Språket – Hur bedöms jag utifrån mitt språkbruk?

Av , , Bli först att kommentera 18

Hur bedöms jag utifrån mitt språkbruk? Ja, det är en intressant fråga i många sammanhang.

Jag har tidigare skrivit mycket om dialekter eftersom att språklig variation är ett av mina intresseområden när det kommer till språk. Vid diskussion kring hur en person bedöms utifrån sitt språkbruk finns såklart dialekter med i analysen, men även andra -lekter spelar in.

Innan jag tar upp hur personer bedöms utifrån sitt språkbruk tänker jag presentera några andra -lekter som finns omkring oss. Här kommer en kortare snabbguide till dessa:

Dialekt:

En dialekt är en språklig variation som talas inom ett avgränsat geografiskt område. Det finns mer generella och mer specifika namn på dessa, ibland nämns ”norrländska” som en dialekt, än fast det finns jättemånga olika typer av norrländska dialekter.

Jag vill även ta upp rinkebysvenskan detta avsnitt, detta eftersom att det är en form av språklig variation som anknyts till både dialekt och sociolekt. Forskare brukar använda uttrycket ”multietnolekt” eftersom att det är en fråga om ett språkbruk med mångkulturell och mångspråkig bakgrund. Det brukar även kallas multietniskt ungdomsspråk eftersom att det är ungdomar som är majoriteten av dem som använder sig av denna variation. Rinkebysvenskan uppfyller de flesta av kriterierna för att kunna definieras som dialekt, men den är för begränsad till vissa grupper inom det geografiska området för att kunna definieras som dialekt i traditionell bemärkelse. De geografiska områdena är även spridda över flera delar av Sverige, vilket gör att det blir ännu mer svårdefinierat.

Sociolekt:

En sociolekt är ett sätt att tala som är gemensamt för människor från visa sociala grupper. Ett exempel är den brittiska engelska som talas av överklassen i England, ett annat är lidingösvenskan. Lidingösvenskan tog fart när rikare överklassfamiljer åkte och semestrade vid västkusten, därifrån tog man med sig de språkljud som vi numera förknippar lidingösvenskan med. Denna typ av variation snappades senare upp av andra personer eftersom att den förknippades med överklassen och numera är den framförallt förknippad med Lidingö.

Kronolekt:

Kronolekt är språklig variation som beror på ålder. Olika generationer talar olika kronolekter. Exempelvis så är Stockholmskan olika för varje ny generation. Som exempel är det få som är födda efter 1960-talets mitt som säger reven och nesan, vilket i princip alla stockholmare gjorde bara en generation tidigare.

”Den snabba förändringstakten innebär också att ord och uttryck som har haft ungefär samma innebörd i flera hundra år, snabbt kan få ny betydelse. Det är en helt naturlig följd av att man i en generation har mycket mer kontakt inom denna än med andra generationer. På så sätt sprids blixtsnabbt nya uttal, betydelser, missuppfattningar, fraser och – gör generationerna till främlingar för varandra.”

(Källa: http://spraktidningen.se/artiklar/2010/04/kronolekt)

 

Sexolekt:

Sexolekt är språkbruk som fokuserar på manliga respektive kvinnliga drag i språket. Denna typ av variation handlar mer om hur personer uttrycker sig än könsspecifika ord. Denna -lekt innehåller dock många generaliseringar och många gånger kan man knyta den språkliga variation som används till någon annan typ av -lekt än just sexolekten.

Gruppspråk:

Gruppspråk är precis vad det låter som, språk som talas i vissa grupper. Exempel på detta är knoparmoj som förr talades av sotare men numera används mycket sparsamt. Gruppspråk används för att gruppens medlemmar ska kunna kommunicera effektivt och ibland för att utomstående inte ska förstå vad som menas.

Så, hur bedöms personer utifrån sitt språkbruk?

Ja, som ni ser så finns det väldigt många olika variationer i språket. Talar du exempelvis en viss kronolekt så kan du bli bedömd som ung, gammal eller något mittemellan. Om en kvinna använder sig av den manliga versionen av sexolekt kan hon bli bedömd därefter. En person som använder sig av mycket dialekt i sitt tal-/ och skriftspråk kan lätt bli sedd som ”bonnig” medan den som använder sig av lidingösvenskan blir sedd som en person med högre social status. Det finns alltså hur många aspekter som helst att ha i åtanke. Frågan som följer är hur mycket man bör döma folk efter detta, det språk vi använder kommer framförallt från personerna vi umgås med – inte för att vi väljer att vara en speciell person!

Bli först att kommentera

Ring så fixar vi, lovade politikern.

Av , , Bli först att kommentera 14

Ja, säga vad man vill. Just precis denna mening är trenden som pågår runt om i världen just nu. Donald Trump vräker ur sig vad den missnöjda befolkningen vill höra och vinner. Hur? Tja, antagligen för att det är den missnöjda massan som är de som röstar. Nöjda människor tenderar att vara mer passiva när det kommer till val. Hur saker och ting ska gå till rent praktiskt och ekonomiskt är inte så noga – vinna är viktigast.

Nu är jag inte den äldsta människan och kan givetvis inte påstå något annat än vad jag själv tror och tycker, men jag tror att det kritiska tänkandet har börjat rinna ut i sanden. Jag tycker att det blir oseriöst när partier och kandidater endast spelar på väljarnas missnöje. Varför? Självklart kan jag lova massor av saker, t.ex. välfärdens utbyggnad och borttagen skatt, men fungerar det i praktiken? Tveksamt.

Så vad händer då när dessa partier kommer till makten? Ja, är svårt att veta. Det är lite som att kasta tärning. I dagarna har M presenterat att de är villiga att ingå i något slags samarbete med SD. Vad händer då? Ja, även det svårt att veta. SD är ett parti som enligt mig spelar på populismens och opportunismens panflöjt, utan en tanke följer den missnöjda massan efter. Det skulle vara intressant att höra är vad SD vill egentligen, då flöjten slutar spela och partiets rätta ansikte visar sig.

 

Bli först att kommentera

Ett par knäppgökar vid skräpytan

Av , , 1 kommentar 22

Igår publicerades följande artikel:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/r7Q50/professorn-landsbygden-snart-en-skrapyta

I den står det att Sverige och världen om X antal år kommer att bestå av ”superstäder” istället för nationer, och att landsbygden kommer att bli ”skräpytor”. Citat ur texten:

”Han beskriver hur de så kallade ”skräpytorna” kommer tömmas på ekonomisk aktivitet i takt med att jobben och människorna flyttar till Stockholm.

– Där finns inga universitet, ingen underhållning, ingen shopping, bara träd. Åker du dit kommer du hitta tre alkoholister, några barn, och ett par knäppgökar. Det är det som återstår, alla andra har stuckit.”

Jag skulle vilja veta hur han förutspått detta. Självklart så förstår väl jag att det pågår centralisering och urbanisering, men jag tycker inte om hur Kjell A Nordström uttrycker sig kring människorna som bor kvar på landsbygden. Jag är mycket ifrågasättande till uttalandet om ”tre alkoholister, några barn och ett par knäppgökar”, det är extremt fördomsfullt. Säg att befolkningen på landsbygden kommer att minska istället – majoriteten av knäppgökarna och alkoholisterna finns faktiskt i storstäderna. Fördomsfulla uttalanden tappar i alla fall i min värld trovärdighet, är det knep som används för att förstärka en åsikt så anser jag att det tyder på okunskap.

 

1 kommentar

Mer ordning i skolan eller mer insatta skribenter

Av , , 2 kommentarer 16

I Facebookflödet kunde jag idag finna följande: http://www.vk.se/1914405/malin-lernfelt-ordning-och-reda-bra-for-eleverna

______________________________________________________________________________________________________________________

Citerar mig själv från FB: 
”När var skribenten i ett klassrum senast? Blir så fruktansvärt less på texter som den här.

”En skola där kompetenta lärare ersatts av vuxenbarn utbildade på högskolor där lärarutbildningen innehåller moment som ”dansa ett namn ” eller ”pyssla en stad” kan hamna i ett läge där ”kom i tid” eller ”ta med böckerna till lektionen” anses vara nyskapande. Det är tyvärr där vi är i nuläget.”

Om så vore fallet så har vi utbildade vuxenbarn på fler ställen än på skolorna, samt så antyder det att det inte går att vara en kompetent lärare pga. ålder. Nä, nog för att det går att säga en del om lärarutbildningen, men då bör det göras av någon som vet vad denne pratar om.”

______________________________________________________________________________________________________________________

Det är intressant hur insatta alla är i skolans värld – utan att egentligen veta hur det ser ut och går till i klassrummen. Det är många gånger en falsk bild som sprids,

”vänner av ordning och reda sedan länge motats bort från många skolor och ersatts av kompislärare med mössa inomhus och som tycker att det fräckt och innovativt att spela in musikvideoklipp i appen musical.ly med eleverna istället för att hålla på med tråkigheter som rättstavning eller matematik.”

Jag hoppas att det här endast är för att provocera. Varför skulle skolorna ha slutat med grammatik och rättstavning? Hur påverkar en mössa inomhus undervisningen? Vet skribenten vad digitala verktyg är? Så många frågor, så få svar från någon som ändå verkar ha alla.

2 kommentarer