Jag har sedan länge hävdat att Sverige som en del av samhällsomställningen för att möta framtidens utmaningar där arbeten människor länge utfört tas över av robotar och maskiner förutom en förutsättningslös utredning om konsekvenserna av en basinkomst behöver en total förnyelse av skattesystemen och välfärdssystemen.

I Sverige liksom i många andra länder har vi en trend där de nya företag som bildas är tjänsteföretag som sysselsätter långt färre medarbetare än de traditionella industriföretagen och därför är jag glad att regeringen och Stefan Löfven redan innan valet signalerat att han kommer att bjuda in till förhandlingar i ämnet.

Vi har dessutom haft en trend under många år där industrijobb flyttats till låglöneländer även om vi idag upplever att fler jobb flyttas hem än det är jobb som flyttar ut.

Nästa stora förändring är att allt större delar av produktionsapparaten robotiseras vilket gör att det är dags för en stor bolags- och skattereform om vi ska klara av framtidens välfärd i form av sjukförsäkring och pensioner mm.

Rapporter och fakta över nybildade företag visar att relativt få arbetstillfällen skapas i den nya typ av high-tech företag som växer fram i Sverige och Europa jämfört med de industri företag som växte fram under industrialiseringen.

Tillgängliga rapporter visar att personalbehovet för ett industriföretag är 6 – 100 gånger större än personalbehovet i ett high-tech företag med jämförbara omsättningssiffror.

En intervju med en VD i ett IT & Spelföretag ger oss svaret på varför – Man inte behöver speciellt många anställda för att klara både produktutveckling och försäljning/distribution i ett high-tech företag enligt honom. Anledningen är helt enkelt att all försäljning och distribution sker via internet vilket sköts av datorer och maskiner snarare än av människor.

Med denna kunskap som bas är det lätt att förstå att dagens skattesystem för företagsbeskattning är förlegat och måste reformeras om vi ska klara av framtidens välfärd.

Nya tider skapar nya utmaningar och nya frågeställningar:

• Hur ska företag med låg personalintensitet beskattas så att vi kan klara välfärden?
• Vart ska framtidens arbetstillfällen skapas?
• På vilka inkomster ska de som inte arbetar leva?

Mitt svar och min lösning på problemen formulerade i frågorna ovan är som följer:

• En företagsreform som skrotar alla andra bolagsformer än aktiebolag och en förändring som innebär att aktiebolag kan bildas med så litet aktiekapital som 2 SEK. Detta för att skapa åtskillnad mellan företag och individ som skattesubjekt vilket gör Sverige mer likt resten av världen på detta område.
• Bibehållen vinstskatt/bolagsskatt på dagens nivå samtidigt som vi inför möjlighet att dela ut vinst till ägarna med en skatterabatt som baseras på antalet anställda i företaget.
• Ändrade skatteavtal med andra länder för att stänga den dörr för skatteplanering som med dagens skatteavtal står vidöppen.
• Skrotande av dagens arbetsgivaravgifter och särskilda löneskatt till förmån för införandet av en produktionsavgift som utgår oavsett av om produktionen sker manuellt eller maskinellt.

Dessa enkla åtgärder gör att samhället alltid får in de skatter och avgifter som behövs för att klara välfärden.

Vidare vill jag på individnivå se en förändring som innebär att ränteavdrag/räntesubventioner för bostäder och andra subventioner fasas ut – Därtill en skatteskala som i alla lägen innebär att skatten på löneinkomster alltid är lägre än skatten på passiva kapitalinkomster.

När välfärdssystemen byggdes grundades konstruktionen och finansieringen av dessa på att det var människor och inte maskiner som skötte tillverkning och produktion –  När detta nu förändrats måste sättet på hur välfärden finansieras förändras.

För att få stopp på den skadliga skatteplaneringen vill jag i enlighet med vad jag tidigare skrivit förändra skatteavtalen så att skatt på vinster gjorda i Sverige betalas i Sverige och att nedsättning av denna skatt bara medges med lika mycket som man kan bevisa att man betalat i skatt i ett annat land för samma vinst.

Därutöver vill jag se ett EU-gemensamt införande av en skattemodell som innebär att import av varor tillverkade av EU-registrerade företag i låglöneländer beläggs med importskatter som skattevägen neutraliserar de vinster företagen gör på att tillverka i låglöneländer.

Det finns stora förutsättningar och möjligheter för en sådan reform i EU i och med att flera EU-länder bland dem Tyskland precis som Sverige lider av samma problem – Ökad arbetslöshet och flytt av enkla jobb till låglöneländer.

Protesterna mot en sådan reform kommer att bli gigantiska och i megaformat pekande på domedagen från stora från företag och från företagarorganisationernas lobbyister.

Trots det är möjligt att göra dessa förändringar och göra dem med framgång så länge EU-länderna bildar enad front mot de som protesterar.

I Asien som gjort sin hemläxa och på ett bra sätt använder man ett sinnrikt system av importtullar som tillsammans med statliga subventioner stimulanser fram- och tillväxten av företag och arbetstillfällen i länder och/eller regionen – Något som är genomförbart även i Sverige och EU.

Avslutningsvis bör vi precis som jag anfört i många inlägg ställa oss frågan om inte tiden nu är mogen för införandet av en skattefri basinkomst lika för alla från 18-års ålder och resten av livet i Sverige?

En basinkomst som skulle ge människor större frihet att efter eget initiativ varva studier och arbete och föräldraledighet med varandra samt bestämma hur livet i övrigt ska levas.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”