Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Bemanningsproblemen i bussbranschen är lätta att lösa.

Med jämna mellanrum kan vi läsa att det råder stor brist på busschaufförer och att behovet av att rekrytera är skriande – Den senaste artikeln i ämnet hittar du i dagens VK på följande länk: https://www.vk.se/plus/2556867/skriande-behov-av-bussforare.

I artikeln går det att läsa sig till att det initiala och omedelbara rekryteringsbehovet är 7,300 bussförare fram till 2020 vilket innebär ett år från nu – Därefter varierar buden om behoven en aning från tid till annan men man brukar ange det framtida behovet för att lösa pensionsavgångar till ca. 2,000 nya bussförare per år fram till 2030.

Vidare kan vi läsa om hur många bussbolag tvingas ställa in turer därför att det saknas förare vilket givetvis är förödande för samhällets tillit till en fungerande och effektiv kollektivtrafik.

I samma artikel går det att läsa att att arbetsgivarsidan inte förstår varför det är så svårt att rekrytera ny personal till ett yrke som är relativt välbetalt och därtill ganska fritt – En inställning jag har viss förståelse för även om jag vet att arbetsgivarsidan innerst inne vet varför situationen ser ut som den gör.

Innan jag går vidare i mina skriverier i ämnet vill jag säga att ansvaret för den uppkomna situationen på inget sätt tillhör enbart landets bussarbetsgivare.

Verkligheten är sådan att huvudansvaret för den uppkomna situationen till största delen ligger på landets politiker och deras strävan efter att ständigt få mer och bättre kollektivtrafik till samma eller lägre kostnad.

Som alla vet kör jag buss själv när jag är frisk och arbetar och jag kan skriva under på att bussföraryrket är både fritt och roligt och för den som gillar att köra och träffa människor – Anledningen till rekryteringsproblemen ligger inte i lönen eller i friheten som sådan utan beror på helt andra saker.

Min övertygelse och det jag anfört under flera års tid är att svårigheten att rekrytera bussförare beror på arbetstiderna men mest av allt på att en bussförare i enlighet med det kollektivavtal Kommunal slutit med arbetsgivarna tillämpar ett regelverk som innebär att raster oavsett av om de sker på hemmaort eller bortaort bara betalas för 15 minuter av varje timme rasten varar.

Det i sin tur innebär att en bussförare kan tillbringa den maximala ramtiden avtalet tillåter som är 13,5 timmar på sin arbetsplats och trots det inte ens få lön för 8 timmars arbete.

Det är just dessa obetalda raster som gör att väldigt få unga söker sig till bussföraryrket. Ingen eller i vart fall väldigt få småbarnsföräldrar attraheras av att vara konstant borta från sin familj för att få ihop till en heltidslön och det är därför branschen har rekryteringsproblem.

Hur ser lösningen ut?

För mig är lösningen enkel – Låt oss i framtida upphandlingar alltid säkerställa att det som skallkrav i upphandlingen stipuleras att all den tid en anställd vistas på sin arbetsplats jämte avdrag för 1 timmes avdrag för mat- och fikaraster ska vara betald tid.

Fram tills detta är genomfört bör arbetsgivarsidan införa samma sak med omedelbar verkan trots att det fördyrar för dem – Gör de så är rekryteringsbehoven snart ett minne blott.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

34 kommentarer

  1. Bertil

    Det behövs chaufförer inom många områden även lastbilar Dumprar, Taxi, Bussar, Traktorer. Skogsmaskiner. Tåg.
    Samtidigt talar man om förarlösa fordon bilar bussar, skogsmaskiner,

    Klart det sistnämda påverkar rekrytering
    löns det utbilda sig till nåt som om 40 år inte är så eftertraktat jobb.

    Samtidigt behövs människor inom massor andra områden där utbildning och fallenhet krävs.

    Den utbildade elitmänniskan kommer det bli brist på. Samtidigt kommer den outbildade och den som vill ha lättare jobb att inte behövas.

    Allt detta drivs allt mer mot att människan inte räcker till.
    Elitmänniskan kommer att bli brist på medan människan i sig kommer behandlas som nåt katten burit in.

    Visst handlar det även om arbetsvillkor lön arbetsmiljö o.s.v. men det handlar även om framtidsvisioner om vad den enskilde vill och vad som erbjuds och om
    Yrket är hållbart långsiktigt.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      En eventuell automatisering ligger åtskilliga år bort Bertil och det påverkar inte eventuella arbetstagare alls då de flesta branscher står inför samma dilemma.

      Bussföraryrket är långsiktigt hållbart och dessutom hyfsat välbetalt men så länge de förhållanden jag beskriver råder finns det väldigt få unga och småbarnsföräldrar som kan tänka sig det och då av de anledningar jag anfört i inlägget.

      • Bertil

        Visst håller jag med om det, men även den tekniska utveckligen påverkar ungas livsval.
        Dock lär inte en chaufför bytas ut i första taget trots att förarlösa bussar allt mer testas.

        Det finns fler yrken idag välja på än för 30-40 år sedan.
        Kockar är det även brist på. Folk äter allt mer ute bor mer i städer än förr.
        Trots att uteätandet är relativt dyrt jämfört med för 35-40 år sedan så är utbudet av mat
        stort. Vården behöver folk och jag förvånas att bristen inte är större med tanke så illa det talas om arbetsmiljö ansvar lön.
        Sen tycker jag man missbrukat ROT. Det behövs ingen sådan subvention idag.
        Det behövs ännu mindre subvention för städning i hemmet.
        Detta när gamla inte ens får sin bak rensad.

        Sen har vi löneklyftorna. men även sociala skydden som är låga.
        Folk som inte ser sig passa nånstans har dåligt självförtroende blir lätt nervösa tål inte
        jobba självständigt o.s.v Den gruppen är det väldigt dålig omtanke om.
        Att regeringar hånar dessa tycker jag är vidrigt.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Publicerar som ett inlägg i debatten med följande tillägg – Det finns många bristyrken Bertil men inlägget denna gång handlar om bussbranchen så jag föredrar om vi kan koncentrera vår debatt till det och debattera hur vi löser problemen i den innan vi går vidare till andra branscher.

          Att ställa samma skallkrav – Att all tid på jobbet jämte 1 timmes avdrag för matrast och fikaraster ska vara betald tid löser problemen i många branscher – Bland dem i alla yrken där man tillämpar sovande natt där närvaron på arbetsplatsen inte betalas fullt ut.

          • Bertil

            Håller helt med dig Anders.
            De problem du nämner beror i hög grad på att inte minst Alliansregimen försvagade facket 2006- 2014

            Detta problem gäller så klart inte enbart den branch du nämner utan generellt hela arbetsmarknaden.

            Elitisering sker för fullt och mycket av problemen tror sig arbetsgivare men även facken lösa med att folk ska få högre lön men sämre arbetsvillkor.

            Kortsiktiga beslut där oftast höjda lönekrav stillar arbetsmiljöns hunger efter förbättringar används allt mer.

            Följden blir utslagning arbetslöshet, sjukdom, uppgivenhet o.s.v.
            Men där de sociala skydden hålls nere flr att folk ska jaga lågavlönad jobb med dåliga arbetsvillkor.

            Ändå inte att förglömma har löneutvecklingen försämrats oerhört de senaste 25 åren generellt.
            Medan bopriser mat det vill säga livets nödtorft blivit dyrare medan materiella
            ting stillar vår deppigare för tillfället.

  2. Per Fjellberg

    En halv lösning är ingen lösning. innan du förklarat hur fördyringen ska finansieras vet vi inte om din lösning är enkel eller inte:

    A/ Höjda skatter, enkel lösning för dig kanske, men kanske inte för dem som får mindre pengar i plånboken.

    B/ Höjda avgifter, en av flera anledningar dålig lösning och drabbar de med små inkomster mest.

    C/ Besparingar på andra områden, riskerar att bara flytta problemet till någon annan verksamhet.

    Jag tror på C, trots allt, men i sådana fall måste både Staten och hela den offentliga sektorn tas med i analysen. Var i den offentliga sektorn produceras minst värde? Arbetsförmedlingen? Migrationsverket? Den högre utbildningen, någon annanstans?

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Min lösning är ingen halv lösning Per utan en komplett lösning.

      Att göra det jag efterlyser blir inte speciellt mycket dyrare och det kommer inte att tarva några skattehöjningar utan snarare en minimal taxehöjning i vissa regioner.

      Kan vi därtill bilda en statligt styrd kollektivtrafikmyndighet och dela kollektivtrafikens kostnader solidariskt mellan alla Sveriges invånare så är min övertygelse att vi kan genomföra det jag efterlyser och samtidigt sänka biljettpriserna på de flesta håll i landet.

      Kollektivtrafiken i t.ex. Stockholm är alldeles för billig för resenärerna än i inlandet och i norra delarna av landet vilket i sak är orättvist om strävan är att bygga ett jämlikare samhälle där alla människor har lika värde.

  3. Leif Andersson

    Helt obegripligt hur det kan vara brist på busschaufförer samtidigt som enorma mängder flyktingmigranter som fått uppehållstillstånd inte har någon reguljär sysselsättning dvs osubventionerade ej konstlade arbetstillfällen. Många av dessa borde kunna vara lämpliga för det yrket istället för Löfvens statssubventionerade nystartsjobb.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Majoriteten av alla som utbildas till bussförare nu har utländsk bakgrund Leif men Trafikverkets krav gör att det tar tid då ett av kraven för att få ta busskörkort är att man först har haft vanligt B körkort utfärdat i ett EES-land i minst 2 år vilket fäller de flesta flyktingar initialt.

  4. Bergis

    Varför strejkar inte Kommunal för bättre villkor? Bussförarnas största problem är väl det tandlösa facket?

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Facket kan förvisso bli tydligare i sitt kravställande Bergis men i detta fall är det politiken som måste skjuta till mer pengar för att vi ska kunna få till en bra ordning. Sedan måste vi komma ihåg att facket alltid får betala med en försämring på ett annat område för att nå en fördel på detta så att säkerställa att den som upphandlar använder sig av rätt skallkrav i upphandlingarna är vägen framåt i detta fall.

      Sedan går det inte att strejka under den tid gällande avtal finns Bergis.

      • Bergis

        ”Sedan måste vi komma ihåg att facket alltid får betala med en försämring på ett annat område för att nå en fördel ” Det är så typiskt Kommunals sätt att tänka. Men samtidigt skitsnack. Självklart kan Kommunal strejka sig till bättre villkor bara viljan finns. Strejkar man sig till bättre villkor tvingas politikerna skjuta till mer pengar till verksamheten. Bussbolagen lämnar då in dyrare anbud vilket gör att politikerna inte längre kan förvänta sig en kollektivtrafik för en spottstyver. Men så länge det sitter en sosse med i kommunfullmäktige, då viker knähunden Kommunal ner sig. Så fega och tandlösa är ni.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Det är i te bara kommunal som tänker så Bergis då det tänket är en realitet byggd på mångårig erfarenhet hos alla fackförbund. Att gå ut i strejk för en sak som denna vore fel tycker jag då det är politiken som sköter upphandlingen som ska se till att detta löses i samförstånd.

          Bussbranschen är en bransch med mycket låg vinstmarginal – Alldeles speciellt så om man ser till storleken på det kapital som måste investeras om man vinner upphandlingen i bussar och annan infrastruktur och att urholka denna ännu mer genom att lägga hela kostnaden på arbetsgivarsidan när det är samhället som solidariskt ska betala vore fel Bergis.

          Sist men inte minst – Varför vill du inte att vi fixar detta genom att se till att dessa krav ställs som skallkrav av den som upphandlar trafiken?

  5. Bertil

    Märkligt du inte reagerar på rikspolitiken som ex: när Elisabeth Svantesson uttrycker sig att moderaterna ska göra det mer lönsamt arbeta genom att sänka ingångslöner försämra sociala skydd som a-kassa. Sjukförsäkring övriga sociala ersättningar.

    Det hon säger är egentligen att Moderaterna vill öka klassklyftor driva folk till mera kriminella handlingar samt självmord. Samt att hon vill öka ojämlikheten.

    Kort sagt diskriminerande och mer allvarligt galen politik än att klimatet håller på förändras.
    Det är inte klimathotet som är värst
    Värst är dårfinkarnas hjärnor.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Det har jag gjort i andra inlägg Bertil men i detta inlägg handlar det om bussförarna och inget annat – Något som för övrigt ligger mig varmt om hjärtat.

  6. Kim

    Du tror alltså att anledningen till att det är svårt att få tag på bussförare i huvudsak beror på att det blivit sämre arbetsförhållanden pga konkurrensutsättning.
    Men du inser inte att politikernas försämring av arbetsvillkor för lärare gjort så man kunnat få fler sökande till en TV-serie i en liten kanal än till lärarlinjen?
    Visst behöver bussförarna vettiga villkor MEn det kostar Sverige offentligt mycket mer att politikerna inte kan få tex läraryrket och sjukvårdsyrket mer attraktivt! Man kan även tillägga den enorma kostnaden för att politikerna inte gör stat, landsting och kommun till attraktiva arbetsgivare för tex projektledare och upphandlare med hög kompetens. Vad det kostar varje år vill man ju inte ens tänka på.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Nu var det bussföraryrket som var ämnet och det är därför jag skrivit om det yrket och inte om övriga. I tidigare inlägg har jag avhandlat bland annat lärarna så du har helt rätt i att det finns liknande problem i många yrken Kim.

  7. Brorson

    Med kännedom om hur det varit förr, tvivlar jag på att arbetstiderna för trafikpersonal har blivit sämre p.g.a. konkurrensförhållandena. Men jag ser annat.

    1. Jag har inte hittat någon ändring i LAS, som förbjuder en entreprenör att säga upp personal inför en upphandling / byte av entreprenör, och därmed inte heller någon skyldighet att för den nya entreprenören att ta över all personal. Jag har sett diskussioner om olika tolkningar av EU:s allmänna konkurrensregler, och om det öht är tillåtet för den upphandlande parten att kräva personalövertagande. Men mig veterligt finns ett speciellt EU-direktiv, som avviker från de allmänna konkurrensreglerna, vid upphandling av hela verksamheter, såsom kollektivtrafik.

    Den avgående regeringen har haft fyra år på sig att lösa detta, men fortfarande tvistar juristerna om
    vilka krav den upphandlande parten får ställa. Det behövs en lag, som kräver att den nya entreprenören ska starta dag sin första trafikdag med samma personal, som tjänstgjorde under den förra entreprenörens sista trafikdag, och att ev. uppsägningar ska ske efter övertagandet, enbart på saklig grund och med samma turordning som före övertagandet. Buss- och tågföraryrkena ska vara framtidsyrken med varaktiga anställningar och inte vara övergångsyrken i väntan på ”bättre” jobb.

    Chefer och trafikplanerare ska rekryteras bland gamla buss- och tågförare med god linjekännedom. Så får vi bra tidtabeller och ett bättre linjenät och hållplatser där passagerarna vill ha dem. Med den korta utbildningstiden till bussförare, borde det verkligen inte vara någon brist på bussförare.

    2. Alliansregeringarna har haft en orealistisk föreställning om att ökad lönespridning och ökade inkomstskillnader mellan dem som har respektive inte har jobb, skulle leda till fler jobb genom ökad konkurrens om jobben. Tvärtom har följden blivit fler arbetslösa akademiker och brist på arbetskraft inom yrken som kräver kort eller ingen utbildning. Ingen vill bli arbetare, med den dåliga anställnings- och inkomsttrygghet som nu råder för arbetare, inkl. bussförare. Märkligt att ingen allianspolitiker har upptäckt att den som har vill ha mer, d.v.s att den som har jobb vill fortsätta att ha jobb, samt att den som tjänar bra vill tjäna ännu mer.

    Vilket givetvis även gäller den som lever på a-kassa eller försörjningsstöd. Med alltför låga ersättningsnivåer anpassar sig de arbetslösa nedåt och mister motivationen för att förbättra sin situation.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Det är fullt möjligt att ställa krav om personalövertagande utan att bryta mot EU*s regelverk Brorson – Det gjordes i Umeå när lokaltrafiken upphandlades och trots att bussarbetsgivarna hotade med att dra detta inför EU-domstolen avstod man när man insåg att man skulle förlora målet därför att upphandlande myndighet har rätt att ställa sådana skallkrav så länge alla som lämnar in ett anbud omfattas av samma skallkrav.

      När så görs garanteras att trafikledare mm. följer med vilket skapar den kontinuitet du efterlyser i din kommentar.

      Slutligen så är det den huvudanledning jag anför i inlägget som skapar svårigheten att rekrytera bussförare och då både de som redan är utbildde och kan börja i morgon likväl som de man vill rekrytera till en bussförarutbildning som i dagsläget tar 25 veckor i anspråk.

      • Brorson

        Det som du har skrivit om personalövertagande med Umeå som praktiskt exempel, bekräftar det som jag trott, att EU:s konkurrensregler inte hindrar krav på personalövertagande i anbudsunderlaget. Men fortfarande saknas detta krav i den svenska lagstiftningen, vilket betyder att de regionala huvudmännen själva får besluta om detta krav ska vara med eller ej. Detta medför alltjämt osäker anställningstrygghet för bussförare nationellt, vilket trots enstaka regionala undantag, försvagar bussförarfacket nationellt.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Precis Brorson – Att lagstifta eller reglera så att detta blir ett standardkrav i form av skallkrav i samband med alla offentliga upphandlingar är vägen framåt.

          Att anställda inom det som traditionellt är offentlig sektor ska tvingas söka om sina arbeten efter varje upphandling är en dålig lösning och en företeelse som åsidosätter anställningstryggheten.

  8. Kunnig

    Så här är de i Umeå – en nära anhörig till mig sökte i Juli/Augusti jobb hos båda de stora i Umeå (Transdev och KR Trafik) som båda talat ut i tidningen senast i veckan om att man har brist på förare. Allt så bra – MEN den nära anhörig till mig som sökte för ett par månader då? Inte hört ett ord från någon av dom och hos den ena svarar man inte alls när han försöker få besked och hos den andra så är dom som sköter rekryteringen sjuka så de står still så dom senast igår kväll var tvungen att anlita taxi för att utföra trafiken.

    Med de sagt – gråt inte ut i tidningen om förarbrist när man inte ens hör av sig till dom som sökt och skulle kunna starta sin anställning samma dag – istället för att som nu gå på a-kassa men har allla utbildningar som krävs för att köra buss som är ett ”bristyrke”.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Om man inte anställer någon som har alla papper klara – Dvs. körkort och ett giltigt YKB-bevis så måste det ligga andra orsaker bakom det ställningstagandet Kunnig. Jag kan bara svara för hur proceduren ser ut hos Transdev och där har jag inte hört at vi nekar de som söker om de fyller bolagets kriterier.

      • Kunnig

        Om vi först tar Transdev – hur snällt är det att man gjort klart med vilka man ska utbilda och sen inte hör av sig till alla andra sökande utan dessa vet ingenting ännu fyra månader senare…

        Gällande KR vet jag inte mer än att dom gillar taxibilar eftersom de ansvariga är sjuka/har semester och ingen annan kan hjälpa till fast de finns dom som skulle kunna börja imorgon så kanske har man tänkt en lösning med taxi till i januari då nästa kull på Liljaskolan är klar – men de känns som en dyr och onödig lösning.

        Bussbranschen verkar ju inte göra mer än gråta ut i tidningen om bristen än att minska den själva.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Du såg mitt förra svar på samma fråga från dig Kunnig och det är att det måste finnas bakomliggande orsaker bakom som gör att din bekante inte blev uppringd.Att man sedan väljer bland de sökande om dessa är fler än behovet är gängse norm och med tiden brukar det alltid komma ett brev som säger att man gått vidare med annan sökande och att din bekante inte är aktuell denna gång.

          Sådana brev brukar dröja flera månader oavsett vilket jobb man söker och om man inte går vidare till nästa steg i proceduren.

  9. Brorson

    Jag motsäger dig inte att arbetstiderna kan vara ett rekryteringshinder, men tycker dock att jag har pekat på större rekryteringshinder. Och du menar väl inte att vissa anställda ska ha rätt att blogga på arbetstid med full lön, för att de inte utför något arbete under den tiden? Och kommer inte arbetsgivarna få rätt att beordra arbete under samma tid, om full lön utgår? Jag bodde en tid i närheten av ett bussgarage, och såg hur förarna tvättade bussarna in- och utvändigt efter sista turen, trots ett längre trafikuppehåll före den turen.

    Fritid, som man får använda till vad man vill, med 25 % lön på bortaort, tycker jag inte är så dåligt. Det kunde man inte ens drömma om under min yrkesverksamma tid. Och man hade ju själv valt jobbet och hade ju chansen att få en mer attraktiv tjänstgöring, om man stannade i jobbet. Detta är dessutom en förhandlingsfråga mellan fack och arbetsgivare, och inget som den upphandlande parten ska lägga sig i, förutom att entreprenören ska ha kollektivavtal och tillämpa samma regler (ej sämre än kollektivavtalets miniminivåer) för oorganiserad arbetskraft.

    Den lagstadgade anställningstryggheten, även vid byte av entreprenör. är däremot en politisk fråga. Dålig anställningstrygghet ger svaga fackföreningar, eftersom få vågar ta på sig fackliga uppdrag, och svaga fackföreningar förhandlar fram sämre avtal, som kan ses som en vinst för arbetsgivarna på kort sikt, men kan ge förlust på längre sikt, med korta anställningstider, oengagerad personal och rekryteringssvårigheter – och därmed också svårigheter att rekrytera chefspersonal med branscherfarenhet.

    Ökade personalkostnader, som du föreslår, under icke arbetat tid, kommer att leda till omfattande nedläggningar av trafiksvaga linjer. Och blir därmed ett dråpslag mot landsbygden. Jag vill i stället ha en generell arbetstidsförkortning till 30 timar /vecka, men för hela arbetsmarknaden och inte bara inom helt eller delvis skattefinansierade verksamheter. Om statens utredningsresurser ska användas till något, så är det just genomförandet och finansieringen av en sådan reform, som utredningspengarna ska användas till. Och inte till att studera konsekvenserna av införandet av dagdrivarlön för lättingar, s.k. medborgarlön / basinkomst. Vars konsekvenser är lätta att inse ändå.

    Medborgarlön / basinkomst kommer definitivt att försvåra rekryteringen av bussförare, eftersom det är ett yrke som kräver att man passar tider och inte är påtänd på jobbet.

    Slutligen tycker jag att bussförarfacket ska acceptera obetalda matraster på upp till 45 minuter, men i gengäld kräva att arbetstiden före rasten ska sluta 7,5 minuter efter bussens ankomsttid till ändhållplatsen och börja 7,5 minuter före bussens avgångstid därifrån. Jag blir alltid irriterad på förare, som inte öppnar dörrarna förrän vid avgångstid, så att bussen avgår försenad från utgångshållplatsen.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Att anställda kan ha upp till 5 timmars rast eller mer på bortaort och vara borta hemifrån 13,5 timmar per arbetsdag utan att få betalt för heltidsarbete är hindret Brorson.

      Förvisso får man göra vad man vill på sin rast men sker den på bortaort är det svårt att använda tiden till det man vill – T.ex. tillbringa tid med sin familj och det är där problemet finns tillsammans med att arbetsgivarna på grund av detta använder sig av möjligheten till långa raster på bortaort slentrianmässigt därför att detta är alldeles för billigt för dem att göra så.

      Detta ska lösas redan vid upphandlingen så att samhället får betala för att arbetstagarna ska ha en schysst arbetsmiljö med hållbara arbetstider och ett hållbart schema. Ska detta lösas den vanliga vägen via kollektivavtal så innebär det att arbetstagarna måste acceptera stora försämringar på andra avtalsområden för att uppnå detta vilket är fel.

      Precis som du säger finns det mycket en bussförare kan göra istället för att ha obetalda raster – T.ex. sköta tvätt och lättare underhåll på sin egen buss och andra bussar.

  10. Brorson

    Trafikuppehåll på 5 timmer eller mer på bortaort i linjetrafik låter väldigt extremt, men förekommer säkert. Jag har tänkt skriva en kommentar hur 30–timmars arbetsvecka skulle reducera många arbetstidsrelaterade problem, bl.a inom kollektivtrafiken, så att de blir mer hanterliga.

    Eftersom jag kommenterar på politiska, och inte på fackliga bloggar, vill jag inte ge fackföreningarna alltför kraftiga pekpinnar hur jag tycker att de bör agera. Emellertid anser jag att fackliga frågor ska drivas den fackliga vägen och den politiska vägen bara i undantagsfall, och då frågor som är gemensamma för hela eller en större del av arbetsmarknaden än en enskild bransch.

    Om vi då har ett lagkrav på personalövertagande och skallkrav i upphandlingsunderlaget på att all personal ska omfattas av kollektivavtal eller kollektivavtalsliknaden villkor (d.v.s. ej sämre än kollektivavtalets miniminivåer), så måste ju alla kostnader för entreprenören räknas in i anbuden. Såvida inte anbudsgivaren avser att köra med förlust, vilket inte bör accepteras redan i ett anbud. Det har visserligen förekommit, men är att anse som en mycket osund konkurrensmetod, ett sätt för större och kapitalstarkare bolag att bli av med mindre konkurrenter, i syfte att uppnå monopolställning och därefter sockra anbuden.

    Entreprenörerna har ganska små möjligheter att påverka arbetstidens förläggning för buss- och tågförare, eftersom det är den upphandlande parten som bestämmer tidtabellerna. . .

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Det är bra att vi är hyfsat överens och låt mig bara säga att 5 timmars rast på bortaort på inget sätt är ovanligt. Att därför bota detta med hjälp av ett skallkrav gör att alla entreprenörer som lämnar anbud kan ta hänsyn till de nya förutsättningarna och därmed i en framtid lägga scheman utan dessa obetalda raster.

      Möjligheten att göra så finns redan nu men så länge dagens schemaläggning är möjlig och billig för arbetsgivaren så gör man inga större ansträngningar för att lägga arbetstagarvänliga scheman.

  11. Brorson

    Antalet obetalda eller 25 %-igt betalda raster skulle minska kraftigt med 30-timmars arbetsvecka. Kravet på en generell arbetstidsförkortning, var , stendöd, när jag började driva kravet på flera s-bloggar. Och blev närmast tillrättavisad av proffspolitiker med i sin egen verksamhet ständigt sjunkande produktivitet per arbetstimme. Det är inte den verklighet, som jag har upplevt inom olika branscher av svenskt näringsliv. Uppskattningsvis nio av tio av mina gamla arbetsplatser har försvunnit sedan de första kraven på 6-timmars arbetsdag avfärdades av Olof Palme i början av 1970-talet. Utan att det råder någon som helst brist på de varuslag som där producerades.

    En av motståndarna var en f.d. lärare och sedermera f.d. riksdagsledamot och sedan f.d. EU-parlamentariker. Låt mig då påminna om de sjunkande skolresultaten. De tyder verkligen inte på någon ökad produktivitet inom utbildningsväsendet. Eller att talmannen fortfarande två månader efter valet inte har lyckats hitta en statsminister, som har en chans att bli vald. EU:s hantering av migrantfrågan och att EU fortfarande inte har någon lösning på tiggeriproblemet, trots att det borde vara busenkelt att fixa en hygglig försörjning åt tiggarna i deras hemländer.

    Den nyss avgångna arbetsmarknadsministern Ylva Johanson, som haft jobb utanför politiken under bara ett enda år och då som lärare (sic!) har yrat under hela mandatperioden om tt det behövs fler arbetade timmar, när sanningen är att det behövs allt färre arbetstimmar för att säkerställa nödvändig och önskvärd produktion inom såväl privat som offentlig sektor. Men inom den verksamhet, som hon själv har ansvarat för, Arbetsförmedlingen, har produktiviteten förstås varit sjunkande, mätt i antal lyckade ”parningar” mellan de som söker jobb och de som söker arbetskraft.

    Att det behövs fler arbetade timmar är merkantilism, som var en ekonomisk modefluga under 1600-talet, och gick ut på att just antalet arbetade timmar var avgörande för ett lands välstånd. Då fanns vare sig maskiner eller datorer, och inte ens kapitalister (utan bara jordägare och krigarandel), som såg till att samhällets produktiva resurser allokerades dit. där de gav bäst avkastning. Men det förstår inte Vänsterpartiet, som är det partiet i vilken YJ har fått sin politiska skolning

    V blev det enda parti, som nappade på mina förslag om en generell arbetstidsförkortning, men med sedvanlig överbudspolitik, kortare arbetstid med bibehållen lön, utan att ens ta i frågan hur kalaset ska finansieras. Det var nämligen just finansieringen som var kärnan i mitt resonemang: ett bättre resursutnyttjande och andra former av rationaliseringar, med andra ord ökad produktivitet både per arbetstimme och per investerad krona i maskiner, lokaler och fordon. Naturligtvis också fler betalande passagerare per vagn-km samt, per arbetstimme för förarna, för bussar och tåg.

    I stället för att minska drifttiden per dygn för maskiner och fordon från åtta till sex timmar, var mitt förslag att öka drifttiden från åtta till tolv timmar eller mer per dygn, genom övergång till två eller fler skift per dygn i en massa verksamheter. Med de fler arbetsskiften skulle dagens stora trafiktoppar i kollektivtrafiken splittras upp på flera mindre trafiktoppar och medelbeläggningen per vagn öka. Behovet av ”förstärkningsfordon”, som utnyttjas bara några få timmar per dygn – och förare till dessa – skulle minska.

    Naturligtvis skulle reformen föregås av noggranna utredningar av de förändringar av personalbehovet som kommer att ske i olika branscher. Och även var det skulle uppstå brist på personal, isht långtidsutbildad sådan, och hur det ska mötas.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      30 timmars arbete per vecka skulle lösa många problem men ska så ske så måste den reformen kombineras med ett införande av en basinkomst lika för alla över 18-års ålder samtidigt som sänkningen av arbetstiden sker med tillhörande lönesänkningar Brorson – Gör vi på det sättet tjänar alla på reformen.

      • Brorson

        Detta är en sak som jag, men uppenbarligen inte du, har undersökt noga. Man kan givetvis inte genomföra en så kraftig sänkning av arbetstiden samtidigt med införandet av en arbetsfri inkomst för för fullt friska och arbetsföra människor. Och du skriver ju själv att lönerna ska sänkas. Det kommer att leda till omfattande övertidsarbete och att somliga har två jobb.

        Som jag skrev ovan, bygger mitt – väl genomtänkta förslag – på ett bättre resursutnyttjande genom en normalarbetstid i två skift. Därtill kommer ökade rationaliseringar, d.v.s. ökad produktion per arbetstimme, genom att arbetskraften blir dyrare per arbetstimme. Detta är en erfarenhet av den förra lika stora arbetstidsreformen, införandet av 48-timmars arbetsveckan 1920.

        Ditt utspel om att bussarbetsgivarna ska ha ökade personalkostnader under tider, då inget arbete utförs, skulle – trots min kritik i övrigt – ha det goda med sig, att arbetsgivarna får en starkare drivkraft att öka den andel av den betalda arbetstiden varunder arbete utförs. Låt oss fortsätta med bussbranschen som exempel: Med en normalarbetstid på 13 timmar med en längre matrast (så att arbetarna hann gå hem och äta) vilket var normal arbetstid före 1920, ryms ju faktiskt två skift inom denna ram.

        Första turen kan då börja 06.00 och sista turen kan sluta 20.00, om samma förar kör både första och sista turen. Om olika förare kör första och sista turen, går det att lägga in ett trafikuppehåll i samband med skiftbytet mitt på dagen, och sista turen kan då sluta i princip hur sent som helst. Glesbygdsbor, som inte kan göra det nu, skulle kunna åka med kollektivtrafiken till och från aktiviteter under kvällen. I stadstrafik skulle man kunna köra efter en glesare tidtabell under lågtrafik mitt på dagen, genom ett tredje skift med färre förare i tjänst än under morgon och eftermiddag.

        Förare, som kommit stan, genom att köra morgonturer på glestrafikerade landsbygdslinjer skulle kunna köra stadstrafik tills det är dags att köra den första eftermiddagsturen hem till vischan igen.

        • andersforss (inläggsförfattare)

          Jag anser att du har fel angående ett införande av en basinkomst Brorson – Du är låst i ett gammalt tänk och det är därför jag vill utreda effekterna av en basinkomst fullt ut då mina egna djupa undersökningar säger att införandet av en sådan blir den bästa lösningen för ett jämlikare och mer harmoniskt Sverige.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.