Anders tankar om politik

Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar i dag.

Ämnesbetyg istället för kursbetyg helt rätt.

Regeringen vill se att dagens kursbetyg i gymnasiet ersätts med ett ämnesbetyg i slutet och har därför tillsatt en utredning om hur detta ska kunna ske.

För egen del tycker jag att det är helt rätt med ett återinförande av ämnesbetyg då kursbetygen och underkänt i ett kursbetyg säger lite och inget om hur stor kunskap en elev har i hela det ämnesområde som kursbetyget tillhör.

Underkänt på ett kursbetyg kan därtill förstöra hela det tänkta yrkeslivet för en elev och min övertygelse är att ämnesbetyget är vida överlägset dagens system med kursbetyg.

Att det sedan måste finnas klara riktlinjer för hur underkänt i ett visst delmoment påverkar slutbetyget i ämnet ser jag som självklart.

I den bästa av världar borde det även finnas möjlighet för elever som fått underkänt i ett delmoment att göra en eller flera omtentor i de moment där man är underkänd under hela tiden fram tills dess slutbetyget sätts om eleven så önskar.

Slutligen så hoppas jag att reformen med ämnesbetyg går igenom så fort den är genomförbar och att den därtill innehåller system som gör att både elever och föräldrar kontinuerligt under studietiden får indikationer på vad slutbetyget blir om nuvarande studieresultat fortsätter resten av studietiden.

”Hemligheten till en framgångsrik morgondag ligger gömd i de beslut vi fattar idag”

8 kommentarer

  1. Bertil

    Vi är ju alla lika mycket värda sägs det.
    Då bör ju även betygen vara lika för oss alla.
    Eller ska vi tro på hyckleriet om allas lika värde. Är nog bäst sluta tro på sånt.
    Sånt existerar inte i en Nyliberal värld.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Att vi alla är lika mycket värda har inget med betyg att göra Bertil – Betyg ska spegla vad vi har för kunskaper och att det är känt har betydelse för vad vi kan arbeta med och klara av. Lika värde innebär bland mycket annat i min värld att lönen ska vara någorlunda lika oavsett yrkesval vilket är en helt annan sak.

  2. Sven

    Så bra att politikerna kan ”ta krafttag” genom att ändra betygssystem.
    Då kan man låtsas att man gör något. Fast man inte tar tag i problemen.
    Att hela tiden byta betygssystem är SÄÄÄÄÄKERT det viktigaste man kan göra i skolan.

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Det är en av alla viktiga saker att göra – Bytet av betygssystem är starten och mer finns att göra.

  3. Alexander

    ”lönen ska vara någorlunda lika oavsett yrkesval”

    Vad menar du med det? En städerska ska tjäna ungefär som en pilot? Du får gärna utveckla…

    • andersforss (inläggsförfattare)

      Det gör jag kanske vid tillfälle men det hör inte till det jag anfört i inlägget.

  4. Brorson

    Både betygshetsen och de stora löneskillnaderna mellan olika yrken och i synnerhet kraven på på ökad lönespridning, t.o.m inom samma yrke, visar att pratet om ”allas lika människovärde” är rena rama hyckleriet. Det är ju dessutom en felöversättning, enär den rätta översättningen är ”värdighet” (dignity) och inte värde. Alla har lika stor rätt till värdighet. Det är exempelvis klart ovärdigt att inrätta särskilda anställningsformer i avsikt att betala löner under kollektivavtalen på etnisk grund.

    Det vore också ovärdigt att betala lägre löner till nyblivna och ”obehöriga” lärare med samma undervisningsskyldighet som äldre och mer erfarna lärare, som inte behöver lägga ner lika mycket tid på lektionsförberedelser som sina yngre kollegor, eftersom de har gjort samma sak flera gånger tidigare. Lärarlegitimationerna bör avskaffas omgående, eftersom det är att tilldela olika människor olika värdighet.

    Till sign Alexander vill jag svara att en städerska bör tjäna ungefär lika mycket som en pilot. Piloterna bör vidkännas lika stora lönesänkningar som lokförarna under 1880-talet, då lokförarna inte längre var någon liten och exklusiv grupp i samhället. De första lokförarna i Sverige hade högre löner än läkare. En städerska, som städar på sjukhus och ansvarar för att inga farliga bakterier finns kvar har ett lika stort ansvar som läkare, lokförare och piloter, och är därför värda ungefär lika höga löner som de.Och eftersom övriga städerskor gör ungefär samma jobb, ska de lönemässigt inte ligga långt efter sjukhusstäderskorna.

    Eftersom varje minut av alla människors livstid är lika mycket värda, och arbetsgivarna betalar för den tid som de disponerar över de anställdas tid, ska det givetvis inte vara några stora inkomstskillnader, inte ens mellan de som har och inte har jobb, utom vid frivillig arbetslöshet. Det behövs en rejäl ”sydvända” i denna fråga, men jag konstaterar bara att S inte ens vågar ta i denna delikata fråga, sedan kollektivanslutningen av LO-medlemmar till SAP avskaffades. Och ännu värre har det blivit med Mp i regeringen, som vräker subventioner till elcyklar och annan lyxkonsumtion till höginkomsttagare.

    Betygen bör naturligtvis avskaffas snarast möjligt, d.v.s. om sådär 500 år. Men det vore naturligtvis, ett mål att sträva mot, genom att så långt som nu är möjligt ersätta betygen med andra urvalskriterier i den mån urval behöver göras. Betygen kom under 1800-talet då de privilrgierade samhällsskikten behövde något annat än börd för att försvara sina privliegier med Så länge högre utbildning var förbehållen barn med rika föräldrar, fungerade avgångsbetygen från de högre läroanstalterna bra I takt med att alltfler fick tillgång till högre utbildningen blev betygsgraderna alltfler och betygshetsen allt värre.

    Betyg mäter i bästa fall inlärningsförmåga, men i många fall inte ens de, och inte arbetsförmåga i de yrken som höga betyg ger tillgång till. För att ta IKEA-grundaren Ingvar Kamprad som exempel. hade han troligen inte alls fått godkända betyg från Handelshögskolan. Lärare som jag har talat med, säger att höga betyg, sporrar de elever som får de höga betygen till ännu bättre prestationer, men ökar skoltröttheten och leder till ännu sämre prestationer hos de elever, som får de sämsta betygen.

    Naturligtvis ska man inte ändra betygssystemen stup i kvarten och i förhållande till omvärlden, om betygen öht ska fylla någon vettig funktion. Så långt kan borgerliga skoldebattörer har rätt. Men de har definitivt fel, när de skyller skolans nuvarande problem på den s.k. kommunaliseringen av skolan under 1990-talet. som var ett steg i rätt riktning och på socialdemokratiska skolreformer ända tillbaka till 1960-talet. De problem, som påstås ha uppstått under 1960-talet, fanns redan dessförinnan. Och de problem som är aktuella nu beror – bortsett från att vi nu har en hög andel elever som inte kan sve

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.