSS Gunilla Malmborg kommer att föreslå att barn under 12 år oavsett funktionsnedsättning och äldre över 80 år inte ska ha rätt till LSS i framtiden.

Den saken gör mig orolig för den kommunala ekonomin. Ändå oroligare blir jag därför att en sådan förändring med säkerhet kommer att leda till Sverige får en ojämlik vård av de som idag har rätt till LSS därför att olika kommuner har olika ekonomiska förutsättningar att klara vården.

Att som regeringens utredare rakt av föreslå att ansvaret för de äldre ska övergå från staten till landets kommuner för att spara på statens utgifter tycker jag är ovärdigt en socialdemokratisk regering.

Det går inte att utläsa huruvida det ekonomiska ansvaret och utföraransvaret för gruppen barn under 12 år även det är tänkt att övergå från staten till kommunerna men att det är det som är grundtanken är en slutsats som är lätt att dra baserat på det som framförs i artikeln.

För mig är frågorna runt hanteringen av LSS fullständigt absurd och min inställning är glasklar – LSS ska fullt ut vara ett statligt ansvar och kostnaden för LSS ska bäras solidariskt av alla landets skattebetalare.

Ingen och då menar jag ingen agerar på ett sätt som gör att de blir beroende av stöd och hjälp enligt LSS. Fick människor fritt välja tror jag att alla skulle välja att vara friska snarare än beroende av stöd enligt LSS.

Att i det läget sparka på de som redan ligger och göra tillgången till hjälp enligt LSS till ett kommunalt ansvar fullt medveten om att en sådan ordning kommer att skapa ojämlikhet bland de hjälpbehövande är inte socialdemokratisk politik.

Ansvaret för sjuka och hjälpbehövande ska alltid vara ett statligt ansvar om grundtanken är den att alla människor har lika värde.

Den linje utredaren slagit in på innebär att de som idag har rätt till LSS kan tvingas flytta till en kommun som har råd att ge dem den hjälp de kräver. Ser vi den utvecklingen kommer landets fattiga kommuner att dräneras på än fler invånare och gå sotdöden till mötes vad gäller kommunal service.

Därför uppmanar jag Annika Strandhäll att ingripa genast och förtydliga direktiven till regeringens utredare – Denna gång genom att ge utredaren direktiv att hitta bästa sättet att göra LSS till ett fullt ut statligt ansvarsområde.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Hur mycket debatt det blir runt ett blogginlägg beror på ämnet i inlägget – En sak står dock klar och det är att debatten går mycket het om jag i inlägget kritiserar eller lyfter upp misstag och tillkortakommanden begångna av M eller SD – Detta som om det skulle vara kriminellt att kritisera dessa 2 partier.

Jag har skrivit ett antal inlägg om fiaskot Nya Karolinska som är en skandal av megaformat och fullt ut ett moderat ansvar och varje gång jag gör det kommer moderata kommentatorer med mothugg i form av saker som gått fel för socialdemokratin historiskt som ett tänkt försvar för detta gigantiska misstag och fiasko.

Ännu underligare blir saken när många av de moderater som kommenterar vill påstå att jag inte har någon rätt att kritisera moderaterna utan att först lyfta upp och göra upp med alla de misstag och felsteg de påstår att socialdemokraterna gjort historiskt – Påståenden jag bara har ett svar till – Skitsnack.

Låt mig därför slå fast följande:

1. Ett misstag begånget nu kan aldrig försvaras eller förminskas genom att lyfta upp historiska misstag begångna av andra.
2. I en debatt är det viktigt att hålla sig till ämnet istället för att försöka avleda uppmärksamheten och lägga ut villospår.
3. Som politiker bör man stå för de misstag man gjort och konsekvenserna av dem.

Som jag ser saken har både socialdemokrater, regeringen, riksrevisionen och andra institutioner haft ett enormt stort tålamod i denna fråga och givit Moderaterna oräkneliga chanser att tillsätta den oberoende utredning regeringen till sist tvingades tillsätta för att skydda SLL:s skattebetalare från ett okontrollerat utflöde av de skattepengar som bör användas till mer, bättre och snabbare sjukvård.

Därtill har jag kritiserat OPS (Offentlig Privat Samverkan) men inte som företeelse utan för det felaktiga sätt på vilken den använts i samband med bygget av Nya Karolinska.

Att OPS kan fungera mycket bra om det använts som avsett finns åtskilliga exempel på – Bland annat i Finland där motorvägar tillkommit med hjälp av OPS och blivit till en bra affär för både staten och de privata entreprenörer som byggde vägarna.

Samma sak har jag på ort och ställe upplevt i Malaysia och andra länder i Asien där OPS kallas BOT = Build Operate & Transfeer. – Utan BOT skulle många av de vägar och övriga infrastrukturprojekt som finns idag aldrig blivit byggda vilket talar för att modellen fungerar så länge den används på rätt sätt.

Att använda OPS på rätt sätt är precis det som moderatledda SLL kapitalt misslyckats med.

Hela idéen met OPS är att det allmänna sätter kostnadsramen och att de därtill innan bygget startar har full kontroll på de årliga kostnaderna för samhället fram tills dess projektet överlämnas till det allmänna vid kontrakttidens slut och det är i det avseendet moderaterna misslyckats fullt ut.

Därför tycker jag att det är bra att utredningen äntligen kommer till stånd även om jag tycker att det är tråkigt att det skulle behöva gå så långt som till att det blev regeringen som på grund av moderaternas oförmåga att tillsätta den tvingades göra så i deras ställe.

Med det sagt vill jag därför vädja till alla moderata debattörer som kastar argument utan faktaunderlag runt omkring sig som vore de i krig att besinna sig och se vad utredningen kommer fram till – Att försöka försvara det som hänt i fiaskot Nya Karolinska låter sig inte göras genom att lyfta upp historiska misstag på andra områden begångna av socialdemokrater.

Låt oss i stället föra en öppen och ärlig debatt där de moderata debattörerna kostar på sig att erkänna att de gjort fel och att avreglering och fri marknadsekonomi inte är den bästa lösningen på alla nivåer i samhällsbygget.

Kan vi skapa det läget och få till en sansad debatt finns chansen för alla att lära av de misstag som skett i samband med bygget av Nya Karolinska – Gör moderata företrädare som nu och likt strutsen gömmer huvudet i sanden kommer samma misstag att upprepas gång på gång.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Jag håller tillfullo med VK:s Petter Bergner – Det är hög tid att vi överger den överseende attityd vi haft gentemot Norrtåg allt sedan starten och fullt ut talar om att det som sker är fullständigt oacceptabelt och att allt som räknas från och med nu är att det måste till en uppryckning och en genomgripande förändring.

Experimentet Norrtåg är förutom ett gigantiskt fiasko och ett slöseri med skattepengar förödande vad gäler utvecklingen för de kommuner som ligger i arbetsmarknadsregionen längst banan och ännu mer förödande för alla arbetspendlare och resenärer.

Hade denna typ av händelser och kontinuerliga problem med att upprätthålla trafiken inträffat i den privata företagssfären hade Norrtåg och tåg som transportmedel för länge sedan varit historia och ersatt med transportmedel som fungerar och lever upp till den turtäthet och den punktlighet som utlovats.

Med det sagt upprepar jag därför det jag anfört åtskilliga gånger tidigare – Det är dags att erkänna att vi gjort fel – Därtill att göra om och göra rätt.

Sedan tycker jag att berörda kommuner ska sluta betala för tågtrafiken och fortsatt göra så fram tills dess att de får den trafik de betalar för.

Jag är fullt medveten om att det är regionen som är huvudman för Norrtåg men att fortsätta på inslagen väg och ständigt komma med den ena ursäkten efter den andra är inte längre hållbart eller möjligt.

Därför tycker jag att vi ska halta experimentet Norrtåg och ge dem i vart fall 1 eller helst 2 år som tid att komma tillrätta med problemen och säkerställa att tågen kan köras problemfritt oavsett väderlek och yttre förhållanden.

Under den tiden bör vi upphandla busstrafik på alla sträckor för att garantera resandet för både arbetspendlare och övriga resenärer – När vi skriver 2018 är det minsta vi kan begära att samhället kan tillhandahålla en kollektivtrafik resenärerna kan lita på i alla lägen – Dvs. den sorts kollektivtrafik som blir fallet om vi ersätter tågtrafiken med busstrafik.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Att regeringen klampar in på landstingens/regionernas och kommunernas område och tillsätter en utredning om vad som gått fel i bygget av Nya Karolinska och om vem som bär ansvar för det kan säkert ses som både ett övergrepp på det kommunala självstyret och som ett sätt att komma åt Ulf Kristersson och hans inre krets.

De argumenten tycker jag kommer helt på skam då regeringen blott och allena tillsätter utredningen därför att de har en moralisk skyldighet att göra så när ledningen för Stockholms Läns Landsting trots upprepade uppmaningar att utreda saken konsekvent avstått från att göra så.

Att regeringen måste stå på medborgarnas sida och utreda gigantiska slöserier av skattepengar tycker jag är självklart – Att tillsätta en oberoende utredning som utreder hur skattebetalarnas pengar kan försvinna helt okontrollerat som i fallet Nya Karolinska är varje ansvarstagande regerings ansvar.

Därför säger jag tack till Magdalena Andersson och Annika Strandhäll för modet att fatta beslutet att äntligen ta itu med denna sak och tillsätta en utredning.

Med det sagt så hoppas jag att utredningen i lugn och ro kan arbeta utan att ta politisk hänsyn och att utredningen vänder på varje sten så att vi kan undvika den sortens misstag som skett i bygget av Nya Karolinska i en framtid – Därtill att utredningen inte räds att lyfta fram skuldbördan hos de som bär ansvaret till fiaskot.

Utöver det vill jag om jag får önska något att utredningen tar fasta på och på djupet utreder hur den så kallade OPS-lösning som innebär att de privata investeringar som gjorts i Nya Karolinska och som ska återbetalas av samhället (läs skattebetalarna i Stockholm) medverkat eller drivit på fiaskot med bygget av Nya Karolinska.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Trots att Alliansen under sina år vid makten sänkte skatterna och verkade för lägre ingångslöner verkar de inte ha förståelse för att den modellen leder landet rakt ner i avgrunden.

Denna strategi har både Sverige och västvärlden provat under en längre tid med uruselt resultat – Varje gång detta prövats har teorierna om att detta är lösningen kommit på skam.

De sjukskrivnas sjukdomar botas inte av att man kastar ut folk från sjukförsäkringen – På samma sätt leder inte en utförsäkring från a-kassan till att den som utförsäkras kommer i arbete.

Försämrad anställningstrygghet ger inte fler arbetstillfällen – Kort sagt har alla dessa åtgärder lett till en enda sak – En massiv ökning av de kommunala kostnaderna för socialbidrag.

Att strama åt och spara sig ur en kris fungerar inte – I vart fall inte långsiktigt – Vad som behövs är massiva investeringar som leder oss ur krisen.

Åtstramning och besparing parat med sänkta löner och sänkta skatter har ytterligare en akilleshäl – Med mindre i plånboken för de som arbetar och lägre skatteintäkter för staten minskar både den anställdes och statens konsumtionsutrymme ännu mer – Något som skapar mindre konsumtion och ytterligare neddragningar för att bibehålla balansen.

Enda effekten av dessa åtgärder blir att de som redan har mycket får ännu mer och att inkomst- och förmögenhetsklyftorna ökar i allt snabbare takt.

Med åtstramning och besparingar hamnar pengarna i fickorna på de redan rika för att sedan placeras på börsen med spekulation som följd – För den vanlige människan vilket är ”flertalet” av oss svenskar blir det sämre .

Detta mönster och tilliten till dessa teorier måste brytas – Som jag ser det kan detta mönster bara brytas om målet med samhällsbygget per definition är att skapa ett jämlikt samhälle med mindre inkomst- och förmögenhetsskillnader.

Det är därför vi Socialdemokrater ska återgå till den typ av traditionell Socialdemokratisk politik vi vet fungerar – En politik som är expansiv och som innebär att vi investerar oss ur krisen.

Vad Sverige behöver är en politik som:

• Skapar mängder av nya arbetstillfällen.
• Skapar en utökad och starkare offentlig sektor helt utan inblandning från det privata näringslivet.
• Skapar massiva utbildningsinsatser för att matcha arbetssökandes kompetens mot arbetsgivarnas önskemål.
• Skapar trygghet i socialförsäkringssystemen som innebär att fullgott skydd finns om det oväntade skulle inträffa.
• Skapar ett massivt bostadsbyggande i allmännyttans regi.
• Skapar långsiktigt tryggande av pensionsnivåerna för nuvarande och framtida pensionärer.
• Skapar en värdig äldrevård.
• Skapar en beskattning av produktion som är oberoende av om produktionen sker med hjälp av människor eller maskiner.
• Skapar en minskad eller helst helt stoppad möjlighet att skatteplanera så att staten får in alla skatter den rimligen borde få in på det som tillverkas, säljs och konsumeras i Sverige.
• Skapar en skola i utveckling – inte avveckling.
• Skapar system för att effektivt integrera de som invandrar till vårt land.
• Skapar en dynamik som gör att demokratin hamnar närmare människorna så att dessa får förnyat hopp om en ljus framtid.

Det är den sortens politik som vi måste föra om vi vill bygga ett Sverige som fungerar på lång sikt – Åtstramningar, besparingar och sänkta löner är kortsiktiga lösningar och något som förr eller senare kommer att leda till att även Sverige blir statsbankrutt.

Partikamrater – Medborgare: Sverige behöver investera sig ur krisen – Att strama åt och spara och som en effekt av detta sänka löner och skatter leder bara en väg – Ner i avgrunden.

Låt oss därför göra som jag föreslår och slå in på en annan väg än den vi nu provat under lång tid – En väg som leder till expansion och mer pengar i plånboken för både enskilda löntagare och för statskassan.

Högre löner skapar mer konsumtionsutrymme – Högre skatteintäkter skapar mer utrymme för expansion – Tillsammans skapar de mer av konsumtion till gagn för alla och inte bara för ett fåtal.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Så hör skrev jag för exakt ett år sedan och detta inlägg är lika aktuellt idag som det var då – Därtill har jag inte fått något svar på de frågor jag ställde i inlägget så därför publicerar jag det ytterligare en gång – Håll tillgodo:

Carola Lemnes månadslön på 490.000 kronor/månad för jobbet som VD i Svenskt Näringsliv sticker ut ordentligt.

Att den främste företrädaren för arbetsgivarorganisationerna trycker på och vill hålla tillbaka löneutvecklingen för Sveriges arbetstagare när denne själv har en månadslön som är mer än dubbelt så hög som den genomsnittliga LO-kvinnans årslön är ovärdigt tycker jag.

Därutöver pendlar lönerna för Arbetsgivarorganisationerna mellan 106.000 kronor/månad och 378.400 kronor per månad hos den arbetsgivarföreträdare som har näst mest betalt vilket även det är mycket höga löner jämfört med de arbetstagare man vill hålla tillbaka löneutvecklingen för.

Som jämförelse ska sägas att Karl-Petter Thorwaldsson har en månadslön på strax under 96.000 kronor per månad vilket även det är en hög lön – Dock väsentligt lägre än den sämst betalde arbetsgivarrepresentanten.

När de som förhandlar lönerna på svensk arbetsmarknad själva har löner i dessa storleksklasser tycker i vart fall jag att hela lönerörelsen förlorat stora delar av sin trovärdighet.

Lemnes förklaring till varför hon ska ha denna höga lön gör att man häpnar – Hon säger att lönenivån speglar att hon jobbar mycket hårt för att göra sig förtjänt av lönen och att lönen speglar vad som är en marknadsmässig lön för en person med hennes arbetsuppgifter.

Så kan det mycket väl vara och det är den skevheten och det sättet att tänka som gör att klyftorna i Sverige ökat dramatiskt under de sista 20 åren. Därför tycker jag att det är hög tid att vi tar en ordentlig debatt i Sverige om hur förhållandet mellan chefslöner och arbetarlöner ska se ut.

Min fråga till Lemne måste därför bli huruvida hon anser att även Sveriges arbetstagare jobbar mycket hårt för att göra sig förtjänta av en högre lön?

Till att börja med så tycker jag att de som sitter och förhandlar fram lönerna för Sveriges arbetare själva ska nöja sig med samma procentuella lönehöjningar som gäller för arbetstagarna.

Därutöver tycker jag att Lemne och övriga chefers löner borde ligga på en nivå som innebär att deras månadslön inte överstiger den genomsnittlige arbetstagarens årslön för de grupper de förhandlar lönerna för.

Ska Sveriges arbetstagare känna respekt för arbetsgivarsidan måste dessa skevheter rättas till – Så länge denna elit behandlar arbetstagarna enligt en standard för att sedan själva följa en helt annan standard vad gäller löneutveckling kommer missnöjet att jäsa.

Därför vill jag att vi ska lyfta detta till debatt och gör den debatten till en bärande del av debatt om hur vi ska minska klyftorna i Sverige.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

I dagens VK går det att läsa att MP:s EU-parlamentariker Max Andersson vill att MP öppet går ut och deklarerar att Vänsterpartiet är förstahandsvalet om dagens regeringspartier behöver släppa in ytterligare ett parti efter valet för att kunna bilda regering.

Den uppfattningen får han stöd för bland vissa partikamrater enligt artikeln. Däremot inte från språkröret Gustav Fridolin som inte vill låsa sig i någon riktning inför det kommande valet vilket på vissa håll inom MP rört upp starka känslor.

För egen del stödjer jag den uppfattning Gustav Fridolin står för som varande den rätta då  min inställning alltid varit och fortsatt är att utformningen av nästa regering och vilka som ska ingå i den ska göras förts efter det att väljarna sagt sitt i inästa val.

Med det sagt är min inställning att alla partier istället för att låsa sig till en viss konstellation ska gå till val på ett helt eget valmanifest.

Att jag när den inställningen beror på en enda sak – I min värld är det väljarna och inte de politiska företrädarna som ska avgöra vem som bildar regering.

Därför ska alla partier gå till val i helt egen regi och hos väljarna söka stöd för den politik de vill driva – Först sedan väljarna sagt sitt bör förhandlingar om hur nästa regering ska se starta och då i enlighet med hur väljarna röstat.

Med dagens parlamentariska läge går det inte heller att utläsa någon klar och tydlig riktning och/eller koalition varför jag tycker att det är dags att vi släpper den gamla blockpolitiken och den cementering den utgjort till förmån för en mer öppen syn på hur en eventuell regering kan se ut och på vem som ska regera tillsammans med vem.

Jag tycker inte heller att de som ska bilda regering behöver göra upp i alla frågor innan en regering sätts på plats då även ett sådant beteende vore att köra över valmanskåren och det de röstat för.

I den ideala av världar gör de partier som ska bilda nästa regering upp i de frågor de kan göra upp i för att sedan förlita sig på ”hoppande” majoriteter i de frågor de inte kan göra upp i.

Att Sverige får starkast möjliga regering och därtill en regering som speglar väljarnas vilja måsta vara  prio ett då allt annat vore att omyndigförklara väljarna.

Det är min uppfattning i frågan – Vilken är din?

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”