Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Varför diskriminerar länets kommuner skolbarn med skolkort i kollektivtrafiken?

Idag har jag fått lära mig att länets kommuner och Länstrafiken i Västerbotten diskriminerar de barn som har erhållit skolkort för att ta sig till och från skolan.

Påståendet att kommunerna diskriminerar baserar jag på att barn med rätt till fria resor till och från skolan inte längre kan uppgradera sina skolkort mot betalning så att dessa precis som tidigare gäller för ett obegränsat antal resor alla dagar i veckan.

Att det blivit på detta sätt har undgått mina ögon trots att jag som busschaufför får betydligt mer information om resekort och biljettyper än den vanlige samhällsmedborgaren.

Låt mig därför förklara vad jag menar med det jag anför ovan:

Skolkorten har under lång tid omfattat 2 fria resor per skoldag vissa lov undantagna vilket är helt okay. Tidigare var det möjligt att uppgradera dessa skolkort mot betalning så att kortet precis som ett vanligt månadskort i lokaltrafiken/länstrafiken gällde för ett obegränsat antal resor under en månad alla dagar på året.

Denna uppgradering gjordes med prisavdrag för de 2 resor per skoldag som kommunen redan betalat för vilket innebar att föräldrar till barn med skolkort kunde uppgradera till ett månadskort med viss rabatt gentemot det ordinarie priset därför att kommunen enligt lag är tvungen att bekosta resan till och från skolan.

I dag är det inte längre möjligt att uppgradera skolkorten på detta sätt vilket innebär att man som förälder måste köpa ett ordinarie månadskort till sitt barn om man önskar att barnet ska kunna resa obegränsat – Något som i sin tur innebär att skolkortet blir värdelöst då ett ordinarie månadskort även omfattar resor till och från skolan och det är däri diskrimineringen ligger enligt mitt förmenande.

Varför är det viktigt att möjligheten att uppgradera skolkorten finns kvar?

Barn med rätt till fria resor till och från skolan har precis som sina vänner som bor i stan och nära skolan samma behov av att stanna kvar på stan efter skolan för att göra läxor och grupparbeten eller för att idrotta eller helt enkelt bara ”hänga” med sina kompisar och umgås.

I ett vanligt scenarion där skolan ligger utanför centrumkärnan åker eleverna i regel buss från skolan in till centrum och stannar man då 1 timme eller mera för aktiviteter i stan har man förbrukat sin fria resa och får därmed betala för den vidare resan hem till bostaden då den så kallade övergångstiden för att byta buss är maximalt 1 timme.

I och med detta och ställt mot det faktum att skolkorten inte längre går att uppgradera är min syn att kommunen diskriminerar de barn som har rätt till fria reor till och från skolan genom att smita undan från sitt betalningsansvar för dessa fria resor.

Det är lika känt för kommunerna att skolbarnen beter sig på det sätt jag angivit ovan och att skolkorten därför blir värdelösa i och med att eleverna måste ha ett ordinarie månadskort som komplement till skolkortet som komplement.

Med detta förfarande från kommunerna och Länstrafiken i Västerbotten blir skolkortet som för övrigt är personligt helt värdelöst i och med att det ordinarie månadskortet gäller även för resorna till och från skolan och det är i detta diskrimineringen ligger.

Hur löser vi detta problem?

I den bästa av världar inför vi som kommun helt fria bussresor för alla barn & ungdomar för att lära dem att det är smart att resa kollektivt i syfte att de ska fortsätta att resa på det sättet även sedan de blivit vuxna. Gratis resor ska för övrigt även omfatta alla pensionärer.

Fram tills dess ett sådant beslut är taget är den enda lösningen att vi återgår till den gamla ordningen där skolkorten kan uppgraderas till ett månadskort till ett rabatterat pris – Detta så att föräldrar till barn med rätt till fria resor till och från skolan slipper betala dubbelt för att barnen ska kunna gå i skola.

Enligt mitt förmenande är detta ett rättvisekrav och ett sätt att binda ihop stad och omland.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

 

14 kommentarer

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Bra att du håller med mig Krister och landets pensionärer förtjänar fria kollektiva resor som tack för sin insats i bygget av välfärdslandet Sverige.

      • Krister

        Sverige byggs hela tiden.
        Därför är ditt argument fel.
        ”Pensionärerna har byggt
        landet” är intellektuellt fel.
        Inkomster för pensionärer
        varierar oerhört så det vore
        fel att subventionera dom rika

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Där är vi av helt skild åsikt Krister – Alla pensionärer har varit delaktiga i det samhällsbygge som skett fram tills nu och för det arbetet är min åsikt att de ska få fria resor i kollektivtrafiken som belöning.

  1. Brorson

    Det här verkar vi vara helt överens om, men ser vi oss om i Sverige, upptäcker vi att det finns olika sätt att lösa problemet. En lösning är givetvis en återgång till tidigare ordning för skolresor och fritidsresor för skolungdom i Västerbottens län.

    En annan lösning är att begränsa skolkortens giltighet till dagtid, c:a 07 – 18 skoldagar. Och införa ett särskilt fritidskort, som vem som helst oavsett ålder och sysselsättning kan köpa. Fritidskortet skulle då gälla 18 – 07 varje vardagsdygn samt 18 fredag kväll – 07 måndag morgon till halva priset jämfört med ordinarie månadskortpris för respektive ålder. Halva priset jämfört med ordinarie månadskortpris motiveras med att antal timmar per vecka, som man kan använda fritidskortet är ungefär hälften jämfört med vanliga månadskort samt att giltigheten är begränsad till lågtrafiktid, då någon extra fordonsinstats för att klara en ökad passagerarvolym torde vara obehövlig. Detta med få undantag vilka torde täckas finansiellt med den ökade intäkten totalt för resor under lågtrafiktid.

    Jag förmodar att kommunerna köper skolkorten till de elever, som är berättigade till fria skolresor, till rabatterat pris jämfört med ordinarie månadskortpris för skolungdomar. Priset, som föräldrarna till de ungdomarna, ska betala för fritidskortet bör då motsvara skillnaden mellan ordinarie månadskortpris och det som kommunerna betalar för skolkorten.

    Jag ser tre anledningar till att även barn med kortare skolväg samt vuxna ska kunna köpa fritidskort:

    1) Eftersom fritidskorten, med få undantag, kommer att gälla under lågtrafiktid, får Länstrafiken en ökad biljett intäkt utan någon betydande merkostnad för ökad fordonsinsats.

    2) Även skolungdomar med kort skolväg kan ha lång väg till fritidsaktiviteter.

    3) Vuxna, som åker bil till /från jobbet eftersom de använder den egna bilen till tjänsteresor i jobbet, måste kanske inte åka bil mellan hemmet och fritidsaktiviteter eller till släkt och vänner. Detsamma gäller vuxna, som måste åka bill till /från jobbet därför att kollektivtrafikens tider inte passar med arbetstiderna eller det helt saknas kollektivtrafik mellan hemmet och arbetsplatsen.

    Jag är principiellt motståndare till nolltaxa och extrema lågpriser, så länge kollektivtrafiken inte kan prestera ett så stort trafikutbud i rum och tid, så att den kan utnyttjas av alla skattebetalare. Det är fel att belasta vissa skattebetalare med onödiga merkostnader för en tjänst som de själva inte kan utnyttja men gynnar andra, som kan betala för sig vid optimal prissättning. Optimal prissättning i lokal och regional kollektivtrafik motsvarar i runda slängar (det är stora variationer uppåt och nedåt) ungefär halva driftkostnaden för trafiken. Optimal prissättning är det pris, som resenären själv får betala, som ger den största biljettintäkten i förhållande till driftbidraget (subventionen) från samhället.

    Därför måste merintäkten av ett förväntat ökat resande jämföras med merkostnaden för att uppnå det ökade resandet. Merkostnaden består dels av ev. kostnad för ökad fordonsinsats och dels av minskad intäkt från de resenärer som hade åkt ändå, oavsett resans pris. Denna kalkyl utfaller mycket olika för olika resenärkategorier (ungdomar, vuxna, pensionärer samt arbetande respektive arbetslösa samt hög- respektive låginkomsttagare) samt tid på dygnet, som resan görs.

    Att, som kommunerna i Västerbottens län tydligen har gjort, försöka minska sina synliga utgifter för samhällsbetalda resor med kollektivtrafiken slår tillbaka i form av ökat subventionsbehov till kollektivtrafiken för att kunna upprätthålla en rimlig trafikstandard även under lågtrafiktid.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Publicerar som ett inlägg i debatten med följande tillägg – I grunden är det bra att du håller med men för skolbarn som idrottar inne i stan är 18.00 alldeles för tidigt då stopptiden snarare borde ligga någonstans runt 21.00.

      • Brorson

        Om skolkorten gäller till sent på kvällen, har föräldrarna ingen kontroll över sina barns fritidsresor. Det är orsaken till att jag vill begränsa giltighetstiden för de samhällsbetalda resorna till kl. 18.00 Om man ser enbart till kollektivtrafikens ekonomi kan 21.00 vara att föredra eftersom en hel del arbetspendlare åker hem mellan 17.00 och 18.00. Men ännu fler arbetspendlare åker hem mellan 16.00 och 17.00, varför kollektivtrafikens totala volym måste dimensioneras för den trafiktoppen. Senare på kvällen, särskilt fredagskvällar, brukar det vara en mindre trafiktopp för personer som åker hem från krogen. Tiden 19.00 – 21.00 brukar därför vara en mer utpräglad lågtrafiktid, då bussar och tåg om möjligt bär fyllas med fler betalande resenärer.

        Det är alltså av hänsyn till föräldrarna som jag vill begränsa skolkortens giltighet till 18.00, men detta ger ju också länstrafiken en öka intäkt, som dock inte blir särskilt stor för de ungdomar som är berättigade till skolkort. Deras fritidskort bör laddas på samma biljettstam som skolkortet, och denna ”uppgraderingen” kommer då att motsvara skillnaden mellan det som kommunen betalar för skolkortet och ordinarie fritidskortpris för samma ålderskategori.
        a
        Du bör också observera att jag också föreslår att vem som helst ska kunna köpa friidskortet, oavsett ålder och sysselsättning, och att det då kommer att vara olika pris för skolungdom och vuxna, När fritidskortet laddas på skolkortet (vilket förutsätter att resenären har ett sådan) blir det extra billigt.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Som förälder har man bra kontroll på sina barn i de allra flesta fall Brorson och för de barn som sysslar med idrott vilket är många är det inte ovanligt med träningar som slutar vid 20.00-tiden och även de barn som deltar i dem måste berdas möjlighet att resa hem efter träningen eller hur?

          I övrigt är det jag först och främst efterfrågar en ordning som innebär att skolkorten kan uppgraderas till vanliga månadskort där kommunerna står för resorna till och från skolan och barnens föräldrar för övriga resor.

          • Brorson

            Vi är helt överens om att skolkorten ska kunna ”uppgraderas” till vanliga månadskort, men förordar olika lösningar. Min lösning är att Västerbottens länstrafik – i likhet med en del länstrafikbolag söderöver – inför ett särskilt fritidskort, som vem som helst kan köpa. Men som laddas på skolkorten, för dem som har sådana, till kraftigt reducerat pris. Detta anser jag vara en bättre lösning, men har i övrigt inga invändningar mot en återgång till tidigare ordning i Västerbottens län – vilket du tycks föredra. Din lösning är kanske lättare att driva politiskt i just Västerbottens län, så gör det!

  2. Brorson

    Jag håller inte med om att alla pensionärer ska åka gratis. Det vore verkligen att förnedra oss pensionärer med insinuationer om att vi inte ens kan bestämma över oss själva, och inte kan styra vår egen konsumtion, ens om vi tillräckligt höga pensioner. Om vi inte ens har tillräckligt höga pensioner för att betala för våra resor med stadstrafiken eller till närmaste tätort, så ska pensionerna och /eller bostadstillägget för 65 + höjas, alternativt kostnaderna för kommunal service till äldre sänkas.

    Det finns en hel flora av pensionärs rabatter hos många olika företag, vilka i vissa fall måste bli mer tillgängliga och lätta att använda för personer med nedsatt syn eller andra handikapp eller som inte kan använda internet eller smarta mobiler. Dessa rabatter ges för att pensionärer är en lönsam grupp som kunder eller resenärer, därigenom att de – till skillnad mot vuxna i arbetsför ålder – ofta åker under lågtrafiktid. Pensionärsrabatter kan enkelt kompletteras med den obligatoriska platsbokningen i fjärrtrafiken, men platsbokningen i sig är ofta onödigt krånglig.

    Obligatorisk platsbokning i stadstrafiken och annan lokaltrafik är kanske något som kommer i framtiden, då platsbokningen (som inte behöver vara specificerad till en viss sittplats i bussen) kan kombineras med betalningen för resan genom en enkel knapptryckning på mobilen. Men man måste då räkna med en fördröjning på minst tio år, innan alla äldre behärskar även den till synes enklaste teknik.

    Pensionärsrabatter med begränsad giltighet (ej under högtrafik) är ett onödigt otyg, eftersom erfarenheten visar att pensionärer som grupp undviker de fullsatta turerna. Dessutom finns landsbygdslinjer som bara körs under högtrafiktid och är då naturligtvis väldigt sällan fullsatta. Och när det är fullsatt mot centrum på morgonen och från centrum under eftermiddagen, är det väldigt glest i motsatt riktning och alltså gott om plats för personer, om inte ska till något jobb.

    Varför förnedra oss pensionärer, som i dagsläget är en lönsam kundgrupp hos de företag som erbjuder pensionärsrabatter, genom att göra oss olönsamma och till en belastning för hela samhället? Låt oss bestämma över oss själva! Eftersom du har rätt om skolkorten, så håll dig till dem i stället för att fladdra ut, så kanske politikerna lyssnar på dig.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Att ge pensionärer fria resor i kollektivtrafiken kan aldrig anses vara att förnedra pensionärer Brorson och mitt initiativ om att göra pensionärernas resor fria har inget att göra med pensionernas storlek – Storleken på pensionerna är en helt annan debatt som inte ska blandas samman med denna.

  3. Brorson

    Oavsett vilken samhällsinstans som betalar vad, så är det i slutändan skattebetalarna som drabbas. Och om skattebetalarna har råd att avstå ännu mer till oss pensionärer, så ska de pengarna gå till de mest behövande pensionärerna eller och till det vi mest behöver. Och vad det är ska vi pensionärer ha samma rätt att bestämma själva som arbetande har rätt att bestämma över sina liv

    Och ännu lägre priser än rådande pensionärsrabatter i kollektivtrafiken behöver vi inte Vi behöver däremot sänkta avgifter för kommunal hemtjänst.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Det ena utesluter inte det andra Brorson och att ge pensionärer fria resor i kollektivtrafiken påverkar inte möjligheten att höja pensioner och övriga förmåner.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.