Idag har jag fått lära mig att länets kommuner och Länstrafiken i Västerbotten diskriminerar de barn som har erhållit skolkort för att ta sig till och från skolan.

Påståendet att kommunerna diskriminerar baserar jag på att barn med rätt till fria resor till och från skolan inte längre kan uppgradera sina skolkort mot betalning så att dessa precis som tidigare gäller för ett obegränsat antal resor alla dagar i veckan.

Att det blivit på detta sätt har undgått mina ögon trots att jag som busschaufför får betydligt mer information om resekort och biljettyper än den vanlige samhällsmedborgaren.

Låt mig därför förklara vad jag menar med det jag anför ovan:

Skolkorten har under lång tid omfattat 2 fria resor per skoldag vissa lov undantagna vilket är helt okay. Tidigare var det möjligt att uppgradera dessa skolkort mot betalning så att kortet precis som ett vanligt månadskort i lokaltrafiken/länstrafiken gällde för ett obegränsat antal resor under en månad alla dagar på året.

Denna uppgradering gjordes med prisavdrag för de 2 resor per skoldag som kommunen redan betalat för vilket innebar att föräldrar till barn med skolkort kunde uppgradera till ett månadskort med viss rabatt gentemot det ordinarie priset därför att kommunen enligt lag är tvungen att bekosta resan till och från skolan.

I dag är det inte längre möjligt att uppgradera skolkorten på detta sätt vilket innebär att man som förälder måste köpa ett ordinarie månadskort till sitt barn om man önskar att barnet ska kunna resa obegränsat – Något som i sin tur innebär att skolkortet blir värdelöst då ett ordinarie månadskort även omfattar resor till och från skolan och det är däri diskrimineringen ligger enligt mitt förmenande.

Varför är det viktigt att möjligheten att uppgradera skolkorten finns kvar?

Barn med rätt till fria resor till och från skolan har precis som sina vänner som bor i stan och nära skolan samma behov av att stanna kvar på stan efter skolan för att göra läxor och grupparbeten eller för att idrotta eller helt enkelt bara ”hänga” med sina kompisar och umgås.

I ett vanligt scenarion där skolan ligger utanför centrumkärnan åker eleverna i regel buss från skolan in till centrum och stannar man då 1 timme eller mera för aktiviteter i stan har man förbrukat sin fria resa och får därmed betala för den vidare resan hem till bostaden då den så kallade övergångstiden för att byta buss är maximalt 1 timme.

I och med detta och ställt mot det faktum att skolkorten inte längre går att uppgradera är min syn att kommunen diskriminerar de barn som har rätt till fria reor till och från skolan genom att smita undan från sitt betalningsansvar för dessa fria resor.

Det är lika känt för kommunerna att skolbarnen beter sig på det sätt jag angivit ovan och att skolkorten därför blir värdelösa i och med att eleverna måste ha ett ordinarie månadskort som komplement till skolkortet som komplement.

Med detta förfarande från kommunerna och Länstrafiken i Västerbotten blir skolkortet som för övrigt är personligt helt värdelöst i och med att det ordinarie månadskortet gäller även för resorna till och från skolan och det är i detta diskrimineringen ligger.

Hur löser vi detta problem?

I den bästa av världar inför vi som kommun helt fria bussresor för alla barn & ungdomar för att lära dem att det är smart att resa kollektivt i syfte att de ska fortsätta att resa på det sättet även sedan de blivit vuxna. Gratis resor ska för övrigt även omfatta alla pensionärer.

Fram tills dess ett sådant beslut är taget är den enda lösningen att vi återgår till den gamla ordningen där skolkorten kan uppgraderas till ett månadskort till ett rabatterat pris – Detta så att föräldrar till barn med rätt till fria resor till och från skolan slipper betala dubbelt för att barnen ska kunna gå i skola.

Enligt mitt förmenande är detta ett rättvisekrav och ett sätt att binda ihop stad och omland.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”