Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Ökad jämlikhet och mindre klyftor är ett framgångskoncept.

Av , , 76 kommentarer 1

Kampen för ökad jämlikhet är en kamp som är ständigt aktuell – Därtill en kamp som aldrig dör även om den pågår i olika skepnader vid olika tidpunkter.

Kampen för ökad jämlikhet och minskade klyftor är den enda kamp som långsiktigt leder till framgång och ökade väljarsympatier.

Historiskt var jämlikhetskampen en del av reformismen och det som utmärkte socialdemokratisk politik i Sverige och ett flertal andra länder.

Nu när kampen för jämlikhet införlivats i feminismen har den plötsligt blivit ett hot för alla nyliberaler och nyfascister – Detta därför att man nu inte behöver dela med sig till enbart män utan till hela befolkningen.

Hotet anses till och med så stort att det måste förgöras med alla till buds stående medel.

Samtidigt är kampen för jämlikhet den enda kamp som leder till framgång – Ett konstaterande jag baserar jag på det faktum att både Bernie Sanders i USA och Jeremy Corbyn i England vunnit stora framgångar på att envist stå fast vid just kampen för ett jämlikare samhälle.

I Sverige är feminismen och uttalanden om att vi vill bygga ett mer feministiskt samhälle det som för tillfället symboliserar kampen för jämlikhet – Dock har feminismen till viss del spårat ut och gjort kampen för ökad jämlikhet till en kamp mellan könen vilket ivrigt påhejas av storkapitalets ägare.

Denna förändring är som jag ser det av ondo då många män lever i villfarelsen att feminism är en kamp mot män och allt som anses manligt.

Feminism är och borde inte vara en uttalad könskamp – Snarare borde den vara en kamp för ökad jämlikhet och en kamp för allas lika rätt till de tillgångar som idag kontrolleras av den oerhört lilla grupp män som kontrollerar och äger majoriteten av jordens samlade tillgångar.

Denna grupp är inte alls intresserade av att kvinnor ska jämställas med män och befrias från den inskränkthet som hittills präglat vårt samhälle – Det enda de är intresserade av är att bevara och helst öka på både makt och förmögenheter ännu mer.

På samma sätt är de inte intresserade av att minoriteter och andra svaga grupper ska få inflytande över och del av den samlade kakan. Därför kan feminismen sägas utgöra ett större hot för detta fåtal rika män än någonsin den klassiska reformpolitik som tidigare präglat Europa och världen.

Den feministiska kampen bör därför föras i samklang med kampen för ökad jämlikhet för alla grupper och inkludera både kvinnor och män. Kampen blir tydligare och sannolikt mer segerrik om vi förtydligar oss och istället för feminism säger att kampen handlar om jämlikhet för alla och inget annat.

Nyliberaler och nyfascister har fram till nu varit duktiga på att vända människornas blickar bort från det faktum att kollektivet är starkt. Det är därför nyliberaler har som mål och politisk idé att slå sönder fackföreningsrörelsen och allt som stärker kollektivets påverkan och makt då en sådan utveckling hotar deras makt och inflytande över hur världens tillgångar ska fördelas.

I detta arbete har man lyckats mycket väl i och med att facken försvagats så mycket att de inte längre fullt ut orkar stå upp för och försvara höjda reallöner.

Det är i det ljuset nyliberalernas skattesänkningar ser ut att framstå som god och sund arbetarpolitik trots att skattesänkningarna i slutändan kommer att straffa de svaga i samhället i form av sämre sociala trygghetssystem.

Dessutom har man gjort allt man kan för att sälja ut och försvaga offentlig sektor då en stark sådan utgör ett hot mot nyliberalismens doktriner i och med att offentlig sektor står för ökad jämlikhet.

Som arbetarrörelse ska vi därför ta tillbaka initiativet genom att döpa om den feministiska kampen till en kamp för ett jämlikare samhälle.

I min värld är alla människor lika mycket värda och därför ska vi förklara för alla och envar att kampen för jämlikhet inkluderar alla kvinnor och män oberoende av etnicitet, religiös tillhörighet och/eller sexuell läggning.

Det är den kampen vi ska ta då det är den kampen som hjälper oss att vinna hela kriget.

Genom att ta den kampen här och nu samlar vi socialdemokrater alla trupper – Även de män som idag känner sig utanför tack vare feminismen och riktar uppmärksamheten mot de egentliga fienderna som utgörs av storkapitalets ägare, nyliberaler och landets nyfascister.

Det är den kampen som vinner hela kriget och skapar fred. Seger i alla andra kamper skapar inte fred utan bara nya slag att utkämpa.

Låt oss därför göra just det och sluta upp med att lyssna på de som vill föra oss in på villospår likt feminism, racism och främlingsfientlighet.

Fram tills den dag vi har byggt det alltigenom jämlika samhället är slaget inte vunnet.

Att slaget för jämlikhet är relevant och viktigt bevisas av det faktum att de nutida politiker som varit mest idoga med att försvara jämlikhetens förträfflighet och nödvändighet nu vinner stöd i konservativa högborgar som USA och England.

Deras svenska jämlikar återfinns hos oss socialdemokrater – Framför allt hos de av oss som står för en mer traditionell och socialistisk socialdemokratisk politik som följer våra ideologiska kärnvärden till punkt och pricka,.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Donald Trump är en förändrad man efter mötet med Putin.

Av , , 32 kommentarer 0

Jag vet inte om det är fler än jag som har sett ett kraftigt förändrat beteende hos Donald Trump efter mötet med Putin?

För mig är det helt klart och tydligt att den Trump vi upplevde före mötet och den Trump vi upplever idag är två helt olika personer.

Innan mötet uttalade sig Trump om allt och alla både via twitter och i intervjuer och varje gång han filmades gående så rörde han sig med stort självförtroende och med en mun som ständigt talade till de som kantade hans väg under promenaden.

Kort kan man säga att Trump såg ut att trivas oerhört bra med sin roll som president och framför allt av att alltid stå i centrum för all uppmärksamhet.

Efter mötet med Putin är det beteendet som bortblåst och varje gång Trump filmas ser han trumpen, ledsen och plågad ut och där han tidigare utstrålade glädje över att vara i centrum utstrålar han nu motsatsen.

Kort sagt uppvisar Trump efter mötet med Putin ett miserabelt kroppsspråk som påvisar att han är tillbakahållen på ett eller annat sätt och att han inte är nöjd med situationen.

Senast igår på TV såg Trump oerhört plågad ut när han promenerade från sin helikopter och där Trump tidigare utstrålade gott självförtroende och en naturlig känsla av att vara i full kontroll uppvisade han nu osäkerhet, vantrivsel och en oerhört plågad uppsyn.

Att twittrandet minskat efter mötet med Putin tycker jag mig märka även om jag saknar tillgång till säker statistik på området. En sak syns dock tydligt och det är att Trump till skillnad mot tidigare inte längre pratar rakt ut till allt och alla när han rör sig i olika sammanhang.

Min självklara fråga blir därför vad som har hänt?

Har Putin talat allvar med Trump och talat om för honom att han kommer att släppa dålig information om honom om han fortsätter på inslagen väg eller beror förändringen på andra orsaker?

Den frågan vill jag gärna att vi debatterar och samtidigt undrar jag om det är fler än jag som observerat ett kraftigt förändrat beteende hos Donald Trump efter mötet med Putin?

Skulle det till äventyrs vara så att främmande makt har kontroll över USA:s president så är det allvarligt och något som måste åtgärdas för att återställa ordningen.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Dags att skrota arbetsgivaravgifterna.

Av , , 28 kommentarer 3

Allt eftersom tiden går börjar det sakta men säkert växa fram en global medvetenhet om att robotiseringens och automatiseringens vinster måste tillfalla alla och inte bara företagens ägare.

Den slutsatsen har stora företagsägare/investerare i USA kommit fram till sedan länge. Uppfattningen delas av de ekonomiska rådgivare som verkade i Vita husets under Obamas tid som president och finns presenterade i en rapport som du kan hitta på följande länk: http://www.etc.se/ekonomi/pengarna-robotar-sparar-maste-delas-rattvist

För egen del har jag under lång tid påtalat detta och samtidigt påstått att dagens system med arbetsgivaravgifter därför är förlegat och måste göras om.

Att bygga sjukpenning och pensioner på ett avgiftssystem som bygger på mänsklig arbetskraft i en tid när människan i snabb takt ersätts av robotar och maskiner är dömt att misslyckas – När robotar står för tillverkning och produktion blir samhället utan pengar då alla vinster från en automatisering i dagens system tillfaller företagens ägare och inte samhället.

Ska man dra saker till sin spets kan man säga ett människan och roboten inte konkurrerar på samma villkor!

Mänsklig arbetskraft är en förutsättning för att samhället ska kunna debitera arbetsgivaravgifter medan maskinell tillverkning kan ske utan avgifter och/eller direkta skatter.

I stort kan man om man vill jämföra roboten i västvärlden med arbetskraften i ett låglöneland. Största vinsten för de företag som väljer låglönelandet ligger inte i själva lönekostnaden utan snarare i avsaknaden av arbetsgivaravgifter och anställningsskydd.

Det är detta förhållande vi ska ändra på genom att ersätta arbetsgivaravgifterna med en produktionsavgift som utgår oavsett av om produktionen sker med hjälp av mänsklig eller maskinell arbetskraft.

Innan jag fortsätter mitt resonemang vill jag återgå till några av de saker som skrevs i artikeln där rapportförfattarna konstaterar följande:

  • Att de är viktigt att vinsterna från en produktionsökning delas brett.
  • Att det är de lågavlönade (i USA de med lön under 20 USD/timme) som löper störst risk att bli av med jobbet på grund av robotisering.
  • Att risken för denna grupp uppgår till 83%.

Rapportens rådgivare kommer därför med en rekommendation om att vinstökningarna som teknologin skapar ska delas brett.

Man varnar även för att nästa grupp som ligger i skottlinjen för automatisering är de arbeten som kräver mellanskicklighet vilket direkt skulle drabba de stora grupper av tjänstemän vars arbeten står näst på tur att automatiseras i framtiden.

Den enda grupp som klarar sig från robotiseringar och automatiseringar enligt rapporten är de riktigt högavlönade – Något som i regel sammanhänger med en mycket hög utbildning och avancerad kunskap som väldigt få i samhället har en förmåga att skaffa sig.

Därför upprepar jag mitt mantra – Arbetsgivaravgiften ska ersättas av en produktionsavgift så att valet av maskin kontra människa blir neutralt sett ur skatte- och/eller avgiftssynpunkt.

Ska välfärdssamhället så som vi känner det med goda pensioner och starka sociala trygghetssystem bevaras måste vinsten av en övergång till automatiserad produktion delas rättvist mellan samhälle och företag.

Produktionsavgiften ska finansiera precis samma sak som dagens arbetsgivaravgifter med den enda skillnaden att intäkterna efter en övergång kommer att räcka till bättre och mera av allt det som dagens arbetsgivaravgifter finansierar.

Storleken på produktionsavgiften bör ligga på en nivå som innebär att företagen procentuellt betalar lika mycket idag som de procentuellt gjorde när nästan allt arbete utfördes av människor.

För mig som socialdemokrat är detta en rättvisefråga och en fråga om solidaritet och kärlek.

Ett harmoniskt samhällsbygge bygger på en solidarisk fördelningspolitik – Något som i dagens moderna tidevarv kräver en växling från arbetsgivaravgift till en produktionsavgift för att skapa en rättvis och solidarisk fördelning.

En kostnadsneutralitet mellan människa och maskin kommer att innebära att automatiseringen sker i en långsammare takt vilket gör att samhället får den tid som behövs för att anpassa sig till de nya villkor som rapporten påtalar är nödvändigt.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag” 

Aktieanalytikerna borde göras ansvariga för felaktiga analyser.

Av , , 13 kommentarer 0

Vi befinner oss mitt i den rapportflod där börsföretagens kvartalsrapporter presenterats i en strid ström i Sverige och i andra länder med tillhörande börsoro som följeslagare till rapportfloden.

Den sak som är lika slående som oroande är att många företags aktiekurs får mycket stryk på världens börser och pressas nedåt trots att företagen ifråga ökat både vinster, omsättning och aktieutdelningen jämfört med samma kvartal föregående år.

Att aktiekurserna pressas nedåt för sunda ovh vinstgivande företag trots att företagen i realiteten gjort ett mycket bra resultat är skadligt för världsekonomin.

Att det är till skada beror på att det inte är ovanligt att både pensionsfonder och småsparare följer analytikernas köp- och säljråd och därför är de stora förlorarna när aktiekurserna pressas nedåt på grund av analytikernas felaktiga analyser.

Att som nu bygga aktiekurser på spekulationer är inte rätt och riktigt och att göra så utgör ingen säker väg framåt då de enda som i egentlig mening tjänar på fluktuerande aktiekurser är banker och finansinstitut.

I den bästa av världar borde ett företag värderas efter sitt substansvärde – Dvs. efter en formel där skulderna dras från företagets tillgångar för att visa företagets reella värde för stunden.

Dessutom är det hög tid att vi slutar titta på dopade aktiekurser när vi köper, säljer och förvaltar aktier – I den bästa av världar är det företagets långsiktiga utdelning tillsammans med den långsiktiga reella värdeökningen enligt substansmetoden som bör styra huruvida en aktie är köpvärd eller inte och huruvida det är dags att sälja av en aktie eller inte.

Exakt hur vi ska lösa problemet och klara av att reglera marknaden har jag inget fullständigt svar på ännu. En väg kan vara att göra bankerna/finansinstituten och analytikerna direkt ansvariga för felaktiga analyser – En annan annan att återreglera bank- och finansmarknaden och återföra dem till det regelverk som gällde innan avregleringen.

Med det sagt så önskar jag debatt i ämnet då det är för att skapa en sådan jag författat och publicerat inlägget.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

 

Svenska skattesatser är rätt låga i en internationell jämförelse.

Av , , 126 kommentarer 0

Så här inför ett stundande val tycker jag att det är dags att slå hål på den myt allinsen och SD gör sitt bästa för att etsa fast i svenskens medvetande när de allt som oftast påstår att de svenska skatterna på arbete är högst i världen.

Att påstå det är en ren och skär lögn och något som kommit ordentligt på skam om man studerar OECD:s siffror på området.

Sanningen är att Sverige inte alls har de högsta skatterna på arbete oavsett vilken av de två gängse mätmetoder som används.

Skattetryck och beskattning kan mätas på två sätt – Endera enligt den s.k. skattekilen vilket innebär skillnaden mellan en arbetsgivares bruttokostnader för lönen och den nettolön som löntagaren får utbetald. Det andra sättet att mäta skatt är genom att titta på marginalskatten vilket innebär att man tittar hur hög skatten är på den sist intjänade kronan.

Om man räknar efter metoden med skattekilen ligger Sverige för medelinkomsttagare på 10 plats bland OECD-länderna. Använder vi metoden med marginalskatter så ligger Sverige långt under medel om man tittar på låg- och medelinkomsttagare och deras beskattning.

Mätt på detta sätt ligger länder som USA och Storbritannien betydligt högre än oss trots att många lever i villfarelsen att USA är ett lågskatteland.

Det enda segmentet där vi sticker ut och ligger i topp med endast Belgien före oss är när vi tittar på skatten för riktiga höginkomsttagare vilket är helt i sin ordning då man inte kan beräkna skattetrycket ensidigt utifrån denna grupp.

Dessutom är svenska kapitalskatter relativt låga i en jämförelse då både arvs- och gåvoskatten, förmögenhetsskatten och fastighetsskatten avskaffats i Sverige sedan länge.

Tittar vi därtill på företagsbeskattningen och skatten för bolagens ägare är Sverige det bästa landet i världen att driva företag i enligt OECD.

Därför tycker jag att det är hög tid att sanningen om de låga svensk skatterna blir kända för alla medborgare samtidigt som alla som pratar om att Sverige har världens högsta skattetryck dämpar sig och börjar tala sanning.

Vill man hävda att svenska skatter är högst i världen bör man i sådant fall vara ärliga och säga att detta bara stämmer om vi tittar på de riktiga höginkomsttagarna.

Skattedebatten bör således sansas och fakta rättas till så att alla förstår vilka grupper vi pratar om i påståendet om att vi har världens högsta skattetryck.

För de stora massorna spelar det ingen roll om höginkomsttagare betalar höga skatter – Det som är riktigt viktigt är hur skattetrycket ser ut för de låg- och medelinkomsttagare som utgör majoriteten av Sveriges befolkning.

Således fastslår jag här och nu att majoriteten av alla svenskar har en relativt låg skatt!

Låt oss starta debatten om hur vi kan införa högre kapitalskatter för de med höga inkomster och stora förmögenheter så att skattesystemet blir ännu mer rättvist än idag.

För mig innebär ett rättvist och väl fungerande skattesystem att skatten på arbete alltid måste vara lägre än skatten på passiva kapitalinkomster.

För egen del tycker jag dessutom att fastighetsskatt ska införas på dyrare bostäder.

Slutligen – För den som är intresserad av att kolla mina uppgifter närmare är källan OECD och deras officiella statistik.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Tack vare MP blev bonus malus systemet för fordonsskatt fel utformat.

Av , , 53 kommentarer 0

För egen del är det inte svårt att inse att vi socialdemokrater gav MP allt för mycket inflytande över utformningen av det nya fordonsskattesystemet kallat ”bonus malus”.

Hela grundtanken med systemet var att det skulle drabbat bilägaren direkt och göra det dyrt att köra omkring med stora bilar som är dåliga för vår miljö och som därtill körs fossila drivmedel.

Av detta tänk blev ingenting kvar sedan MP varit inblandade då det system som nu introducerats på inget sätt tar hänsyn till årlig körsträcka och till vilken sorts drivmedel bilägaren tankar sin bil med med.

En annan stor brist i systemet är att ingen skattemässig åtskillnad görs mellan privatägda bilar och tjänstebilar så att den som väljer en stor miljöbov som tjänstebil straffas för detta val som privatperson.

Därför tar jag mig friheten att komma med min input i ärendet och lämna min syn på hur avgiftssystemet bör se ut och fungera.

Till att börja med vill jag att systemet ska omfatta alla fordon som är registrerade och därför tvingas ha registreringsskylt – Dvs. även snöskotrar, motorcyklar, 4-hjulingar m.fl. Undantag ska dock göras för de fordon som idag är skattebefriade därför att de uppfyller veteranfordons kriterierna.

En annan viktig aspekt är att avgifterna i systemet alltid ska träffa brukaren av en tjänstebil istället för företaget. Enda undantaget avser tjänstebilar som bara används i arbetet och vid all annan tid är parkerade på företaget – För dessa ska avgiften betalas av företaget.

För att systemet med avgift efter miljöbelastning ska bli rättvist måste vi skapa ett system som följer körsträckan enligt principen ju längre körsträcka ju högre miljövagift/fordonsskatt. Systemet ska självfallet även gälla för tunga fordon såsom lastbilar och bussar.

I den ideala av världar tas skatten därför ut direkt vid tankningen och tar dessutom hänsyn till vilken sorts drivmedel man tankar. Väljer den som kör en dieselbil att i stället för diesel tanka HVO eller RME ska skatten vara lägre än om man väljer att tanka diesel då syftet med skatten alltid bör vara att beskatta utsläpp och inte motortyp.

Skulle det till äventyrs inte gå att ta ut skatten direkt vid bränslepumpen kan jag tänka mig en att en transponder eller ”go-box” som den ibland kallas monteras i alla fordon som omfattas av regelverket.

Denna ska sedan registrera hur långt fordonet körts under mätperioden och per automatik skicka informationen till ett centraliserat debiteringssystem som sedan likt dagens system för trängselavgifter per automatik skickar räkningen till ägaren/brukaren av fordonet periodiskt – Förslagsvis kvartalsvis.

Att sedan skatta efter val av typ av drivmedel får man i detta fall lösa genom att ålägga bilägaren att via kvitto påvisa att man tankat annat än diesel i en dieselbil om man önskar nedsättning av skatten.

Själva transpondern bör vara gratis medan installationskostnaden bärs av fordonsägaren för fordon som redan är i bruk och av tillverkaren för de fordon som säljs nya.

Ett brett införande där avgiften träffar alla fordon utom veteranfordon är viktig om vi vill snabba på övergången till ett modernare och betydligt miljövänligare fordonsbestånd i Sverige.

Dessutom är det en rättvisefråga att vi betalar för faktisk körsträcka och drivmedelsval och inte som idag efter en schablon som inte tar hänsyn till körsträckan och valet av drivmedel.

Jag vill dessutom att skatteavdragen för resor till och från arbetet för de som bor så till att kollektiva transportmedel inte kan nyttjas ska förstärkas så att miljöavgiften för dessa resor blir helt avdragsgill.

För nya bilar ska systemet slå till maximalt redan från början med dryga avgifter för alla bilar som släpper ut mer än det gränsvärde vi bestämt oss för. För bilar däremellan ska systemet innehålla en trappa med avgiftsrabatt som gör det dyrare ju nyare bilen är.

Slutligen bör detta system ersätta både dagens fordonsskatter och de miljöpremier som finns undantaget den skattebefrielse som utlovades under de första 5 åren för de som köpte en bil med låga utsläpp. För dessa ska systemet införas först när de passerar 5-års gränsen.

I kombination med detta system så bör vi framledes premiera de som köper en elbil eller vätgasbil – Detta genom att göra elbilar och vätgasbilar helt skattebefriade under hela sin livstid

Slutligen ska en schabloniserad fordonsskatt som är relativt hög utgå om bilen exporteras ut ur Sverige under bilens första 10 levnadsår och då träffa den som exporterar bilen ut ur landet – Är exportören ett företag ska fordonsskatten vid export inte vara avdragsgill i företagets bokföring utan betalas rakt av med skattade pengar.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

Kvinnor genomskådar SD:s politik snabbare än män.

Av , , 61 kommentarer 4

Den slutsatsen kan man dra när man tar del av hur SD förbrukar de kvinnor som av olika anledningar valt att ansluta sig till partiet. I en kartläggning utförd av tidningen Expo framgår det att hela 36% av SD:s kvinnliga företrädare i kommun, landsting och riksdag lämnat partiet under innestående mandatperiod.

Detta är uppseendeväckande på många sätt och påvisar det som många kvinnor som lämnat SD anför när de säger att det  enda sättet att överleva som kvinna i SD är att ha en manlig beskyddare – Om man saknar en sådan är man ett lovligt byte enligt bland annat avhopparen och den numera politiska vilden Hanna Wigh.

Många frågar sig hur länge SD:s mest framträdande kvinna Paula Bieler ska orka härda ut i partiets tjänst trots att hon internt i partiet går under namnet judehoran. Att hon kallas så av manliga partikollegor finns inspelat så det råder inga tvivel om sanningshalten i det påståendet.

Den politik SD vill föra och som berör kvinnor visar även den att kvinnor ses som en förbrukningsvara av den dominanta manliga partiledningen.

Att som parti sparka mot kvinnor genom att vilja begränsa den fria aborträtten till 12:e graviditetsveckan och därtill fritt förespråka en förändring som innebär att barnmorskor själva ska få avgöra om de vill ge abortvård eller inte är att gå emot kvinnor och deras rätt att som kvinna själv bestämma över sin kropp.

Den rätten kämpade Sveriges kvinnor hårt och länge för att uppnå – Att slutresultatet av den kampen över en natt ska kunna upphävas av en samling män skrämmer.

Att kvinnor som ansluter till SD lämnar partiet rätt fort när den inser detta förvånar inte mig och med det sagt så vill jag avsluta med att säga att SD i grund och botten är ett kvinnofientligt parti som prioriterar män och deras behov oerhört mycket högre än kvinnors mänskliga fri- och rättigheter.

Den sanningen borde dessutom få människor att tänka än längre och fråga sig vilken sorts samhällsbygge som blir fallet om SD:s politik till äventyrs skulle få inflytande i framtida regeringar?

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Renovering av hyresrätter bör ske utan stora hyreshöjningar.

Av , , 38 kommentarer 0

Nyhetsflödet har länge präglats av hur hyrorna i de lägenheter som byggdes inom ramen för miljonprogrammet kan stiga med så mycket som 60% efter att de renoverats enligt plan.

Hyreshöjningarna blir riktigt påtagliga i det lägenhetsbestånd som allmännyttan sålt till privata fastighetsägare där hyreshöjningar på 40% ser ut att vara norm för fastigheter i attraktiva lägen – T.ex. i Stockholm city, dess närområde och andra liknande områden.

Tidigare gjorda utredningar av bland annat Hyresgästföreningen påvisar hyreshöjningarna på ca 20% i de delar som fortfarande ägs och förvaltas av allmännyttan och på  en nivå mellan 20-60% i de fastigheter som tillhör privata bostadsbolag.

Som grund för hyreshöjningarna anges de standardhöjningar som köksbyten och stambyten sägs medföra samt för den upprustning i övrigt som sker för att skapa en modern standard i lägenheterna.

I min värld är dessa hyreshöjningar ett sätt att smygvägen föröka införa marknadshyror. Hyreshöjningar på grund av renovering är fel och blott och allena ett sätt att driva bort svaga grupper och skapa större hyresintäkter.

Rätt skött ska hyresvärdarna fondera pengar för dessa renoveringar fortlöpande så att lägenheterna kan genomgå en planenlig renovering utan stora medföljande hyreshöjningar – Något som inte skett därför att man istället för att fondera för framtida renoveringar använt pengarna för att öka vinsterna och dela ut dessa till aktieägarna.

Att hyresgästerna får acceptera en liten hyreshöjning i samband med renovering har jag inget emot så länge den hyreshöjningen inte överstiger 5%.

I min värd ska lägenheter renoveras fortlöpande så att de i alla lägen håller en acceptabel och modern normalstandard.

Det är mot den bakgrunden jag anser att det är fel att hyrorna ska skilja mellan nyproduktion och gammalt bestånd. I en solidarisk värd ska hyran per kvadratmeter vara lika för alla lägenheter med undantag av lyxlägenheter där lyxen utöver normalstandard till fullo ska belasta den specifika lyxlägenheten och dess hyresgäst.

När det gäller lyxlägenheter ska det dessutom finnas en spärr som innebär att hyresvärden inte ensidigt kan bestämma att uppgradera befintligt bestånd till lyxlägenheter utan att först inhämta nuvarande hyresgästers medgivande för den förändringen om den medför en hyreshöjning för hyresgästen.

Att landets hyresvärdar – Allmännyttiga likväl som privata ska tvingas fondera medel för att underhålla och renovera så att hyreshöjningar på grund av renovering och underhåll aldrig blir verklighet utgör således en rättvisefråga och en fråga vi socialdemokrater bör agera i med bestämdhet.

För egen del vill jag helst låta marknaden sköta detta på frivillig väg – Fungerar inte detta är jag beredd att lagstifta i frågan och tvinga fastighetsägarna att fondera för framtida renoveringar.

Rätten till en bostad tillhör en av samhällets grundläggande rättigheter – Som sådan måste denna rättighet skyddas från missbruk.

Därför är det ohållbart att fortsätta på samma sätt som idag. Det faller på sin egen orimlighet att människor som har ett hyreskontrakt ska tvingas avsäga sig detta och flytta därför att hyrorna höjs till en nivå man inte förmår betala som en följd av en renovering som fastighetsägaren kände till skulle komma redan när fastigheten byggdes.

Låt oss därför solidariskt stå upp för denna grundläggande rättighet och göra det enda rätta genom att stoppa hyreshöjningar med renoveringar, stambyten och lyxsaneringar som skäl för hyreshöjningen.

Sverige ska ha en blandad befolkning i hyresbestånden – En befolkning som inte hotas av att delas in i ett A- och ett B-lag på grund av oskäliga hyreshöjningar som följd av renoveringar.

Detta är ett viktigt ställningstagande då en fortsättning på nuvarande sätt i förlängningen innebär att bara bättre bemedlade har möjlighet att hyra och bo i attraktiva stadsdelar och i attraktiva bostadsområden samtidigt som de mindre bemedlade hänvisas till områden utanför stan.

Sätter vi inte stopp för detta nu kommer segregationen att öka än mer vilket vore förödande för samhället och samhällsbygget – Tänk på det när du röstar den 9 september 2018.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

Bemanningsföretagen behöver regleras.

Av , , 9 kommentarer 0

Bemanningsbranschens branschorganisation slår sig ständigt för bröstet och påstår sig ha skapat många nya jobb. T.ex påstår de sig ha skapat 200.000 nya jobb under 2015 – Vad de glömde bort att säga i hastigheten var att drygt 150.000 av dem bara varade i en dag och att antalet årsanställda uppgår till knappa 75.000 människor.

För mig är bemanningsföretagens ökade utbredning och stora volymökningar ett tecken på att samhället blivit girigt och egoistiskt därför att bemanningsföretagen i grunden skapades för att kunna runda LAS och andra för landets arbetstagare viktiga regelverk vars syfte är att skapa en god arbetsmiljö och trygghet på arbetsmarknaden.

Vi får aldrig glömma att bemanningsbranschen innebär att man som anställd går miste om alla de fördelar lagen om anställningsskydd ger landets arbetstagare.

Att arbeta inom och/eller genom ett bemanningsföretag innebär att man kan bytas ut från en dag till nästa om det företag man är uthyrd till upplever att man som arbetstagare är jobbig därför att man ställer krav på arbetsmiljö mm.

Kort sagt kan man säga att bemanningsbranschen innebär att arbetstagarna behandlas som handelsvaror snarare än som betydelsefulla medarbetare – Handelsvaror som kan bytas ut om de blir utslitna eller inte presterar i nivå med vad arbetsgivarna kräver.

Denna situation ska vi inte ha i Sverige anno 2018 – Därför ska bemanningsbranschen regleras och regleras strikt.

Jag har inget mot bemanningsbranschen som sådan när den fungerar som det var avsett från början viket var att hjälpa företag som hade kortvariga behov av tillfällig arbetskraft för att klara av en produktionstopp av tillfällig karaktär.

Idag fungerar inte bemanningsbranschen på avsett sätt – I stället har användandet av bemanningsföretag blivit ett sätt att gå på sidan av lagen om anställningsskydd med flera lagar och ett sätt att kunna göra sig av med övertalig personal på mer eller mindre daglig basis för att maximera vinsterna.

Bemanningsbranschen har därmed skapat en situation som innebär att reguljära företag har betydligt färre anställda än de hade innan bemanningsbranschens intåg för att därefter hyra in på veckobasis i exakt det antal de anser sig behöva just för stunden.

För mig innebär den utvecklingen att arbetstagare/människor blivit en handelsvara på ett sätt som lagstiftaren aldrig avsett vilket innebär att vi måste göra något för att lösa problemet och återställa ordningen på arbetsmarknaden.

Därför vill jag förstärka lagstiftningen på området och skapa samma anställningsskydd för de som är anställda inom bemanningsbranschen som de som är anställda i reguljära företag.

Detta innebär att jag i en framtid genom lagstiftning vill tvinga bemanningsföretagen att tillsvidareanställda sina medarbetare på samma sätt och enligt samma regelverk som övriga företag.

Därutöver vill jag införa begränsningar för hur länge ett företag kan hyra in personal utan att tvingas anställa dem i det egna företaget. För mig framstår det fullt rimligt att personalen ska vara anställd i det egna företaget om behovet av extrapersonal varar 6 månader eller längre.

Jag vill dessutom ha ett regelverk som innebär att företag inte kan runda reglerna genom att byta bemanningsföretag. Reglerna ska kompletteras med ett tak för hur stor procentuell andel av den totala arbetsstyrkan som får hyras in för att tillse att företagen anställer i egen regi i större utsträckning än idag.

2018 ska arbetstagare inte vara handelsvaror – Arbetstagare ska vare en resurs som företagen värnar om och behandlar med största respekt.

Som socialdemokrater har vi alltid tagit arbetstagarnas parti och kämpat för schyssta löner och schyssta arbetsvillkor – En företeelse vi ska fortsätta med genom att lagstifta så att bemanningsföretagens rovdrift och härjningar på svensk arbetsmarknad begränsas till ett minimum.

Sveriges arbetstagare ska inte ha tillfälliga anställningar och visstidsanställningar – I Sverige ska arbetstagarna ha tillsvidareanställningar med heltid som norm.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

Ett jämlikt samhälle utgör grunden för en positiv samhällsutveckling.

Av , , 72 kommentarer 1

Jag påstår med rätta att det är jämlikhet och kampen för ett jämlikt samhälle som är kärnan i det vi svenskar ser som den svenska samhällsmodellen och det svenska sättet att organisera samhället och att det jämlika samhället är folkflertalets outtalade mål.

Jag påstår också att denna kamp till stora delar avstannat därför att vi under allt för många år ägnat oss åt en nyliberal politik som springer den fria marknadsekonomins ärenden. Resultatet av den politiken är klar och tydlig i och med att Sverige är ett av de länder där inkomst- och förmögenhetsklyftorna ökat allra snabbast.

Hur och varför detta skett kan man ha olika teorier om!

För egen del är jag övertygad om att största orsaken är att politiken och politikerna lyssnat allt för mycket på marknaden och marknadens lobbyister i stället för att lyssna på väljarna och därför slutat förstå att det är politiken som ska styra marknaden snarare än dagens ordning där det är marknaden som styr politiken.

Att marknaden styr politiken bygger jag på många företeelser. Det största beviset står att finna i att Sveriges rikaste 3% gått från att 1986 äga och kontrollera 1/5-del av de totala tillgångarna till att 2014 äga och kontrollera 1/3-del av de totala tillgångarna.

Att klyftorna kunnat öka på detta sätt går bara förklara med att politiken sprungit marknadens ärenden snarare än väljarnas ärenden – Hade ett omvänt förhållande rått skulle inkomst- och förmögenhetsklyftorna aldrig ökat så som de gjort.

Att de rikaste 3% kunnat öka sina inkomster och förmögenheter på det sätt de gjort kan till sin helhet tillskrivas det faktum att vi frångått en väl fungerande blandekonomin och en offentligt ägd och driven offentlig sektor till ett system som tillåter avregleringar, privatiseringar och privata vinstdrivande företag inom offentlig sektor.

Den ekonomiska jämvikt som våra politiska förfäder jobbade mycket hårt för att uppnå drivna av politisk glöd och därför att de insett och hade kunskap om att ekonomisk jämvikt är viktig om man vill bygga ett jämlikt samhälle är helt bortblåst i vår tid.

Dessutom verkar det som om kunskapen om varför jämvikt och en balans mellan offentlig- och privatsektor är viktig blivit sopad under mattan och ersatt av en i många stycken falsk stämsång som sjunger den fria marknadsekonomins lov.

Missförstå mig rätt – Jag är ingen motståndare till marknadsekonomi så länge den tillämpas på de områden (läs privat sektor) där den hör hemma – Däremot är jag motståndare till att offentlig sektor och nyttjandet av våra gemensamma skattepengar ska utsättas för marknadsekonomins mekanismer då marknadsekonomi inte hör hemma inom offentlig sektor.

En fungerande blandekonomi där offentlig sektor och privat sektor går hand i hand utan att inkräkta på varandras område är nyckeln till bygget av ett jämlikt samhälle.

Den kunskapen ska vi ta vara på och använda i arbetet med att värna och bygga morgondagens samhälle – Det samhälle som bygger på den svenska samhällsmodellens principer.

År av en politik som springer den fria marknadsekonomins ärenden har inneburit att statliga och offentliga företag och verksamheter har sålts ut för en spottstyver för att strax därefter i privata händer värderas betydligt högre än det värde de hade när de såldes ut.

Det är därför Sveriges rikaste 3% kunnat öka sina förmögenheter på det sätt jag beskrivit ovan och det är därför vi nu ska sätta stopp för detta och se till att den framtida utvecklingen när det gäller förmögenhetsspridningen går i omvänd riktning.

Hela iden om att offentlig verksamhet ska konkurrensutsättas och drivas av privata vinstintressen är förfelad då allt den gör är att öka klyftorna i samhället.

Avregleringar och privatiseringar skapar dessutom ett annat dilemma för politikerna – Nämligen att de arbetstagare som finns i verksamheterna som privatiserats i regel drabbas av sämre löneutveckling och sämre anställningstrygghet och arbetsvillkor än när de var anställda av det offentliga.

I korthet vill jag påstå att allt detta lett till stora magnetfält som stör den ideologiska kompassen i sådan omfattning att till och med socialdemokratiska politiker och vänsterpolitiker gått helt vilse.

Politik och politiska beslut har under allt för lång tid spelat på den fria marknadens villkor utan att någon ifrågasatt och/eller reagerat i egentlig mening. Det är detta vi ska ändra på nu när den svenska samhällsmodellen ska användas som referensram för vilken typ av samhälle vi ska bygga.

Vi ska ändra på det därför att politik i grund och botten handlar om en enda sak – Om vilken typ av samhälle vi ska bygga och om för vem samhället ska byggas.

Inom socialdemokratin vill jag därför se en utveckling som gör att vi tar fasta på vår ideologi och förverkligar det samhälle den säger att vi ska bygga.

Socialdemokratisk ideologi strävar och har alltid strävat efter att bygga ett jämlikt samhälle med små inkomst- och förmögenhetsskillnader där alla människor har lika värde – Något som måste bli klart och tydligt när vi nu ska förverkliga det som i ord och mening är den svenska samhällsmodellen.

I praktisk handling innebär det att alla socialdemokratiska politiker ska leva som de lär och i alla lägen följa den väg den ideologiska planen anbefaller.

För mig innebär det att alla politiska beslut ska förankras bland partiets kärnväljare och följa ideologin. När vi socialdemokrater fattar beslut som påverkar arbetstagare och deras situation ska besluten ta fasta på hur de påverkar arbetstagarna snarare än på vad som är bäst för den fria marknadsekonomins krafter.

Blandekonomin ska återställas vilket innebär att offentlig sektor och dess verksamheter framgent ska drivas i offentlig regi medan privata företag och företagare ska driva företag i den privata sektorn.

Precis som jag gav uttryck för i tidigare inlägg ska vi som politiker i allmänhet och som socialdemokratiska politiker i synnerhet sätta arbetstagarna och deras väl och ve främst när vi utformar upphandlingskriterier och så kallade skallkrav i samband med offentliga upphandlingar.

En rättvisare fördelning av vinsterna av allas arbete ska vara rättesnöre i det socialdemokratiska samhällsbygget.

Därför uppmanar jag alla partikamrater som inte redan gör så att rätta in sig i ledet och börja leva och andas politik och socialdemokratisk ideologi 100% av tiden.

Att vara politiker är inget vanligt arbete som sker på kontorstid. Politik är eller borde i vart fall vara ett kall som 100% av tiden styr viljan att förändra och bygga ett bättre samhälle.

Den svenska samhällsmodellen är värd att värna därför att det är i det begreppet vi hittar formeln för hur vi ska bygga det jämlika samhälle som utgör grunden för ett välmående Sverige och en positiv samhällsutveckling.

Låt oss därför visa detta för väljarna i allt vi gör och i allt vi beslutar från och med nu.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”