Fötter, det är en fördel att ha hela fötter att ta sig fram på.

Mina verkar inte vilja arbeta i samma takt längre, jag vet inte riktigt vad som har hänt med dem. Inte mer än att de vrickas och stukas alldeles för lätt nu för tiden.

När jag var liten vrickade jag fötterna ofta, men de senaste 15-17 åren har det knappt hänt.

Inte förän nu då jag kämpar med rörlighet och viktnedgång för mina knäns skull (vilka inte heller är så lätta att förstå sig på, men värken påminner mig att de finns där).

Nu har jag lyckats vricka höger och vänster fot vardera 2 ggr, totalt 4 ggr på mindre än 4 veckor.

Jag får linda dem hårt för att kunna ta mig fram och särskilt då jag måste arbeta.

Det regnar ute, det är kallt och jag är trött.

Kaffepannan eldar så snabbt den kan, förhoppningsvis kommer värmen och kraften tillbaks när kaffet är klart.

Jag är på jobbet och jag är växelledare idag, men jag har inget lok att växla med. Det löser sig nog på ett eller annat sätt.

Nu blir det kaffe.

Jag har tidigare i livet lagt ner tusentals timmar med att stå och spela på min ögonsten. Den har kämpat hårt i replokalen, på scenen och även hemma.

De senaste 5-6 åren har den dock mest fått stå i sitt hardcase i garderoben. Jag blev helt enkelt mättad på musik och arbete och familj gjorde det inte bättre.

Men de senaste veckorna har den fått nya strängar, kärlek och den har även fått utstå en hel del frustration (spelandet är en färskvara, det är tråkigt när man inte är lika snabb i fingrarna som när man var yngre), men det börjar att ta sig.

Någon timme varje kväll återupplivar vi vår gamla kärlek, jag har till och med börja tycka det är roligt att spela igen. Gammal kärlek rostar ju aldrig sägs det, även om avrostningen kan gå riktigt segt.

Det sitter en hel del gamla klistermärken på gitarren. Massor med band och även ett och ett annat klistermärke från Ung Vänster-tiden.

Alicia, Jennie & jag på morfars 50 årskalas.

I dag hade vi möte med SEKO för oss som är utsedda och utbildade skyddsombud på Green Cargo, klubb Gods Vännäs.

Vi delade upp de ansvarsområden utefter den kompetens vi olika skyddsombud har. Jag kommer att fungera som skyddsombud för Vännäs bangård, radioloksförarna (Lycksele, Gimonäs, Klockarbäcken), samt för förarna.

Det känns både roligt och inspirerande, det finns massor av arbete att göra för arbetsmiljö, minska skaderisker, osv.

I dag har det även varit kommunfullmäktige i Vännäs. Jag sitter inte i kommunfullmäktige men i kommunstyrelsen där alla ärenden vrids på innan de når kommunfullmäktige så jag är ofta där som åskådare för att lyssna in och se hur de olika beslut vi tar i kommunstyrelsen går.

Just i dag kunde jag inte vara där, jag har varit hemma med mina kära barn då Cecca har arbetat och då jag var borta hela förmiddagen så hade jag ingen lust att ordna med barnvakt utan jag ville vara med mina barn.

Jag har blivit lite snabbuppdaterad av vår vice ordförande i KF, Jonas Björkholm. Vissa ärenden har tagit snurr och ändrat riktning om man jämför med resonemang från kommunstyrelsen.

Jag tror och anser att vi i Vänsterpartiet Vännäs måste vara än mer offensiv och vi ska inte räknas lr anses vara något röstboskap i majoriteten. När tagna beslut efter resonemang ändras, när möten utan inbjudan hålls så måste vi ta oss en funderare på hur vi vill att politiken och majoriteten ska fungera.

Nu är det "sommarlov" för politiken men vi kör i gång snart igen, då vässar vi armbågarna och kör på hårt för det mandat vi har fått.

Bloggen uppdateras mer sällan nu, och så kommer det nog att förbli under sommaren, men ibland kommer jag nog att skriva av mig.

Trevlig sommar kamrater, sprid värme och kärlek!

Sommaren och värmen är här, men är den här för att stanna?

Det är lättsamt att arbeta i det här vädret, nätterna är ljusa och allt går så lätt på järnvägen. Även om det är något svettigt, men det kan man ta när man ställer det emot -30 grader.

Nu sitter jag och läser in lite som jag har missat de senaste veckorn tillsammans med riktigt bra musik genom Spotify. Den senaste tiden har jag knappt suttit vid datorn något, det finns så mycket annat bättre och sådant som måste göras, där av dåligt med inlägg på bloggen.

En låt som verkligen har fastnat där uppe i huvudet är Ill Nino's låt "If you were me". Jag har lyssnat på Ill Nino sedan de kom med debuten nångång i slutet av 90-talet, men deras nya skiva "Dead new world" hade jag missat helt, nu lyssnar jag ikapp och oj(!) så bra den är..

"This love will suffer from the pain.
Life will never be the same.
I wanted something more than this
I want a better way to live.
In Love, we suffer all alone.
This life is like a broken home.
Is this who I am?
Can there be a better way for us to live?"

 

ILL NINO - IF YOU WERE ME

Natten smyger sig fram på VNS-bangård.

Vagnexpeditionen VNS.

Jennie & Alicia 5/6 - 2011.

Vilket blåsväder det är..

Alicia och Jennie tyckte inte att det var roligt att vara ute och leka idag, så nu är vi inne igen. Jag ska göra lunch och småbrudarna sitter och målar.

Nu har semestertider startat, jag hoppas att sommaren kommer för alla som har tidig semester i år. Själv går jag på semester lagomt till Vännäs-dagarna, andra helgen i Juli och 5 veckor framåt, som jag längtar!

Politiskt är det också lite av semester, det återstår något KF, där jag inte är invald (jag fanns inte som valbar i valet 2010), men i övrigt så är det ganska lugnt under sommaren.

Näe, nu blir det lunch, sen är det nog fullt ös igen.

Trevlig helg kamrater!

I dag är det kristi hemmelsfärds dag. En i raden av onödiga och omoderna helgdagar som vi har i Sverige. Visst tycker jag att vi ska ha helgdagar, men i ett modernt samhälle så borde även helgdagarna moderniseras.

Jag skulle egentligen ha jobbat idag men fick ledigt pga helgdagen. I morgon är det jobb som vanligt, och sedan är det frihelg.

I helgen kanske jag ska åka till Kramfors och hälsa på mina föräldrar där även min lillasyster och min storebror är i helgen.

I dag är det varken regn eller storm, solen skiner även om det är lite molnigt ute. Nu ska jag och småbrudarna klä oss och gå ut och leka tills det är dags för lunch, som består av paltrester sen igår.

Lev väl kamrater, ge aldrig upp!

Vänsterpartiet kräver att statsbidragen till trossamfund ska granskas utifrån om de utvecklar jämställdhet och motverkar rasism och diskriminering. Trossamfunden bör också verka för att utveckla förusättningar för jämställdhet mellan kvinnor och män. Granskningen gäller att statsbidrag gått till de trossamfund som bedriver arbetet i enlighet med kraven.

Varför görs inte detta redan?

Självklart ska trossamfund som erhåller statsbidrag granskas. Jag tycker inte att trossamfund eller någon överhuvudtaget kan få ett statsbidrag om de inte uppfyller kraven på jämställdhet och motverkar rasism och diskriminering. Trossamfunden bör också verka för att utveckla förusättningar för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Siv Holma, Vänsterpartiet utvecklar det hela i en fråga till riksdagen regeringen och samfundsminister Stefan Attefall:

"Jag kan inte stillatigande åse att människans lika värde inte respekteras. Av det skälet anser jag att regering och riksdag har ett särskilt ansvar för att inte tiga när den gemensamma värdegrunden som är ett villkor för trossamfund att få statsbidrag förbises.

Stefan Attefalls svar är ett icke-svar, säger Holma i en kommentar och fortsätter:

Att tiga är att samtycka och i detta fall så kan det betyda att i statsrådet Attefalls värld är homofobi förenligt med att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. I Attefalls värld kanske till och med homofobi är förenligt med kravet på att motverka diskriminering?"