Sysselsättning: journalist Bloggar om: Företrädesvis populärkultur - hur mycket 90-tal uttrycket än må skrika. Ålder: 25. Bor: Ålidhöjd. Familj: Jo. En mor, en far och tre äldre systrar. Utbildning: Lång och diger. Men snart avslutad. Husdjur: Min mor födde upp raskatter när jag var barn, så nej. Bil: Inte än, men som det tjatas! Bästa maträtten: Allt med spenat. Inget med lök. Intressen: Musik, tv, film, sport och pråliga klädbutiker på internet. Senast lästa bok: Now You Know av och med Tony Arcabascio. Senaste sedda film: Kan ha varit Life & Lyrics. Klart festlig grimeskildring med Romeo & Julia-tema. Förebilder: Jan Gradvall. Och Staffan Westfal. Bästa musikminne: He e ju så svårt att ranka. Men okej: 1. The Avalanches i ett festivaltält utanför Dublin, 2001. 2. Dead Prez året före, i Norge. 3. Första gången jag hörde rapparen Papoose.
Teki Latex - som när han inte vinner ipod-battles gör lika storslagen som dansant hiphop på franska med vännerna i TTC - släpper snart sin efterlängtade solodebut. Det här är förstasingeln 'les Matins de Paris' och varken video eller låt går ju knappast att tycka illa om.
Tim, Landry, Lyla, Jason, Julie, Smash, Matt och Tyra. De är alla familj, som i en 70-talssång.
Om några timmar, klockan 21.00, presenterar Kanal 5 en kulturgärning modell massiv. Den av NBC producerade dramaserien Friday Night Lights gör nämligen då premiär i svensk tv.
Serien, vars första säsong jag lovprisat i minst två krönikor, följer turerna kring ett collegefotbollslag i den amerikanska södern. Alla som kan relatera till lagidrott, småstadsångest eller trasiga familjeband bör titta.
NBC bekräftade nyligen att en andra säsong är under inspelningen och kommer att nå deras tablåer så snart som i höst. Smash, Williams.
Gled förbi världens längsta krogkö strax efter elva och möttes av sorlet från något stråkindränkt med Kalle J. Kändes egentligen redan där som det inte kunde bli annat än bra. Och så blev det ju.
Folk dansade, folk var vänliga, folk var vackra.
Sånt jag spelade på battlet:
Wu-Tang Clan - Wu Tang Clan Ain't Nuthin to Fuck With (Bird Peterson Remix) Busy P ft. Gérard Paste - The Headbangers Swizz Beats ft. Weezy, Kellz o Jada - It's Me Snitches Papoose - Body Bluffin' Deekline & Ed Solo ft. DJ Assault - One in the Front
Jag kände att det behövdes någon form av förtydligande..
Ta inte med dig din ipod till Plaza ikväll - även om du laddat den med både 'bra metal!' och 'schysst trance!'. Det korta som stod i dagens VK är felaktigt.
Ipod-battlet är fullbelagt på förhand. Och ska la kunna bli kul. Syns där.
Fredag, Tour de Umeå: Väntade 45 minuter i kö på banken. Gick på bolaget. Satte mig på bussen mot Ålidhöjd och insåg inte förrän jag var över Tegsbron att bussen inte skulle dit jag ville. I Röbäck (Världsmästarbyn, änna) hälsade chaffisen att det var dags att stiga av. Bussigt nog fick jag åka med tillbaka in till stan igen. Hemresan tog nu en och en halv timme istället för tio minuter. Inte wicked. Skippade Kulturnatta helt.
Lördag, Klubb de Kontra: Som vanligt betydligt mer Simian Mobile än Ya Boy, men stämningen, dansgolvet, personalen (lär av) och besökarna är alltid något av grejen. Magg, CJ och undertecknad delade sen förnöjt på ett paket chocolate chip-kakor och luffade hem i morgonluften.
Söndag, Åter de Hämtning: Nya grejer från T-Love, Yung Chill, Lil Boosie och JME. Plus att jag borde se klart Freedom Writers. Perfekt söndagssnyft. Flaskpantning står också högt på agendan. Det och Atletico M-Barcelona klockan 22. Trevlig söndag peoples.
I'm comin down with the key to Decator east Atlanta slash writer heavy grinda for paper city slicker heavy weight in the game froze wish they ear lobes heavy weight in my chain hittin the game where you niggas be slackin got the dro for the lo that's what my niggas be sackin my shell toes peddle chevys and boles white leathers on the cutlass with mahogany flos I'm riding through oakhurst coated like starburst candy paint glisten lookin greasy like bratwurst the dude on my jersey is greatly deceased you rested in peace for snitchin to decator police
when you see me in the 6 tre drop and i tell you that the price of the worth just dropped i let the thing go pop i caught buddy round there snitchin off to the cops and the game don't stop you tried to see my dough you better see this 4 get it I'm 31 and my rappin is done I gotta million dollar company to run
Sitter i en redaktionslokal (fancy datasal) på Umeå universitet och lyssnar på Big Things Poppin med T.I. Folk sittdansar och slår sönder skrivare om vartannat i bakgrunden.
Tog med mig TTA-plattan hit också. Recension på onsdag. En kort, värdelöst nog. Bad om att få skriva långt men när elefanthårdrockare från stan släpper skiva samma vecka har man föga att säga till om.
Men mer decent. Om ett par minuter lämnar jag in ett färdigt examensarbete, vaknar upp ur någon sorts självpåtagen cp-dvala och går hem.
Annat, som Hovefestivalnyheter till frukosten:
DJ Mehdi fra Ed Banger, den tyske nudisco/techno-DJen Justus Köhncke, housemesteren Ewan Persson, den sveitsiske elektrorockeren Headman, danske Djuma Soundsystem, og Joe Goddard fra Hot Chip som DJ.
'They used to treat me like Urkel the nerd / now they flock when they see my LeBrons on the curb'.
- - - - - - - - - - - - - - - - -
Pratade med Apans manager Hans Ljungbröd i går. Han befinner sig på affärsresa i Thailand men understryker därifrån ungefär vad man lärt vänta sig. - Grabbarna är taggade till tusen inför spelningen på Goodfellas. Det blir tungt. Men nu måste jag sluta. Heppåre.
Weezy var mer eller mindre klar sedan veckor tillbaka. Men vid midnatt bekräftades han av festivalledningen. Han, och Remy Ma och Stephen Marley. Gångbara namn även de två senare.
Stephen Marley luktar kanske alibibokning men borde funka fint sent på en av kvällarna. Rema Ma har gjort sin grej med Papoose och det räcker för att säga dope.
Men Weezy. Klassiker in spe.
Paul Wall ställde in. Han skulle spela med Fall Out Boy i USA istället. Därav Remy Ma-bokningen. Förlora lite, vinn mer. Och så länge vi slipper Jojo Pellegrino är jag helt uppe med det.
Känner mig rätt upphackad, så all stilmässig invaliditet har en historia.
Club Ether i lördags:
Tomt. Om det var för att fler inarbetade klubbkoncept kalasade samma kväll eller om det var för att de nitiska ordningsmännen till dörrvakter på villan skickade iväg alla som inte hade minst två uppsättningar amex platina på fickan kan vi väl låta vara osagt. Spelade två spår från 'Dirty South Dance'.
Valborg i Uppsala:
Skräpigt studentikost funkrockigt, men inte hela tiden. Missade Hearin Aid på GH. Missade första efterfesten. Fångade resten. Vindsvåning någonstans i Sunnersta. Bra soundsystem vid Triangeln. Långpromenader kring kyrkogården (no goth!) och längs vad jag tror var Mälaren. Första maj - maoist, maoist. Skräpmat, bättre frukost, bättre plats i bilen. Slapp hemresa med sån filmtypisk road trip-känsla och rosa himmel utanför Älandsbro.