Idag har museets personal, styrelseledamöter och närmaste samarbetsparter samlats till den årliga jullunchen. I samband med efterföljande kaffe och skumtomte brukar museets VD Ulrica Grubbström och ordförande Anders Lidström hålla tal till hela skaran, idag inför ett 80-tal personer. Årets jultal var av annan dignitet än tidigare års. Inte i den meningen att de uppmuntrande orden var starkare än annars eller att det ansträngda ekonomiska läget nästa år har övergått till oro – utan för att det vi ägnar oss åt på museer är brännande aktuellt. Båda berörde den pågående debatten om kulturarv och museer, och hur symboler för kulturarv utstuderat raseras i krigs- och konfliktområden. Vårt uppdrag att stå upp för demokratiska värderingar, och vara en plats för samtal om desamma, är viktigare än någonsin.

Det gick en ilning genom kroppen där jag satt med en halväten rosa sockertomte i hand. Jag fick sekundsnabba bilder på näthinnan från Palmyra, pyramiderna i Egypten, konstutställningen The White House och Kulturhuset och Historiska museet i Stockholm. Hur många museers personal sitter inte samlade precis som vi, och reflekterar över dessa frågor just nu? Många!

Sällan tidigare har jag känt så stor samhörighet med andra museer runt om i hela världen som just idag.