Efter ett moget övervägande av alla för- och nackdelar med ett resande i EU utan gränskontroller har jag kommit fram till att dessa är nödvändiga för att säkerställa många saker – Bland dem hur länge en EU-medborgare vistas i ett annat EU-land än i sitt eget då det är vistelsetiden i ett land som styr vart man ska betala skatt. 

Med dagens system utan gränskontroller inom EU annat än de som införts för att att hålla koll på invandringen och flyktingmottagandet har inget EU-land kontroll på vilka individer som vistas i landet och hur länge de vistas där.

Den granskning som skattemyndigheten för närvarande utför inom åkerinäringen visar att fusket med just skatter är utbrett bland de företag som använder sig av arbetskraft från andra EU-länder än det egna.

Detta fusk leder sedan till ett ordentligt åsidosättande av regelverket om konkurrens på lika villkor i och med att arbetstagarna i många fall undviker beskattning på sina inkomster samtidigt som staten går miste om arbetsgivaravgifter och momsintäkter.

EU skapades inte för att uppmuntra till skattefusk utan för att göra det lättare för EU-ländernas företag att konkurrera sinsemellan på en gemensam marknad – Ska detta fungera som avsett måste gränskontrollerna återinföras. 

Grundläget i dagens skattesystem är att man ska betala skatt i det land man stadigvarande bor i.

Dessa regler är sedan kompletterade med en lagstiftning som stipulerar att bosättning anses ha skett om man sammantaget vistats i ett land mer än 6 månader under en 12 månaders period – Överstiger man denna tidsgräns ska beskattning ske i vistelselandet och inte i hemlandet.

Av den anledningen är det viktigt för alla EU-länder att veta vem som vistats i landet och dessutom hur länge.

Dessutom är jag övertygad om att ett EU där medlemsländerna alltid vet vem som vistas i landet, varför de vistas där och framför allt hur länge de vistas där kommer att leda till bättre och sundare konkurrens för alla.

Har man som jag grundinställningen att det är respektive lands lönenivåer och arbetsvillkor som ska gälla för arbete i det landet och utgöra nedre gräns om man arbetar i ett annat EU-land än sitt eget blir det än viktigare med gränskontroller mellan EU-länderna.

Idag och då inte minst när det gäller lastbilstrafik och transporter samt inom byggsektorn skulle en sådan gränskontroll hjälpa till att bringa ordning och reda i branscher där fusket är mycket utbrett om man får tro det initiala resultatet av den granskning skatteverket nu genomför bland åkerier som använder sig av utländsk arbetskraft.

Att Skatteverket redan initialt hitta mer än 1.000 chaufförer som fuskar med sin skattehemvist talar sitt tydliga språk – Ett språk som med en mun skriker ut att vi måste få bättre kontroll på hur länge man vistas i ett land.

Således vill jag återinföra gränskontroller mellan alla EU-länder – Dock utan att införa krav på vistelselängd eller visumkrav.

Jag har även börjat komma till insikt om att dagens skatteregler bör förnyas då det gäller vart och hur skatt ska betalas.

Ska vi få detta att fungera fullt ut bör skatt alltid dras i intjänandelandet för att sedan betalas tillbaka när man som arbetstagare bevisat att man betalat skatt i sitt hemland på samma inkomst – Detta styrkt av ett intyg från hemlandets skattemyndighet.

EU ska inte bygga system som uppmuntrar till fusk – Om något ska EU stå för system som skapar ordning och reda, konkurrens på lika villkor och god kontroll på hur resandemönstret inom unionen ser ut.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”