Reflektioner kring betyg

Av , , 9 kommentarer 15

Här om dagen skrev VK om att skolresultaten i Vilhelmina inte är på topp. Nära 30 % av de som gick ut högstadiet förra året gick ut utan godkända betyg i alla ämnen.
 
Självklart finner man spekulationer åt alla håll när man läser kommentatorfältet här på vk.se. ”Intressant” tänker jag och funderar själv över varför det har blivit så här. Först och främst kan jag ju från egen erfarenhet som elev och lärarstuderande säga att elever ofta anpassar sig till varandra, ingen vill så klart vara utanför. Så går man i en klass där majoriteten av klasskamraterna har en negativ syn på utbildning tror jag att de resterande eleverna påverkas av detta.
 
”Varför ska vi kunna skriva en uppsats? Vi kommer inte behöva göra det senare i livet.” – är en av standardfraserna.
 
Jag själv undrade många gånger varför jag gjorde vissa saker i skolan. När skulle jag få användning för det och varför skulle jag behöva bli godkänd i det ämnet? Nu när jag själv studerar till lärare blir frågan istället hur jag ska förklara för eleverna varför de t.ex. skriver en uppsats eller liknande. Läser man ett högskoleförberedande program så är frågan inget problem – yrkesförberedande program däremot, där man inte behöver plugga vidare för att få jobb, är en svårare nöt att knäcka.
 
Så jag tycker att man bör satsa mer på att prata om synen på utbildning i klasserna, prata om varför man gör saker och vad det innebär att gå ut med betyg som inte är godkända. Vi ska inte bara mata in massa ord, vi ska lära oss dem.
 
Nä, nu fick jag sommarlov. Ciao!

Från Umeå och studier till Vilhelmina och sommaren.

Av , , Bli först att kommentera 13

Normal
0

21

false
false
false

SV
X-NONE
X-NONE

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:115%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:”Times New Roman”;
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;
mso-fareast-language:EN-US;}


Just idag kände jag att det var dags att skaffa sig en blogg här på vk.se!

 

Här kommer jag att skriva om hur det är att vara ungdom i – och senare utflyttad från Vilhelmina, om Nästansjö, om saker som händer och om en del politik eftersom att jag är engagerad i (S) både i Umeå och i Vilhelmina.
Idag sitter jag och räknar ner. Räknar ner dagarna som är kvar innan jag lämnar Umeå för att åka till Vilhelmina. Sommarlov. Som jag har väntat.
Ta nu inte det jag skriver på fel sätt, Umeå är det inget fel på. Det här året har jag verkligen träffat hur många bra människor som helst. Det har varit ett superbra år på det viset. Det enda som har varit halvjobbigt är att lärarprogrammet tycker om att lägga 1,5 – 3 timmar lärarledd lektionstid i veckan. ”HEMSTUDIER” – kanske ni tänker nu. Nja, så är det inte riktigt heller. Inte om man tänker på vad hemstudierna ska gå till. Just de här två senaste veckorna har det bland annat varit en 5 minuter lång bokredovisning + en 7-8 minuter lång gruppredovisning. Kort sagt, det blir tråkigt när man har så lite lektionstid.
Därför är det skönt att åka hem till Vilhelmina och framförallt Nästansjö, händelsernas by.
Så nu vill jag önska allt folk i Umeå, alla på studiestugan (som jag kommer skriva om i senare inlägg) och andra balla människor en riktigt skön sommar!