Tjäääna alla fredagsfirare!

Idag sitter jag i Nästansjö och filosoferar. Igår när jag satt på bussen kom jag att tänka på alla oskrivna oskrivna lagar och regler som finns runt omkring oss, bland annat på bussen.

Finns det två lediga säten bredvid varandra är det nästan obligatoriskt att sätta sig där istället för bredvid någon annan. Folk lägger sina datorer och väskor på sätet bredvid sig så ingen annan får plats, det är private space. Jag tycker att det är tragiskt många gånger att påstigande måste be busschauffören om hjälp för att hitta en plats, trots att hälften egentligen är lediga. Nä, flytta på dina grejer förfan. De har betalat för en plats på bussen, precis som du har gjort. I många andra länder är det oartigt att inte sätta sig bredvid andra även om det finns två lediga platser bredvid varandra på andra ställen i bussen.

Andra intressanta oskrivna lagar och regler som vi tror är självklara:

– Fråga alltid om någon vill ha den sista köttbullen innan du själv tar den.

– Fråga alltid om någon vill ha ett tuggummi när du själv tar ett.

– Småprata inte med folk när du väntar på bussen, står i hissen och så vidare.

– Säg inte till om någon har mat mellan tänderna eller glömt att dra upp gylfen, det kan ses som pinsamt (gäller inte nära vänner).

– Använd inte skor inomhus (något som är standard i bland annat England).

– Bilda kö på ALLA ställen som det går att bilda kö på.

– Lägg varorna med streckkoden mot streckkodsläsaren när du handlar.

– Lägg alltid dit ”nästa kund”-pinnen på rullbandet i butiken när lagt upp dina varor.

– Stå till höger i rulltrappan.

– Tyck inte om melodifestivalen – men titta på det ändå. Klaga sedan på att alla andra länder endast röstar på varandra när Eurovision Song Contest pågår. Ger de nordiska länderna varandra högsta poäng är det endast naturligt. Får vi inte högsta poäng av Norge är det skandal.

– Säg inte till den du sitter bredvid på bussen att du vill kliva av, utan börja rätta till dina kläder och röra på dig lite diskret så denne istället uppfattar vad du vill göra via ditt kroppsspråk.

– Om någon i mataffären funderar på vilken juice, sylt eller annan hyllvara som skall köpas, begrunda valfri annan hylla som du ej ska ha något från tills personen i fråga bestämt sig och gått därifrån innan du själv beger dig dit.

– Om du hör någon i trapphuset när du är på väg ut, stäng dörren snabbt och vänta två minuter innan du försöker igen.

– Gå/stå inte så nära andra människor att du riskerar att få kroppskontakt med dem, en armlängds avstånd är att föredra här.

– Ska du bjuda på fika bör du ha kaffe och kanelbullar i ditt utbud.

När man tittar på alla dessa saker på det här viset ser det ganska roligt ut. Många av dem ger skenet av att svenskar är reserverade och tysta, något som bland annat min värdfamilj i England trodde stämde in till punkt och pricka.

Hur många av dessa punkter stämmer in på dig – och, har du fler exempel på såna här saker?

Kommentera!

Jahapp, så var det måndag igen. Idag vikarierar jag, men nu har jag fått en stund till övers så jag tänkte att det var dags att dra iväg ett inlägg här.

I helgen fick min vän och partikamrat som fick mig politiskt engagerad, Hammam, ett hakkors samt ”SD 2014” och ”sosse svin” kluddat på sin lägenhetsdörr (läs artikeln om det här: http://www.vk.se/1086215/hakkors-klottrades-pa-politikers-dorr).

Jag förstår mig inte på människor som gör sånt här. Kanske vill de skrämmas, kanske vill de få ut ett budskap, kanske både och. En sak är i alla fall säker, och det är att det är långt från okej. Hammam debatterar ofta rasism och integrationspolitik, precis som det står i artikeln. Något som eventuellt kan ha bidragit till denna händelse. Men kära kluddare, vad vinner du/ni? Skriv en bok som ni kan kalla ”När argumenten tar slut” vettja.

Går man in och läser kommentarsfältet under artikeln så hittar man det jag skrev om i förra inlägget – Pajkastningen.

Folk är väldigt snabba på att kommentera att ”extremvänstern” minsann är de som håller på med detta mest, att det mest troligt skulle vara någon som inte höll efter SD’s ideologi som gjort detta och saker och ting inte blir lika uppmärksammade i media men nu var det nästan alldeles för viktigt.

För det första: Varför dra upp exempelvis vad ”extremvänstern” har gjort och gamla saker som hänt när något sånt här sker i nuet?

Istället för att lista möjliga organisationer, personer, etc. som man tror har gjort detta eller liknande saker för 30 år sedan så kan man väl istället hålla med om att det inte är acceptabelt att det händer.

För det andra: Hur många av SD’s sympatisörer har koll på SD’s ideologi?

Tja, det är en bra fråga. Personligen tror jag att merparten av sympatisörerna inte har läst på om det här. SD har blivit en symbol för specifika åsikter kopplade till hjärtefrågan, även om partiet säger att de inte står för dessa.

För det tredje: Alla händelser blir inte lika uppmärksammade i media,

Nä, och detta gäller väl alla partier. Media fungerar så. Jag säger inte att det är bra, jag säger bara att det inte är något som endast det enskilda ögat har uppmärksammat och det handlar inte bara om ett parti.

Sist men inte minst: Jag tror att det är nästan varje dag jag ser debatten om definitionen av ”rasist” på olika sociala medier och nyhetssidor. Många som har åsikter om att invandringen bör minskas är väldigt kreativa och argumenterar väldigt mycket för att de inte är rasister och tvärtom. Vissa gånger låter det faktiskt som att det inte går att vara rasist.

Själv tycker jag att det är väldigt intressant att vi i Sverige har inställningen att vi kan åka – ursäkta ordvalet – vart fan vill, när vi vill. Så ser jag det i alla fall, den osynliga dubbelmoralen som vissa inte vågar erkänna.

Nä, nu har jag gnällt färdigt för idag. Fortsätt göra din grej Hammam, det är king. Cheers.

Hallå hallå på er!

Idag skulle jag vilja lätta mitt hjärta kring något som jag ofta ser på diverse hemsidor och olika i media. Något som hör hemma i andra forum än där det faktiskt förekommer: Pajkastningen mellan individer.

Vad innebär då denna snyggt fetstilta metafor? Jo, den innebär att man istället för att argumentera sakligt kring ett ämne börjar hoppa på den andra personen i fråga och kommenterar precis allt som denne gör fel – gärna utan konstruktiva förslag om vad som skulle kunna göras bättre. Det här tycker jag är ett billigt trick för att få sig själv att se bra ut.

”Ja, men vet du vad den och den säger inom ditt parti då? Ni är faktiskt inte mycket bättre.” – Typisk bortförklaring när någon idkat pajkastning. Ska det fortsätta på det viset kommer det aldrig att sluta, man kan väl säga att en evighetsmaskin är skapad i form av en ordkarusell som aldrig slutar att rotera mellan de berörda.

Jag tycker i alla fall att man vinner en argumentation genom att sakligt framföra sina åsikter, inte genom att få den andra att se sämre ut än sig själv genom ovanstående handling. Tar argumenten slut är det bättre att gå hem och läsa på ett tag till istället för att använda sig av argument som inte har något värde för argumentationen på något plan alls.

Nä, nu ska jag fortsätta skriva på min rapport om det sociala kapitalet i klassrummet – ett rum där pajkastning inte är något man lär ut. Ciao!