Stäng fler skolor?

Av , , 10 kommentarer 0

”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.” (Läroplan för grundskolan 2011)

 

Skolinspektionens stängning av riksinternatet i Lundsberg kommer förmodligen att skapa debattvågor för lång tid framöver. Efter en inledande reaktion i media om att stängningen verkar rimlig och nödvändig kommer allt fler kommentarer om att skolverket varit alltför drastiskt och att stängningen är en form av kollektiv bestraffning av eleverna. Det återstår att se ifall JO, eller andra rättsinstanser ger kritikerna rätt på någon punkt, men för den som läser svenska läroplaner är saken solklar. Det var rätt att stänga skolan!

All utbildning handlar både om värderingar och kunskaper. Vad som ska läras, varför detta ska läras och hur det ska gå till är både ett didaktiskt övervägande från lärarens sida, men också en struktur som sitter i skolans väggar, i lokala traditioner och ämneskulturer. För att dessa kulturer och traditioner ska verka i en demokratisk riktning krävs det att skolan arbetar professionellt på flera fronter. Detta är en anledning till att jag vill se fler ämneslärare i den svenska skolan. Lärare ska vara väl utbildade i de ämnen som de undervisar i, så att de kan ha ett självständigt förhållande till ämnet. Sverige behöver en än mer professionell lärarkår. De sista årens satsningar på legitimation, förstelärare och lektorer är viktiga steg i den riktningen.

Vi behöver också se en proffessionalisering av skolornas huvudmannaskap. När friskolor kritiseras för att de kan ta ut vinst glömmer kritikerna bort att se vilka drivkrafter som styr en skoledares prioriteringar i en kommunal skola. Den insatte ser ganska snart att skolledare oavsett skolform lätt hamnar i en situation där kostnadssidan styr allt och där eleven som intäktskälla blir det dominerande synsättet. En professionell skolhuvudman styr sina skolor så att ekonomin blir ett verktyg för att göra bra undervisning, inte ett mål i sig. Att skolinspektionen nu sätter ner foten mot en oproffsig skolhuvudman är mycket välkommet. Men det är viktigt att statens engagemang inte stannar där. I kommuner såväl som friskolekoncerner kan sättet att bedriva utbildning svänga och variera snabbt och oförutsägbart. Det gäller att staten säger ifrån till huvudmännen när de ägnar sig åt fel saker.

 

Ps. För övrigt anser jag att skolformen ”riksinternat” ska avskaffas!

Folkomröstning – ett viktigt misslyckande!

Av , , Bli först att kommentera 2

När Aristoteles funderade över vilket som var det bästa sättet att styra ett samhälle, så kom han fram till att demokratin var att föredra framför andra styresformer. Denna slutats kom han fram till när han insåg att demokratin var det sätt att styra som hade den minst dåliga avarten. Han menade att envälde kunde vara bra, men att tyranni var fruktansvärt. Han ansåg att en aristokrati förmodligen skulle kunna styra ett samhälle på ett lysande sätt, men att en oligarki, en elit som utnyttjar makten till sin egen fördel, vore något alldeles horribelt. Demokratins avvart, att de fattiga uttnydjade makten för sina personliga intressen, såg han däremot som hanterbart, även om det inte alltid skulle leda till de bästa besluten för hela samhället.

Vi demokrater menar att politiska beslut ska fattas med tanke på att ge samma rättigheter och goda livsmöjligheter till varje samhällsmedborgare. Vi demokrater är eniga om att politiken fungerar bäst när människor som har allmänhetens förtroende, ges tid att sätta sig in i alla de svåra frågor som måste avgöras för att samhället ska fungera. Vi demokrater menar att besluten som tas av politiska församlingar ska vara sådana att de stöds av en majoritet av väljarna, men att de för den skull inte förtrycker eller helt ignorerar samhällets minoriteter och deras behov.  Vi demokrater anser att beslutsmakt och ansvar ska hänga samman. Därför anser vi att folkomröstningar ofta är ett misslyckande. Vid folkomröstningar blir ansvaret för de politiska besluten ofta diffusa, och de alternativ som ställs upp i en folkomröstning blir lätt förenklade och döljer därmed alla gråzoner och finjusteringar som kan krävas för att omvandla en politisk åsikt till verkningsfullt handlande.

Därför är folkomröstningen den 8:e september ett misslyckande, men ett viktigt misslyckande! I detta fall har nämligen den socialdemokratiska majoritet som tillsats av Västerbottningarna, inte gjort det jobb som vi förväntar oss av dem. De har valt att hitta lösningar på sjukvårdens problem genom att förbise behoven i vissa delar av vårt län. Att förbise att länet är stort, och att det bor människor i alla möjliga krokar, hörn och kommuner. Ett sådant förbiseende är inte acceptabelt. Det bästa vore om ansvarslösa beslut fick den effekten att majoriteten byttes ut vid nästa val… men så kan man bara resonera om man tror att politiska beslut inte spelar nån roll här och nu. Doroteaupproret kunde inte vänta och då ställer vi upp vid deras sida! Det är nu tretton dagar kvar till folkomröstningen för en fungerande akutsjukvård i hela Västerbottens län. Gå och rösta. RÖSTA JA!

Detta är frågan som ställs i folkomröstningen den 8:e september.

”Som en del i att nå balans i ekonomin beslutade Västerbottens läns landsting 2011 att minska antalet vårdplatser i Dorotea och att ersätta den stationerade ambulansen i Åsele med en akutbil. Vill du ge Västerbottens läns landsting i uppdrag att utforma ett åtgärdspaket för hela länet som innebär att Dorotea får vårdplatser och läkarjourkedja som 2011 och att Åsele får en stationerad ambulans?”

Solidaritet är liberalism.

Av , , Bli först att kommentera 1

För mig är liberalismen något väldigt konkret och jordnära. När jag säger att jag är frisinnad så menar jag bland annat att jag tar tydlig ställning för ett solidariskt samhälle. Hur då?

För det första är det en liberal och frisinnad princip att alla människor ska ha samma grundläggande rättigheter. Det finns många hinder som gör att vi har svårt att förverkliga den principen globalt, men ganska lite som hindrar att vi arbetar för den i Sverige. Varför ska man göra skillnad på folk och folk? Ingen aning, säger liberalen. Därför är jag för en välkomnande invandringspolitik, därför är jag för en skolpolitik som försvarar allas rätt till kunskaper och därför är jag för att gamla och sjuka ska ges god vård och omsorg oavsett var de bor i landet.

För det andra är det en liberal och frisinnad idé att människor aldrig fått sin sista chans. Ett demokratiskt samhälle borde hela tiden se till att det finns en möjlighet för var och en att försöka skapa sig en tillvaro som fungerar och som man trivs med. Därför är jag för en förbättrad a-kassa som dels är tillgänglig för alla som söker arbete oberoende av facklig tillhörighet, men också ger högre ersättning än vad som är möjligt idag. Den högsta a-kasseersättningen i Sverige är knappt 15 000kr/månad. Det betyder att ingen som tjänat över 18 700 kr får ut 80% av sin tidigare lön om de måste stämpla. Sånt sätter käppar i hjulen när man ska försöka komma vidare i livet.

Till sist så tror liberaler på samhället mer än på politiken. Vi vågar tro att människorna fixar det här. Att vi vill och kan leva tillsammans. Att jag kämpar för att komma till riksdagen handlar därför inte om att jag vill styra över människors liv, snarare tvärtom. I Riksdagen vill jag försvara dina rättigheter och förbättra dina chanser, så att du själv kan ta vara på dom – för liberalism är solidaritet!

Romantiskt tjoller att säga nej till gruvor?

Av , , Bli först att kommentera 1

Idag har regeringen fattat beslut om att ge sitt godkännande till tre bearbetningskoncessioner för den planerade Rönnbäcksgruvan i Storumans kommun. Detta är som bekant ett stort gruvprojekt där nickelbrytningen väntas kunna ge 500 arbetstillfällen. Gruvan beräknas vara i drift i 27 år. Detta med gruvor är ju en fråga som väcker starka känslor och det finns nog både en och annan miljövän som genom åren förundrat sig över Västerbottningarnas fördragsamhet med gruvhålen. Förklaringen ligger givetvis i bakfickan på gubbarna. Plånboken! När jag växte upp i Malå var det självklart för mig och mina jämnåriga att gruvor var nåt bra. De pappor som hade bra jobb, jobbade i gruvan. Där gick dom med pannlampa, ståltermos och sprängde. Att vara mot gruvor var liksom… konstigt, faktiskt så konstigt att det var att betrakta som rent tjoller.

Det finns flera faktorer som har lett till att vi har kunnat odla en så oansvarig syn på gruvdrift i Västerbotten och två av de viktigaste handlar om var den politiska maktens fokus ligger och hur synen på ägande har varit i länet. Det är inte underligt att det stora flertalet i Sverige inte har varit särskilt engagerade i gruvdriftens negativa effekter. Gruvorna har legat långt bort (för de flesta) och de har genererat stora exportinkomster. Givetvis har den politiska majoriteten främst behövt bry sig om den sidan av saken. Privat ägande av mark har varit en udda fågel i Västerbotten, särskilt i inlandet, där statliga Sveaskog är den totalt dominerande aktören. Samernas rätt till land och vatten har dessutom succesivt devalverats från i vissa fall ett beskattat ägande till en diffus kulturell rättighet. Därför har det inte funnits nån stark lokal opinion till stöd för ägarintresset, när det har kolliderat med gruvnäringens ambitioner.

Jag tror att Västerbottningarna faktiskt är beredda att ge plats för fler gruvor i länet. Vi är beredda att ge Sverige mer av de resurser som vi förfogar över. Men jag blir rädd när jag ser hur en kommun, Länsstyrelsen och Regeringen nickar och tackar ja till ett projekt som som balanserar på en så slak lina som det i Rönnbäcken. När renjordarna jagats på flykten och schaktmaskinerna gjort sitt, vem garanterar då att gruvan ger nån avkastning innan bolaget gått i konkurs?

Det finns säkert dom som tycker att det är romantiskt tjoller att säga nej till gruvprojekt. Jag håller inte med. Gruvor behövs, men de ska bygga på en kalkyl som håller både ekonomiskt, miljömässigt och medmänskligt.

Rösta för sjukvården den 8:e september!

Av , , Bli först att kommentera 5

Det är nu nitton dagar kvar till folkomröstningen för en fungerande akutsjukvård i hela Västerbottens län. Gå och rösta. RÖSTA JA!

Detta är frågan som ställs i folkomröstningen den 8:e september.

”Som en del i att nå balans i ekonomin beslutade Västerbottens läns landsting 2011 att minska antalet vårdplatser i Dorotea och att ersätta den stationerade ambulansen i Åsele med en akutbil. Vill du ge Västerbottens läns landsting i uppdrag att utforma ett åtgärdspaket för hela länet som innebär att Dorotea får vårdplatser och läkarjourkedja som 2011 och att Åsele får en stationerad ambulans?”

Ohederlig Sjöstedt, med något rätt.

Av , , Bli först att kommentera 1

Den beundran som Jonas Sjöstedt åtnjuter i Västerbotten handlar till stora delar om att han verkar så reko. Detta är en kille som man kan lita på. Han är så schysst att han inte heller drar sig för att problematisera sina egna ställningstaganden. När jag läste på universitetet för tio år sedan fick vi bland annat besök av Jonas Sjöstedt, och han höll en mycket intressant och självkritisk föreläsning, där han å ena sidan förklarade det goda med socialistisk politik, men samtidigt visade på problem och inkonsekvenser i det egna partiets historia. Sådant är hedervärt. Sådan är Sjöstedt… ofta.

Denna helg verkar han ha tappat en del av sin tidigare pålitlighet, för att istället hänge sig åt ett hejdlöst slirande med sanningen. Å ena sidan berömmer Sjöstedt sig själv och Vänstern för att Umeå är en välskött och expansiv kommun. Å andra sidan klagar han på att privata vårdgivare, belägna i Umeå tar resurser från vårdgivare i Dorotea och Åsele. Han lägger orden så att man skulle kunna tror att det är kommersiella marknadskrafter som ligger bakom Doroteaupprorets existens. Sanningen är ju den att det är samma sossar som styr Umeå kommun och som också beslutat om att minska antalet vårdplatser i Dorotea och lägga ner ambulansen i Åsele. Det var inte marknaden som ställde till det denna gång, det var politiken. Att Sjöstedt drar denna vals beror antagligen på att han älskar sossar när han får var med om att bestämma och avskyr dem när han får nobben.

En sak ska dock Sjöstedt få beröm för. Hans bredsida mot den svenska politiska traditionen att låta gruvintresset gå före alla andra intressen är både hedervärt och viktigt! Det är dags för svenska politiker att försvara miljön, markägare och närboende mot kortsiktiga lycksökare inom gruvbranchen.

Det är nu tjugo dagar kvar till folkomröstningen för en fungerande akutsjukvård i hela Västerbottens län. Gå och rösta. RÖSTA JA!

Detta är frågan som ställs i folkomröstningen den 8:e september.

”Som en del i att nå balans i ekonomin beslutade Västerbottens läns landsting 2011 att minska antalet vårdplatser i Dorotea och att ersätta den stationerade ambulansen i Åsele med en akutbil. Vill du ge Västerbottens läns landsting i uppdrag att utforma ett åtgärdspaket för hela länet som innebär att Dorotea får vårdplatser och läkarjourkedja som 2011 och att Åsele får en stationerad ambulans?”

De röstande kan svara ja, nej eller rösta blankt.

Min pinsamma lön.

Av , , 3 kommentarer 2

Det ska erkännas direkt. Min lön är helt ok. Jag klagar inte alls. Faktum är att jag tjänar ungefär som jag förväntade mig när jag utbildade mig till lärare för ca. tio år sedan. Trots det blir jag ibland både provocerad och bekymrad när jag tänker över detta med min lön.

Varför har jag högre lön än min fru? Vi har lika lång utbildning, och är anställda hos samma kommun? Hon har arbetat längre än jag, och har arbetsuppgifter som på många sätt är mer kvalificerade och ansvarstyngda än jag. Men ändå tjänar jag mer. Inte mycket, men ändå mer. Varje utbetalning blir ett slags patriarkalt credo: Kvinnor är inte värda samma lön! Eller också är skillnaden i våra inkomster bara ett uttryck för att vi arbetar med olika åldersgrupper. Vi gymnasielärare tjänar ju mer än våra kollegor på högstadiet. Men jag blir ärligt talat inte lyckligare av den förklaringen. Som om undervisning av högstadielever skulle vara mindre kvalificerad, eller mindre angelägen än den på gymnasiet. Som folkpartist välkomnar jag satsningen på förstelärare och lektorer. Det är ett sätt att satsa på hög kvalité i skolans undervisning. Jag hoppas dock att arbetsgivarna ser till just det när de tillsätter dessa tjänster. Det får inte bli en förlängning av gamla könsstereotypa värderingar, eller en satsning som främst märks på gymnasiet.

Vad rör väl Kongo oss?

Av , , 1 kommentar 1

Denna vecka har Läkartidningen ett reportage om hur konflikten i östra Kongo bara pågår och pågår. Två miljoner människor uppges ha blivit våldtagna i det lågintensiva rebellkrig som härjar i och kring provinsen norra Kivu. För en västerbottning kan denna information förefalla så förfärlig att den blir overklig. Att Kongo dessutom är ett illa skött land som ligger långt bort gör att ansvarskänslan blir avtrubbad. Vad rör denna konflikt mig? Vad rör den oss?

Faktum är att vi lever tämligen gott på länder som Kongo. Det är ett land som till stora delar består av orörda skogsområden. Skogar som syresätter vår jord och fungerar som en enorm stötdämpare mot växthuseffekten. Det är också ett land som under lång tid erbjudit oss européer mineraler, diamanter och plantageprodukter till en billig penning. Men ändå frågar vi oss, vad deras konflikter spelar oss för roll. Vad har vi för ansvar?

En som valt att svara på den frågan i handling är Umeåbon och professorn emerita Ellinor Ädelroth. Genom att bidra med sina kunskaper och sin tid som pensionär hjälper hon våldtagna kvinnor vid Panzisjukhuset i Bukavu. Detta är ett sjukhus som grundades 1999, bland annat med svenskt stöd.

Världen är oerhört stor. Konflikterna många och biståndet är en droppe i ett stort hav. Biståndet kommer inte lösa konflikten i Kongo. För detta krävs att FN tar på sig den ledartröja som vi förväntar oss att den organisationen ska ha. Vi vill inte att världens mäktiga institutioner ska stå och titta på när fattiga länder trasas sönder av rebellers, staters och företags kamp om resurser. Men den lilla droppen är inte heller värdelös. Den spelar roll och urholkar stenar.

Jag är en av dem som anser att Kongo rör oss. Varför? Jo, det bor människor där!

Konsten att inte vara nationalist.

Av , , 3 kommentarer 1

Efter tre dagar på Nolia kan jag konstatera att en typ av fråga alltid engarerar vem man än slår sig i slang med. Det handlar om grupptillhörighet. Allt ifrån de skämtsamma hockeyslängarna mellan Umebor och AIK-frälsta, intrikata samtal om svenskhet eller att vara norrländsk, till hårresande förenklingar av någon konflikt i Mellanöstern visar på detta. Jag tror det är ganska mänskligt, rent av självklart, att vi alla vill förstå och förvissa oss om vilka som hör till OSS och vilka som hör till DOM. Det skapar en viss ordning i tillvaron. Däremot blir jag alltid obekväm och lite olycklig när jag märker att denna sortering blir alldeles oerhört viktig och central för en människa. Jag förstår helt enkelt inte poängen med att inte våga utvidga sina gränser, släppa in nya intryck eller våga tro på grannkommunens hockeylag.

20130805-154638.jpg

Presentation

På väg mot riksdagen, för kommunikation solidaritet och kunskap.

 

Vem: Andreas Westerberg

 

Vad: Forskarstuderande gymnasielärare från Skellefteå, Riksdagskandidat.

 

Kontakt: [email protected]. Bloggar också på Norran (http://norran.se/bloggar/)

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se