Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Glädjens men även skräckens högtid står för dörren.

Julen men det efterföljande nyåret och trettonhelgen betraktas nog av de allra flesta som glädjens högtid och den tid på året när ledighet och samvaro står högst upp på agendan så att vi kan gömma stress och jäkt för stunden.

Detta år är denna glädjens högtid extra glädjefylld för många i och med att den infaller som den gör vilket skapar optimalt med lediga dagar för de allra flesta.

För alla oss som är troende så är julen extra glädjefylld i och med Jesu födelse och allt som därtill hör i form av glädje, lovsång och framtidshopp. Jesu födelse innebär att löftet om evigt liv förverkligades och att fira det är något vi gör med glädje varje Jul.

Låt mig efter denna inledning övergå till den del av julen som jag vill kalla för skräckens högtid – Skräck därför att Jul och ledighet för många kombineras med alldeles för stora intag av alkohol som innebär att många barn och andra mer eller mindre hatar julen och det som därtill hör.

Att man hatar högtiden därför att men redan vet att den innebär konstant fylla hos nära och kära samt allt som oftast till gräl och regelrätta slagsmål och fysisk och psykisk misshandel torde vara naturligt och en akt av ren självbevarelsedrift.

Alkohol och tillhörande alkoholmissbruk är en farsot och en sjukdom som ökar år från år – Dessutom något som för många drabbade kommer smygande och därför inte upplevs som ett problem att reflektera över.

Exakt hur många som befinner sig i riskgruppen för att utveckla alkoholism vet jag inte men en sak  är jag säker på och det är att gruppen som ligger i riskzonen är vansinnigt mycket större än vi någonsin förstått.

För egen del har jag aldrig varit alkoholist men däremot har jag under åtskilliga år av mitt liv befunnit mig i riskzonen och precis som många andra druckit alldeles för mycket och mer än allt annat – Druckit alldeles för ofta.

Att det kunde ske berodde självklart på att jag på den tiden aldrig såg det som fel att avsluta dagen med ett par glas vin eller genom att som jag såg saken avnjuta en god och mycket välförtjänt whiskey som avslutning på en framgångsrik arbetsdag.

Problemet för mig precis som för många andra var att det inte stannade vid ett par glas vin eller en whiskey utan snarare vid alldeles för många glas vin eller för mycket whiskey och det var insikten om detta som fick mig att fatta det beslut jag sedermera fattade efter lång tid.

Precis som i många andra familjer påtalade både hustru och barn att de tyckte att pappa dricker alldeles för mycket och alldeles för ofta och att detta är ett problem för dem – Något jag ignorerade under alla år fram till en morgon när jag efter en intensiv dröm vaknade oh bestämde mig för att nu får det vara slut på mitt drickande på det sätt det skett fram tills nu.

Med det fattade jag ett beslut om ett helt vitt år helt utan alkohol vilket är det bästa beslut jag någonsin tagit. Det året helt utan alkoholintag har sedan följts av ett mönster där jag förvisso kan dricka från tid till annan – Dock inte som tidigare och då jag dricker maximera till ett glas vin till maten eller liknande.

Tidigare jular såg jag indirekt mest fram emot snapsen till sillen och all annan alkohol även om jag aldrig öppet erkände det för någon.

Kort sagt så var julen för mig förutom presenter till barnen, mat och alkohol och ännu mer alkohol. Under storhelger som dessa finns det alltid en anledning att bälga i sig alkohol och tro mig jag tog alla chanser som fanns på den tiden att göra det.

Idag är julen för mig på nytt glädjens högtid – Alkoholen är numera ersatt med mat och samvaro och dryck helt utan alkohol. Julen har på nytt blivit vad den borde vara – En högtid med fokus på min familj, mina nära och kära, på god mat och samvaro och med Jesu födelse och vår glädje och lovsång till det som de stora glädjeämnena.

Med de orden hoppas jag att åtminstone någon av er som läser detta ska få sig samma tankeställare som jag fick tidigare och därmed upphöra med sitt skadliga och potentiellt riskfylld drickande.

En jul fylld av alkohol är kanske på ytan tillfredsställande för den som dricker men innerst inne smärtsam och full av ångest för alla inblandade och mest av allt för den som dricker och försätter övriga i detta tillstånd av desperation och ångest.

Därför vädjar jag till er alla – Ge julen en chans genom att avstå all alkohol för att istället koncentrera er på de glädjeämnen som är julens verkliga syfte – Mat, samvaro och att glädjas med varandra och åt varandra.

Låt denna julhelg och kommande julhelger bli nyktra glädjefyllda högtider istället för att vara en ångestfylld skräckens högtid!

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

 

24 kommentarer

  1. Bergis

    Fast gud och Jesus finns inte. Det är bara ett socialt och kulturellt skapat problem i hjärnorna hos religiösa människor eftersom människan har en gen som gör oss mottagliga för religiösa irrläror. Hur världen är skapad och varför vi finns till är ett mysterium som inte vi kan föreställa oss ännu. Att ta sin tillflykt till en påhittad gud är bara löjligt och ett sätt att hantera den egna ångesten inför döden. Julen är löjlig. lika löjlig som att infödda stammar i Afrika står och hoppar kring en eld.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      För dig är det säkert så Bergis medan det för andra människor är så att Gud och Jesus faktiskt finns och spelar e aktiv roll i det dagliga livet.

      Att du och vissa andra inte kan föreställa er hur det är betyder inte att den tesen gäller alla.

    • Brorson

      En fantastisk teori att vissa människor skulle ha en gen, som andra saknar. Genen för ett sjätte sinne kanske? Det är väl i så fall ett konstigt sinne, som gör att man kan se, höra eller eljest förnimma sådant, som de som saknar denna gen inte kan förnimma. Men i så fall är det ju en svår sjukdom att vara ateist.

      Detta påminner om en lektion i småskolan, när fröken skulle förklara skillnaden mellan abstrakt och konkret. Abstrakt är sådant som man inte kan ta på, sa fröken. Kan någon ge ett exempel. Lille Kalle räckte upp handen, fick ordet och sa. Frökens trosor är abstrakta, för dem kan man inte ta på. Och detta är väl ateismen i ett nötskal: Ett begränsat synfält.

      Jag har läst mycket om främmande religioner, och även om forntida religioner. Och en hel del biologi, bl.a. hur snälla jordbakterer blev fruktansvärda pestbakterier, ett slags sydafall på mikronivå.
      Relgion kräver inte alls att man tror på gudar. Det är snarare ett förhållningssätt, framför allt till sådant som man inte vet så mycket om. Exempelvis hinduismen, vars mål inte alls är det eviga livet, utan det totala utdöendet, nirvana Hinduismens ”gudar” är inga gudar i samma bemärkelse som hos andra religioner, utan snarare symboler för ödet, eller något annat abstrakt.

      De fornnordiska gudarna var inte heller gudar i egentlig bemärkelse, utan naturkrafter, som dyrkades som gudar. De var minst av allt allsmäktiga, eftersom de kunde manipuleras av människor (präster eller schamaner, som kunde den konsten). Dessa naturkrafter hade, som allt annat skapats av den skapande Guden. Alltså har människor i alla tider, och inte minst i dessa klimathysterins tider) upphöjt delar av Guds skapelse till gudar, som kan manipuleras med OFFER. I synnerhet offrade man till vädrets makter.

      Trots att det har gått tusen år sedan dess,är tron på de gamla vädergudarna fortfarande så stark, så att regeringen offrar miljardbeloopp över statsbudgeten till dem.. Annars hotar Nirvana eller Ragnarök. Du måste offra din gamla bensinbil, sluta äta kött (en klart religiös levnadsregel), etc. Ateister påstår sig ha ersatt ”religiös vidskepelse” med ”vetenskap och förnuft” men vad fick vi, om inte en ny, fastän gammal, religion?

      En äkta gudstro är tron på någonting som verkligen finns, eller åtminstone tron att något verkligen finns ”därute”. Etersom Gud fanns före allting, och kommer att finnas efter allting, finns ha oberoende av vad människor tro. Och för övrigt är tro inte detsamma som gissa. Det är inte den ursprungliga betydelse. av ordet tro, som ursprungligen betydde överlämna (sig).

      Religionen står inte i motsättning till förnuft och vetenskap. Religionen tar vid där det vetenskapligt utforskningsbara slutar. Det är i själva verket oförnuftigt att tro att det, som vi inte kan utforska inte kan finnas. Jag skrev tidigare att jag inte vet säkert om Alexander, som brukar skriva här, verkligen existerar, eller om han är ett ”troll”. Men om han är en verklig människa, så är han det, oavsett vad jag tror.

      • Jonny Disenfeldt

        ”ateismen i ett nötskal: Ett begränsat synfält. ”

        Svar nej. Ateisten är inte begränsad av religiösa dogmer. Vetandet vidgar synfältet, religioner och din sagogud har som viktigaste punkt att begränsa synfältet, att begränsa människans kunskap och insikt så långt det går. Din sagogud ville ha människan placerad som en lydig tjänare i ett zoo, något att roa sig med att betrakta. Din sagogud ville inte att människan skulle bli gudens like och ha kunskap utan förbli en okunnig tillbedjare.

        ”Religionen står inte i motsättning till förnuft och vetenskap.”

        Jo det är precis vad den gjort och gör. Kunskapen har kämpat under 2000 år mot t.ex de abrahamitiska religionerna och har hela tiden vunnit kampen och pressat tillbaka sagotroendet steg för steg.

        ”Religionen tar vid där det vetenskapligt utforskningsbara slutar.””

        Det vi in nuläget inte vet förklaras inte med religiösa teser och inte med någon annan form av tro på övernaturliga fenomen.

        De förklaringsmodeller som religionen gett oss har visat sig felaktiga och ersatts av allt mer detaljerade och användbara modeller av verkligheten.

        För dig och många andra fyller uppenbarligen tro på sagor en psykologisk funktion, det tröstar och ger dig något. Kanske är det en slags beroendemekanism som aktiverats i hjärnan, en del blir beroende av alkohol, andra av tro. Det är svårt och kan vara smärtsamt att bryta sig ur sådana beroenden, se bara de tyngre beroende, de som är avhoppare från religiösa sekter och vilken process de går igenom. De behöver ofta falla ner riktigt djupt innan de kan arbeta sig fria och kämpa sig ut ur mörkret som omsluter dem.

          • Brorson

            Rena fantasierna om vad andra tänker och tror. Dessutom ingenting nytt. Har ni ateister en egen bibel? Ni tror ju precis lika. Ni uppfyller ju alla kriterier på religiös tro, men en ganska primitiv sådan, typ ”Det finns inga gudar, men Sturmark är deras profet”. Dessutom har ni fel om historien.

            Den geocentriska värlsbilden (eller ptolemaiska) världsbilden härrör inte från den kristna eller judiska religionen utan från en av antikens främsta vetenskapliga auktoriteter, som kyrkan trodde på under ett drygt årtusende. Eftersom Bibeln faktiskt inte säger någonting om hur himlakropparna rör sig i förhållande till varandra. Ptolemiaos’ obestridligen ,riktiga upptäckter och lärosatser inom skilda vetenskapliga områden, särskilt inom matematiken, gav honom en sådan auktoritet så att ingen ifrågasatte hans geocentriska världsbild, i synnerhet som han presterade en matematiskt korrekt förklaring till sin , förrän Prästen Nicolaus under slutet av 1400-talet fick påvens uppdrag att utreda orsaken till det s.k. kalenderfelet.

            Ateisterna förtiger att Kopernicus förutom präst, var en av sin tids mest framstående astronomer och att han åtnjöt den fulla kyrkoledningens fulla förtroende. Men kunde kyrkan erkänna att man haft fel i en rent vetenskaplig fråga, när reformationen stod för dörren och kyrkans auktoritet i rent teologiska frågor ifrågasattes av Martin Luthers omedelbara föregångare? Hur striden om den kopernikanska heliocentriska världsbilden kontra en den ptolemiaska geocentriska utvecklades under de följande seklerna beskrevs utförligt i en lång artikel i vetenskapstidskriften Scientific Americanunder 1950-eller 1960-talet, med den mycket passande sammanfattningen:

            ”It was not a question about the truth of nature, but a question avout the nature of fruth” ( Det var inte en fråga om sanningen om nnauren, utan en fråga om sanningens natur”. Den meningen glömmer jag aldrig, Samma tidskrift granskade vid samma tid de idag föga kända skandalerna kring de naturvetenskapliga nobelprisen, exempelvis hur andra tyska forskare fick pris för tyska judars upptäckter. Därför tillåter jag mig att ifrågasätta ”sanningens” natur både vad gäller ateisteras förfalskning av såväl kyrkohistoria som vetenskapshistoria och klimatalarmisternas osynliggörande av forskare, som inte instämmer FN:s klimatpanel.

            Hur kan någon tro på FN:s klimat experter, när så mycket politisk ocj vetenskaplig prestige står på spel, strax efter avslöjandet att FN inte bara mörkat utan dessutom medvetet har ljugit om på FN-experter och f.d. Mp-politikern Zaida Catalan? Undrar för resten vad som fick henne att avstå från en lysande politisk karriär för Mp i Sverige och i stället söka en livsfarlig FN-tjänst.

            Mörkläggningen och lögnen om de mördade FN-experterna har beordrats från högsta ort inom FN, d.v.s, generalsekreteraren i syfte att inte den kongolesiska regeringen skulle avbryta ”samarbetet” med FN. Morden skedde när de båda FN-experterna var i färd med att avslöja den kongolesiska regeringens skuld till det pågående folkmordet på en kongolesisk stam Hur har generelsketreteren tänkt stoppa ett folkmord, om det inte får avslöjas medan det pågår?

            Samme generalsekreterare framträdde som en garant för den vetenskapliga sanningen om naturen (att Ragnarök väntar runt hörnet) vid klimatalarmisternas offerfest i Katowice – med den svenska ministern Isabella Lovin, mp, som något slags översteprästinna. Jonny har alltså fel, när han skriver att kunskapen har kämpat mot religionen under 2000 år, och vunnit kampen steg för steg. Det var först under andra hälften, som vetenskapen började frigöra sig från kyrkan – för att själv alltmer bli en ny religion.

            Historien upprepar sig, men inte på exakt samma sätt som förra gången.

          • andersforss (inläggsförfattare)

            Publicerar som Brorson’s svar till vad jag antar borde vara Jonny.

          • Jonny Disenfeldt

            Brorson –
            Nej, ateister har ingen bibel och ingen religiös tro på övernaturliga skapare.

            Ateister är inte lika, lika lite som troende, vilket väl är tur med tanke på t.ex den senaste skandalen i USA med 700 misstänkta pedofiler inom den katolska kyrkan. Bara för att deras sagogud är en minst sagt galen och blodtörstig entitet så är inte alla kristna människor som tror på denna entitet sådana.

            Din historiebeskrivning utelämnar det mesta rörande hur kyrkan agerat under 2000 år. ta bara Galilei som exempel.

            Att det bland kyrkans män fanns de som var intresserade av naturvetenskap som astronomi etc är inte förvånande eftersom det inte fanns så väldigt många vägar till att bli lärd på den tiden …

  2. Bertil

    ”För alla oss som är troende så är julen extra glädjefylld i och med Jesu födelse och allt som därtill hör i form av glädje, lovsång och framtidshopp. ”

    Jag har väldigt svårt tro på det religiösa, jag ser så mycket rent ut sagt F-skap med det detta på högsta nivå.
    Sen finns massor olika skrönor Bibeln är bara en.

    Se bara hur de dom kanske blir vår regering beter sig, Kristerssons fru läser till präst en ekonomisk talesperson som kanske blir finansminister Elisabeth Svantesson livets ordare och skrämmande ekonomiska fördelningar strider hon för.
    Samma med Ebba Bush, sen minns man som barn hur bönemöten och präster som kom skulle ligga över ha mat.
    Nä fy f… för religion.

    Religion har nyttjat folk i alla tider och allting har varit synd som den lilla människan gjort.

    Ska man tro kan man göra det i sin ensamhet inte i en massa upphaussade samlingar i kyrkor uopbyggda av fattigt folks sista pengar.
    Det kollektiva troende ger jag inte mycket för.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Det finns avskräckande exempel i alla läger Bertil – Så även bland troende. Med det sagt så vill jag påstå att du har fel och att det är upp till varje människa att själv avgöra huruvida man vill tro på en levande Gud eller inte.

      • Bertil

        ”Med det sagt så vill jag påstå att du har fel och att det är upp till varje människa att själv avgöra huruvida man vill tro på en levande Gud eller inte.”

        Det var ju det jag skrev. ”Ska man tro kan man göra det i sin ensamhet ”

        Vidare skrev jag!
        ”Det kollektiva troende ger jag inte mycket för”

        Sen vad som är fel kan man aldrig säga. Det finns inget rätt eller fel.
        Så illa är det faktiskt.

  3. erot

    Du har rätt Anders,min resa var nog av det värre slaget, med konsekvenser som inte är av denna världen,jag trodde att jag hade roligt men det var bara en illusion,därför ökade jag intaget i tron att det roliga skulle komma likt 17-års fyllorna,men alkohol är en neråtdrog med deppression och ångest som följder, det är 12 år sen man var på fyllan och jag saknar det inte för 5 öre, att betala för att bli sjuk är ju inte ett friskt tänkande,definitivt en sjukdom

  4. Brorson

    Alkoholen, och inget annat, är alkoholismens orsak. Därom behöver man inte tvivla, om man har läst Ivan Bratts bok Alkoholismen – en sjukdom), utg 1953. Den boken rekommenderar jag absolut, både för egen läsning och nytryck.

    Ivan Bratt är mannen, som grundade Systembolaget och Vi & Spritcentralen, vars första VD han blev. Tyvärr fick han smak för företagsledarjobbet, och bytte bransch 1928, varigenom nykterhetsrörelsen under några decennier förlorade sin bästa och mest realistiska förkämpe.

    ”När Ivan lämnar Vin- & Spritcentralen har företaget 1 154 anställda. Mer än tio procent av statens inkomster kommer från Vin- & Spritcentralen. Spritkonsumtionen har gått ner med 38 procent, fylleriförseelser och grova våldsbrott till hälften och alkoholism som vård och dödsorsak till ungefär en femtedel jämfört med förhållandena som rådde i början av 1900-talet.” (Ur informationsbroschyr från Systembolaget) .

    Bratts betydelse för det kommande folkhemmet förstår man, när man läser att var 10:e arbetare VARJ ÅR dömdes för fylleri, innan Bratt grundade sitt första Systembolag. Trots att han politiska åskådning var liberal, var han övertygad om att de privata vinstintressena i alkoholhanteringen måste bort, och att alla vinster på försäljningen måste tillfalla staten

    Av Bratts livsverk återstår nu bara Systembolaget. KD var det parti, som spjärnade emot i det längsta, men det var en kristdemokratisk minister, som sålde Vin & Spritcentralenill ett privatkapitalistiskt storföretagi Frankrike. De privatkapitalistiska företagen har inte minst här hemma hårdlanserat lögnen att alkoholism är en sjukdom, som somliga har ”anlag” för, men folkmajoriteten inte ens riskerar att få. .

    Jag hoppas att du Anders Forss, som lyckades ta dig ur i sista stund, kan vittna om hur fel de har. Vem som helst kan bli alkoholist. Det beror i första hand på hur mycket man dricker och under hur lång tid, och delvis även på hur man dricker. Det var när Bratt hade återvänt till Sverige efter företagsledarjobb utomlands och såg vad som höll på att ske inom opinionen och det politiska etablissemanget, som han skrev sin bok. Läs den

    Minst ett exemplar torde finnas i ett magasin i Umeå. Den är lika högaktuell som när den skrevs. Vi har nu många fler droger, men det är samma sak. Drogerna är drogberoendets orsak. Det är rena vansinnet att betrakta drogmissbruket som en sjukdom, och försöka behandla missbruket med beroendeframkallande och personlighetsförändrande mediciner. Dessa mediciner har ju t.o.m. gått om heroinet som storsäljare på den illegala marknaden

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Tack för ett mycket välskrivet och sant inlägg Brorson och jag lovar att läsa boken så snabbt jag kan.

    • erot

      Vem som helst kan inte bli alkis,det är skillnad på högkonsumenter som inte får de ödesdigra konsekvenserna,och en person som blir kemiskt beroende med allehanda konsekvenser och som inte kan lägga av, Högkonsumenten kan sluta och har inte tappat kontrollen,varför det kallas sjukdom är ju för att den som super stenhårt aldrig lär sig och upprepar beteendet gång på gång trots att tex läkare säger att super du mer så dör du,Brorson är man frisk då man gör så?

  5. Brorson

    Vem som helst kan bli alkoholist, erot. Under de förutsättningar, som jag beskrev i min förra kommentar. Jag skrev inte att alla högkonsumenter faktiskt blir alkoholister. De befinner sig i riskzonen, och är sällan själva medvetna om hur nära de är. Men omgivningen märker. Berusningen har stora likheter med en sjukdom (partitiell hjärnförlamning), men alkoholismen sig (toleranshöjningen och begäret efter mer) är ingen sjukdom. Alkoholister kan dricka kvantiteter, som är direktt dödande för andra. Är överlevnad en sjukdom? Alkoholen är alkoholistens enda kärlek. Alkohilisten för allt för att skydda sin kära (d.v.s. alkoholen) och lägger alltså skulden på någon annan, d.v.s ”sjukdomen”.

    Både alkoholen och alkoholisten själv är totalt oskyldiga till allt som alkoholisten gör under påverkan av alkoholen Det är alltid någon annan, d.v.s.”sjukdomen”. Detta har blivit en offentlig lögn. Det har gått så långt så att t.o.m. Högsta domstolen medveten bryter mot lagen och dömer till lindrigare straff, under förevändning att alkoholister och drogmissbrukare inte ”rår för” vad de gör.

    Missbrukarna och deras uppbackare har stulit psykiatrins diagnoser och kallar black out och grey out för ”psykoser”.

    Grey out = missbrukaren vet vad han gör, medan han gör det, men minns inget efteråt. Exempel: en alkoholist tog bilen hem från krogen i Malmö, och vaknade dagen efter sittande i sin bil på en parkeringsplats i en Stockholmsförort, utan att ha en aning om hur han kommit dit.

    Black out = missbrukaren vet inte vad han gör, medan han gör det, och minns inget efteråt. Detta är också förklaringen till att så många psykiskt sjuka skjuts av poliser, som tro att de skjutna lider av en sjukdom, som gör dem livsfarliga för andra. Poliser som klarar av att hantera våldsbenägna missbrukare… Starka röster höjs nu för att våldsbenägna missbrukare ska vårdas tillsammans med missbrukare på psykiatriska kliniker.

    Sverige är snart tillbaka på den punkt, där Ivan Bratt började. Som ung läkare fick han jobb på ett mentalsjukhus, och förstod att de flesta av patienterna inte borde vara där. Det behövdes andra vårdinrättningar för alkoholisterna. Och först och främst borde tillgången till alkohol begränsas genom att de privata vinstintressena i alkoholhanteringen avskaffades.

    Ett tydligt tecken på en högkonsumtion, som vid fortsatt supande kan leda till utvecklad alkoholism är verklighetsförträngningen och förnekelsen, framför att av hur mycket man dricker. Eller att det man gör i påverkat tillstånd beror på ”sjukdomen”, att man inte ”rår för” vad man gör. Och att den, som efter långvarig högkonsumtion fortfarande inte har utvecklad alkoholism, lugnt kan fortsätta med sin höga konsumtion, eftersom han ”bevisligen inte är sjuk”

      • Brorson

        Tyvärr skrev jag fel i ovanstående svar till erot;: ”Starka röster höjs nu för att våldsbenägna missbrukare ska vårdas tillsammans med missbrukare på psykiatriska kliniker” ska naturligtvis vara Starka röster höjs nu för att våldsbenägna missbrukare ska vårdas tillsammans med psykiskt sjuka på psykiatriska kliniker.

        Det har förekommit att abstinenta missbrukare har löpt amok bland patienter psykiatriska vårdavdelningar, medan personalen har låst sin sig på toaletten. Patienterna kan ha svåra trauman efter anhörigas död eller efter att själva ha varit utsatta för misshandel eller våldtäkt. Hur är dessa politiker och opinionsbildare funtade, som vill utsätta brottsoffren för detta en gång till? Jag vill särskilt nämna centerns förste vice ordförande Anders W Jonsson, som är barnläkare, samt åtskilliga Kd-politiker, speciellt ett tidigare regionråd i Skåne, vilken har startat en ”patientförening”, som är en ren lobby-organisation åt läkemedelsindustrin, som vill kränga narkotikaklassade mediciner.

        Läkemedelsindustrin har slagit följe med vin- & spritbranschen och den illegala drogbranschen för att ”sjukförklara” missbrukarna och tvångsmedicinera oskyldiga psykiskt sjuka för missbrukares brottslighet, Det var efter en dödsmisshandel av en patient inne på en psykiatrisk klinik samt dödsskjutningar av psykiskt sjuka som skulle hämtas av polis till tvångsvård, som jag indirekt halkade in på alkohol- och drogproblematiken under kampen för psykiskt sjukas mänskliga rättigheter.

        Åtta personer – poliser, väktare och mentalskötare hade misshandlat en patient som hade tvångsintagits, men försökte komma fri, till döds under överinseende av in läkare, som intygade för åklarare att patienten hade dödat sig själv genom att göra motstånd. Det beskedet fick jag av åklagaren, som jag ringt upp och frågat varför han inte åtalade mördarna. Ren tortyr, d.v.s. bältesläggning, försvaras numera som ”vård”. Ingen åtalas.

        Att det kan behövas våldsanvändning för att hindra en missbrukare att bli fri, och att personal i missbrukarvård måste vara beredda på angrepp från vårdtagarnas sida, råder det inget tvivel om, men detta är ju ett helt förkastligt förhållningssätt vid vård av sjuka och kanske svårt traumatiserade människor. Jag har sett exempel på hur missbrukare, som har ”vårdats” på psykklinik, har blivit bekanta med psykiskt sjuka och sedan våldgästat dem i deras hem och krängt illegala droger.

        Och sedan talar man om ”dubbeldiagnoser”, och anklagar seriösa psykiatriker för att vägra befatta sig med ”sjuka” missbrukare, när de i själva verket vill skydda sina patienter mot missbrukare och langare. Speciellt Stockholms kommun har satt i system att försöka smita undan sitt ansvar för missbrukarvården, genom att lasta över de mest vårdkrävande missbrukarna på landstinget – under full uppbackning av Dagens Nyheter, som drar in pengar på alkoholreklamen.

        erot skriver att missbrukare är sjuka för att de beter sig ”onormalt”. Alla sjukdomar är väl på sitt sätt ”onormala” tillstånd, men det finns många ”onormala” beteenden – och åsikter – som inte alls är några sjukdomar. Ändå kan arbetsgivare i USA få anställda tvångsintagna på de privata sjukförsäkringsbolagens bekostnad på grund av facklig verksamhet – som anses ”onormalt” i USA. I Sverige är detta prat om ”normalt” och ”onormalt” en kvarleva från den politiska psykiatri, som vi har haft även i Sverige, då speciellt frireligiösa och kommunister ansågs ”onormala” och därmed ”sjuka”.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.