Sitter ensam (foto-pelle räknas inte, han är lätt 20 meter bort) på VK-redaktionen och bevakar nyhetsflödet. Självklart händer det ingenting. I väntan på dagens enda inbokade knäck (ledtrådar: oxfile, potatisgratäng, skåpbil) sticker vi därför emellan med en rätt fantastiskt lokal nöjesnyhet:

Mp3-bloggkollektivet Discobelle gästar Shape Up! på Plaza den 23 februari. Lär ju ska locka Obbola-hipsters (jag kallar alla umebor i åldern 18-24 och som var varit in i en sneakersbutik senaste halvåret för Obbola-hipsters) som aldrig förr.

/A.

/A.

Årets, tveklöst, bästa album.

Förutsättningen: Varje nytt musikår är det bästa någonsin. Här går.

1. UGK – Underground Kingz
Ungefär så här skrev jag i samband med att skivan gavs ut

UGK
Underground Kingz
SonyBMG
5 ringar

Bun B hymlar inte: "See everybody’s got that same ol’ dream / big cars, bad bitches and a mountain of cream". Saken är bara den att försvinnande få rappare av i dag har auktoritet att skriva nyanserade dubbelalbum om den där banala drömmen. Vad viktigare: UGK har.

Texas-duon har sällan gjort det svårt för sig på skiva. När söderpionjärerna Geto Boys gick upp i gräsdimma, när Outkast drog på sig hängslen och köpte klippkort till popfabriken, då satt UGK kvar i DJ Screws gamla soffa och filade på ännu en öppenhjärtig bilåkarpsalm. Inte för att de saknade visioner. Utan för att det var naturligt.

Underground Kingz bryter ingen ny tematisk mark. Men detaljinblicken i ovan nämnda dröm fängslar fortfarande alla som någonsin haft en fäbless för hiphop och banditkultur. Pondusen med vilken vardagen mäls ner i fem minuter långa noveller. I ena stunden få höra exakt hur tvivlarna ska tystas. I den andra röras av en våndad gangster som står på knä och berättar för gud hur svårt livet är att leva.

Dizzee Rascal väser obsceniteter över ett bluesigt gitarrbeat i "Two Type of B*****". Rick Ross slangar förstahandskunskap i deskriptivt ödesmättade "Cocaine". Och Slim Thug låter lika vredgad som domedagssyntarna han rappar över. Inhoppen berikar, men tar inget från faktumet att det är dikotomin Bun/Pimp som gör de två timmarna så fantastiska.

Att femton år efter debuten ge ut ett musikaliskt vademecum för alla som tvivlat på den samtida södern är förstås storartat. Men i tider av mp3-singlar och nedladdningshets bör frågan ändå ställas: kommer folk verkligen att orka lyssna?
ANDREAS TERNER
– – – – – – – – – – – – – – – – – –

2. The Empire & Lil Wayne – The Drought is Over 2: The Carter 3 Sessions (mixtape)
Ingen annan musiker gjorde lika mycket rätt under 2007.

3. Omnikrom – Trop Banane!
Välfödda fransktalande män i gympaskor och flourfärgade t-shirts.

4. Alexis Weak – Välkommen till Gullmarsplan (mixtape)
Visionen av storstaden. Och en man kan relatera till. (bloggvideorepris)

5. Durrty Goodz – Axiom EP
Nio fällande bevis för att grimen av idag mår bättre än någonsin.

6. Devin the Dude – Waitin to Inhale
Kärlek, sex, eftergivenhet och en hel del cannabisromantik.

7. Blu & Exile – Below the Heavens
Sällsynt egenvillig hiphop i konflikt med sig själv.

8. WC – Guilty By Affiliation
Om någon för ett år sedan sagt att jag skulle lista nittiotalstypisk västkust på 2007-listan hade jag garvat. Fast det här går som inte att förneka.

9. Chromeo – Fancy Footwork
Gimmick eller ej, funk som den här fejkas inte.

10. Keyshia Cole – Just Like You
Bara ett nödtvunget Diddy-inhopp skiljde Atlanta-sångerskan från pur rnb-perfektion.

Övriga:

11. Aril Brikha – Ex Machina
12. Crime Mob – Rock Yo Hips
13. Roísin Murphy – Overpowered
14. Hezekiah – I Predict A Riot
15. Chromatics – Night Drive
16. Basutbudet – Startpaketet/Pluspaketet
17. Burial – Untrue
18. Kocky – Kingdom Came
19. Ratatat – Remixes Vol 2.
20. Freeway – Free At Last

21. The Cool Kids – Totally Flossed Out EP
22. A-Trak – Dirty South Dance
23. Tracey Thorn – Out of the Woods
24. R. Kelly – Double Up
25. M.I.A. – Kala
26. Kanye West – Graduation
27. Birdman – 5 * Stunna
28. Sean Kingston – Sean Kingston
29. Teki Latex – Party de Plaisir

30. Count Of Monte Cristal – Ghetto Bitches EP
31. Trae – Life Goes On
32. Bashy – The Chupa Chubs Mixtape
33. Wiley – Playtime Is Over
34. V/A – Box of Dub 2 (Dub Step & Future Dub)
35. Lupe Fiasco – The Cool
36. Adam Tensta – A Tensta Thing
37. Jens Lekman – Night Falls Over Kortedala
38. Modeselektor – Happy Birthday!
39. Chris Brown – Exclusive

40. T-Pain – Epiphany
41. T.I. – T.I. vs. T.I.P.
42. Yo Majesty – Yo EP
43. Rich Boy – Rich Boy / Mistah F.A.B. – Da Baydestrian
44. DJ Jazzy Jeff – The Return of the Magnificent
45. The Tough Alliance – A New Chance
46. Dizzee Rascal – Maths + English
47. Feist – The Reminder
48. Aesop Rock – None Shall Pass
49. Digitalism – Idealism

50. Plies – The Real Testament
51. Lcd Soundsystem – Sound of Silver
52. Santogold – I Believe in Santogold EP
53. Kathy Diamond – Miss Diamond To You
54. Kevin Michael – Kevin Michael
55. Milanese – Adapt
56. Simian Mobile Disco – Attack Decay Sustain Relese
57. Holy Fuck – Holy Fuck EP
58. Statik Selektah – Spell My Name Right: The Album
59. Bjorn Torske – Feil Knapp

60. Para One – Epiphanie
61. Cassidy – B.A.R.S.
62. Black Milk – Popular Demand
63. Spank Rock & Benny Blanco – Bangers & Cash

/A.

Kallare idag.

Borlänge: No love to give since 08-12-2007.

/A.

Svårsmält mästerverk eller löst hopfogat dravel? Jag vet ärligt talat inte just nu. Ta därför inte lördagstidningens recension av skivan på bilden som ett avslutande omdöme. Men fråga mig gärna igen om en månad eller så.

/A.

Pimp C är död. Chad Butler var ena halvan i de senaste femton årens mest betydelsefulla hiphopduo (UGK). Han hittades livlös tidigt i morse på ett hotellrum. Trettiotre år gammal. Det gör ont på riktigt – och en av de främsta har vandrat vidare alldeles för jävla tidigt.

’Living This Life’