Sent i natt lyckades EU:s transportministrar efter långa och hårda förhandlingar med många kompromisser med konststycket att sluta en överenskommelse om ett nytt regelverk för alla lastbilschaufförer som kör tillfälliga inrikestransporter i ett annat EU-land än det de är bosatta i.

Tanken med regelverket – Existerande likväl som det kommande är att reglera hur och hur länge en chaufför från ett annat RU-land tillfälligt ska få vistas i det landet och vilken sorts trafik denne ska ha tillstånd att utföra.

Det största skälet till ett regelverk är att säkerställa att den framtida cabotagetrafiken inte skapar osund konkurrens, lönedumpning och skadar de företag som verkar i det EU-land transporten utförs i.

Sålunda är den ändring som man nu kommit överens om ett resultat av att det fuskats storligen på området därför att man kringgår dagens regler och lönedumpar och prisdumpar på ett sätt som gör att t.ex. svenska åkeriföretag har svårt att överleva.

Ett annat skäl att förändra regelverket beror på det nya utstationeringsdirektiv som EU kom överens om för en tid sedan och som klart och tydligt stipulerar att det är respektive lands regler för att arbeta i det landet som ska styra bland annat löner och övriga arbetsrättsliga regler såsom anställningstrygghet mm. för alla som arbetar i landet.

Att åkerinäringen behöver ett eget kompletterande regelverk beror på att den verksamheten rullar på hjul och att man därför med relativt enkla åtgärder kunnat runda dagens regelverk på området är glasklart.

Problemet med att få till ett nytt avtal på området bottnar i att många östländer inom EU-gemenskapen har åkerinäringen och transportindustrin som en oerhört viktig inkomstkälla för sina medborgare samtidigt som resten av EU ser cabotagetrafiken som ett stort problem.

Alla EU-länder förutom vissa östländer ser cabotagetrafiken som en företeelse som skapar osund konkurrens, lönedumpning och utslagning av nationella företag – Därtill som något som gör att de måste förändra sig till östländernas sätt att arbeta genom att flagga ut sina lastbilar och bemanna dem med chaufförer som har samma arbetsvillkor och löner som de chaufförer som är mantalsskriven i ett östland.

Att detta leder till lönedumpning och försämrade arbetsvillkor i bland annat Sverige och Tyskland och de flesta andra EU-länder förstår nog de allra flesta – Att det leder till en kraftig lönedumpning bland nationella chaufförer som vill fortsätta att jobba som lastbilschaufför behöver man inte vara professor för att förstå.

Därför tycker jag att denna överenskommelse är bra och vädjar till beslutsfattarna att verkligen inser att vi inte har råd med någon halvmesyr på detta område om den nationella åkerinäring ska överleva i alla EU-länder i framtiden.

Som en extra bonus får det nya regelverket även stort inflytande på vem som ska räknas som anställd från ett annat EU-land. I dag är reglerna för arbetstillstånd alldeles för lätta att runda och att vi i vår del av världen ska ha filippinska chaufförer som innehar arbetstillstånd och övrig dokumentation för att få köra från Makedonien måste stoppas.

Det återstår fortfarande att få igenom detta med EU-parlamentet men har man baxat ärendet hela vägen hit tror jag inte att man kommer att ge upp på mållinjen utan säkerställer att även den överenskommelsen sluts så att det nya regelverket kan sättas på pränt och införas i hela EU snarast möjligt.

Med det sagt hoppas jg att vi kan stoppa den lönedumpning och de kraftigt försämrade arbetsvillkor som redan är verklighet för chaufförer från östländer inom EU och hotar att bli det för övriga EU om inget görs.

I Sverige ska vi inte ha chaufförer som betalas med en lön på 50 kronor/timme eller mindre och som bara har betalt för den tid lastbilen rullar med lastning och lossning samt raster som helt obetald tid – För mig är den sortens löner och arbetsvillkor slaveri och slaveri har vi inte haft i Sverige på åtskilliga år vilket innebär att vi inte ska införa slaveri 2019.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”