Museibloggen by Anki Berg

Angelägen folkbildning

Av , , Bli först att kommentera 0

20170920_161158

Under tre timmar ikväll har lärare, bibliotekarier och personal från olika offentliga aktörer träffats på museet och fått information om romer och romska kulturer. Anordnare var Forum för levande historia, som också har turnélagt utställningen som vi nu visar. Ett viktigt syfte med utställningen är just att utbilda och förmedla romsk historia genom särskilda programkvällar. Inom kort går inbjudningar också ut till politiker, tjänstemän inom kommun och landsting, vårdpersonal, polis med flera.

Det unika med satsningen är att besökarna möter romska representanter som själva visar och berättar om utställningen. Ikväll fick deltagarna möta Sonja Nyman, Azra Suljic, Britt-Inger Hedström Lundqvist och Violeta Suljic som tålmodigt svarade på frågor om sina egna bakgrunder och traditioner. Att det finns fem sinsemellan olika romska grupper var nog en nyhet för några, och Sonja, Britt-Inger och Violeta berättade om sina respektive föreningar som de är engagerade i.

Den här utställningen känns så oerhört angelägen och har varit mycket upplysande för mig själv inte minst. På vägen hem funderade jag över hur okunnig jag skulle vara om jag inte hade förmånen att arbeta på museet. Och följdfrågan jag ställer mig själv som informatör är oundviklig: Hur sänker vi trösklarna så mycket att den som är allra längst ifrån museet och fullständigt ointresserad ändå hittar till oss och får chans att lära sig om saker man inte hade en aning om? Den nöten känns ibland som en olöslig matematisk ekvation. Om du har en minsta liten tanke som du vill dela med dig av kring detta så tveka inte att skriva en rad! Det skulle göra mig så glad.

Utställningen Vi är romer – möt människorna bakom myten pågår till april 2018. Innan dess hoppas jag att åtskilliga tusen personer har besökt museet bara för att se just den.

Uteliv är livet

Av , , Bli först att kommentera 0

I veckan har 50 lärare från Helgeland i Norge och Västerbotten i Sverige träffats för att inspireras av och lära sig mer om hur kulturmiljön kan användas i undervisningen. Första projektträffen hölls i Storuman i mars, och nu var det alltså dags igen för föreläsningar, praktiska övningar och erfarenhetsutbyte. Omgärdade av fjordar och berg har deltagarna fördjupat sig i andra världskrigets lämningar i landskapet och provat på arkeologiska utgrävningar, rollspel och att hålla en lektion för inlånade elever från Nesna skola. Att arkeologi visade sig vara matematik överraskade nog många, men mätningar, skalberäkningar och ritningar på millimeterpapper är ju precis det.

Flera lärare berättade att de ofta besöker platser i sin närhet, framförallt med de yngre barnen. Det som projektet och utbildningsträffarna har inspirerat till är att se dessa platser med nya ögon. Finns det en byggnad i närheten? Finns det fornlämningar eller andra synliga rester från människans framfart? Alla sådana lämningar går att använda till undervisning. Mäta volym och höjd, sätta in i historiska sammanhang; varför finns den här lämningen just här?, eller relatera till hur både lokalsamhället och världen såg ut just vid den här tiden.

Förhoppningsvis kommer nu ännu fler elever i Västerbotten och Helgeland att få nya perspektiv på sin hembygd och samtidigt både frisk luft, fysisk aktivitet och formella kunskaper. Av de positiva omdömena från lärarna känns det högst troligt!

Här kommer några bilder som illustrerar var vi varit och vad vi gjort.

20170914_080832

Från Nesna går färjor till öarna utanför Mo i Rana. Några av barnen på Nesna skola pendlar dagligen med färjan.

 

20170914_094610

Kåre håller lektion för en grupp inlånade elever från Nesna skola. Han ber dem visa med händerna hur stort 10 cm i diameter är – det mått som några av kanonerna på Sandnes fort hade. Det var svårt för några att illustrera och uppskatta. 

 

20170913_162623

I arkeologi är det här nödvändig utrustning. Inget tvivel om att det handlar om matematik va?

 

20170913_162721

Även lärare och kursledare (museets arkeologer och pedagog) behöver äta och vila emellanåt. Sedan var det full fart i grävgroparna igen!

 

Ingen klädsam blygsamhet här inte

Av , , Bli först att kommentera 1

Hej vad det går! Sommaren är över i ett nafs och jag har redan hunnit jobba en månad efter semestern. Jag har ju en ambition att hålla liv i bloggen under arbetsåret, men ligger redan efter med en hel månad alltså. Fy så dåligt! Extra dåligt känns det, eftersom hösten verkligen har rivstartat och det inte är brist på saker att berätta om precis. Kort sammanfattning av senaste månaden:

• Utredningen om Länskulturdagarna är klar och vi har nu ett vässat koncept. (Blir en nyhet längre fram.)

• Upplägget för att möta Länsmuseernas samarbetsråd (politiker och museichefer från hela landet) i oktober är klart.

• Utställningen Slaget om Dungen på Ålidhems bibliotek har öppnat och genererat en massa media och engagemang.

• Konferensen i Lycksele 5 oktober på temat Kulturarv i glesbygd – en resurs eller belastning är spikad och inbjudningar har gått ut. Anmäl dig du också!

• Första Konstnatt i Umeå gick av stapeln i helgen och blev en succé hos oss.

Ärligt talat, det finns just nu inte särskilt mycket att sörja över eller vara ledsen för här på Gammliabacken som ni märker.

I morgon bitti drar jag till Norge för att agera museireporter och skriva om vårt projekt som uppmuntrar lärare att i högre utsträckning nyttja kulturlandskapet och kulturarvet i undervisningen. Det blir väldigt intressant! Rapport kommer.

Nu när jag ändå är på skrythumör så toppar jag det med en insändare ur lokaltidningen tidigare i år.

Tjing!

 

Ur VK_20170406_082700_1306449958

 

Efterlängtat Riksdagsbeslut

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag är en historisk dag! Kultuarvspropositionen som har varit under beredning en lång tid är nu till stora delar antagen. Det innebär bland annat att en musielag ska instiftas och att det blir ändringar i kulturmiljölagen. Vad allt innebär i praktiken och får för betydelse för oss som länsmuseum återstår att se.

Här kan du följa samtliga riksdagsledamöters inlägg i debatten innan församlingen gick till beslut. Onekligen intressant läsning!

 

”Sätt igång!”

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag har jag och närmare 80 andra representanter från kulturinstitutioner i Västernorrland, Jämtland och Västerbotten diskuterat normer, i första hand utifrån ett HBTQ-perspektiv, och hur de formar oss som människor. Eller så här: hur vi kan synliggöra (vara kritiska) mot normer, oavsett om vi gillar dem eller inte. Varför ska vi vara kritiska mot normer? Jo, för att de begränsar, hämmar och diskriminerar människor.

För oss som offentlig institution är det oerhört viktigt att vi är medvetna om varför vi gör saker och ting, vad vi inte gör, och hur vi kan göra istället för att fler personer ska känna sig välkomna och representerade på olika sätt. Det gäller allt från hemsidans funktion, bemötande i entrén och valet av utställningar till vad vi samlar och dokumenterar för framtiden.

En av föredragshållarna var kulturanalytikern Elfrida Bergman. Vi har haft mycket värdefulla samarbeten med Elfrida tidigare i olika sammanhang och från dagens dragning tar jag särskilt med mig budskapet: ”Sluta utbilda er, sätt i gång och gör!”. Älskar det.

Allt prat om fortbildning, bildandet av arbetsgrupper, skriva planer och hitta referenspersoner kan ibland bli ursäkter och hinder från att faktiskt agera och göra något konkret. På museet rör vi oss sakta men säkert i rätt riktning. Utgångspunkten är att medvetandegöra och därefter göra medvetna val.

Hur ska framtidens stad se ut?

Av , , Bli först att kommentera 1

Dagarna innan påsk gick remisstiden ut för Översiktsplan Umeå kommun. Museets kulturmiljöavdelning har lämnat ett noga genomarbetat svar och värjer inte för att vara kritiska. I stora drag handlar kritiken om att planen tar för lite hänsyn till vårt omgivande kulturlandskap – det vill säga brukad jord, bebyggelse och fornlämningar – när nya områden för bebyggelse ska utvecklas och staden förtätas.

”Varför är det så viktigt med hänsyn till kulturarvet?” frågar sig vän av ordning som vill anstränga sig lite extra för att förstå.

För att gå rakt på sak, och nämna det mätbara först: kulturarvet har ett ekonomiskt värde. Kulturarvet sysselsätter direkt och indirekt tusentals personer inom besöksnäringen, upplevelseindustri, hantverk och byggföretag bara för att nämna några. Även inom fastighetsmarknaden har kulturhistoriskt värdefull bebyggelse dragningskraft i sig självt.*

Att de miljömässiga vinsterna i ett levande kulturlandskap är stora, är uppenbart. Det handlar om biologisk mångfald och ytterst om mänsklighetens överlevnad. Tycker du att jag drar det hela till sin spets? Fundera då ett slag på alternativet. Att vi inte tog hänsyn till kulturarvet överhuvudtaget – hur många generationer skulle då överleva på vår planet? Det är uppenbart att vi måste ta tillvara uppodlad mark och skog, och fortsätta vårda den. Byggnader, stenrösen, brunnar för att inte tala och alla tusentals lämningar som finns längs med vattendragen har ju haft – och har – funktioner att fylla.

Det kanske svåraste att mäta är den upplevda känslan av kulturarvet. Historiska miljöer är viktiga för människan, och har genom tiderna varit platser dit man har återvänt. Du som fortfarande tvivlar på kulturarvets nödvändighet: lova att du undviker gamla stadsdelar nästa gång du besöker en storstad, eller stannar hemma när sällskapet vill besöka Ale stenar på bilsemestern.

Det här är frågor som borde engagera flera!

Ett tips till fördjupning på ett lättsamt och informativt sätt hittar du här. Det är Riksantikvarieämbetet som nyligen utkom med en rapport som heter Räkna med kulturarvet och som ger tydliga och bra svar på viktiga frågor.

Ett annat tips är att komma till museet på onsdagkväll 26 april kl 19.00. Då kommer f d stadsarkitekt Hans Åkerlind att delta i ett samtal med konstnär Johannes Samuelsson och Erik Persson om stadsplanering och demokrati med utgångspunkt i mötesplatsen Apberget, som var en central punkt i stadsbilden i Umeå tills för några år sedan.

Vem bestämmer om vårt gemensamma utrymme, och hur kan vi säkerställa att viktiga värden bevaras? Kom och gör din röst hörd och lyssna till andra.

 

* Exempel ges i ”Räkna med kulturarvet” som är länkad till i texten.

IMG_5697

Ska sådana här gamla hus underhållas, eller är det bättre att ge plats åt nytt? 

Tidsomställning med samhällsnytta

Av , , Bli först att kommentera 1

Veckan har varit trög, både morgon och kväll. Men däremellan har det gått bra. Konstigt. Jag skyller på tidsomställningen förra helgen, men förstår ändå inte riktigt hur den timmen kunde slå tillbaka så hårt, och framförallt inte på kvällen.

På dagarna har dock fokus legat längre fram än på enstaka timmar och stundande sommar. Vi är nu halvvägs in i planeringsveckorna för verksamhetsåret 2018. Innan sommaren ska budgetäskanden lämnas till våra ägare och vi vara klara över vilka prioriteringar som ska göras. I vårt mål- och visionsdokument som sträcker sig fram till 2019 har vi har tre stora uppgifter att lösa innan utgången av 2019; Vi måste rädda museets ”inre organ” arkiven, vara i startgroparna för att bygga en ny kulturhistorisk basutställning och ha lösningar klara för ett friluftsmuseum i topptrim 2021 – då är det etthundra år sedan första byggnaden flyttades hit.

Med den ambitiösa agendan är det inte svårt att räkna ut att kommande år handlar om att plocka fram kalkylatorn och vässa pennan. Vi ska räkna kvadratmeter, hyllmeter och spaltmeter – ja, det sista är nog så viktigt. Ju fler spaltmetrar desto bättre möjlighet att förklara varför arkiv måste finnas* och varför många borde vara intresserade av att dela på just det ansvaret.

Kommande vecka fortsätter vi med utställningar, pedagogik och kulturmiljö.

 

*Arkiv är samhällsnytta. I arkiven finns beslut, planer, brevväxlingar, utredningar, ritningar, kartor, fotografier och avtal sedan lång tid tillbaka, och som hela samhällsapparaten skulle kunna bli bättre på att nyttja. Arkivmyndigheter och museer finns inte för sin egen skull, utan för att nya beslut och vägval ska kunna grundas på tidigare erfarenheter sammanvävda med ny forskning och moderna idéer. Nya analyser är det gott om, men vem bemödar sig att hämta information ur arkiven för att komma ur sin samtidskapsel och anstränga sig bara litet, för att förstå hur tankarna gick för ett par decennier eller ett sekel sedan, och sätta det i relation till allt nytt? Just det perspektivet som borgar för en hållbar framtid. Hur ska vi hindra att misstagen från miljonprogrammet upprepas, förstå skolans utmaningar eller städers utveckling om vi inte blickar bakåt då och då?

 

20170118_102733

Museet för nybörjare

Av , , Bli först att kommentera 1

DSCN5443

Handen på hjärtat, hur många utställningar har du sett där du slår klackarna i taket och utbrister i jubelrop på vägen hem? En sådan där utställning som du kan jämföra med någon av dina favoritfilmer eller en riktigt bra bok? Hoppas att det händer ofta.

Själv är jag en mycket kräsen museibesökare och kräver ganska omgående att utställningens budskap ska fånga mig. En introduktionstext som ger mig svar på frågan ”vad är grejen här då?”. Om budskapet lindas in i långa, förklarande texter innan jag kommer till ”grejen”, är det stor risk att jag bara flyktigt tar till mig resten också.

Eller har du som jag varit på utställningar och känt dig mer eller mindre exkluderad? En känsla av osäkerhet, och med frågor som ”Hm… vad är detta?” eller ”Hur tänkte konstnären här?”, utan att få något svar.

Det är inga roliga museibesök. Men de inträffar dessvärre då och då. Är du inte museifrälst, eller i alla fall har ett stort intresse av museer, så är risken stor att det tar slut där.

En sådan känsla kan också tolkas som att ”museet är inte till för mig”. Det är en faktor som vi tar på största allvar. Inget kunde vara mer fel. Vi vill närma oss de som aldrig har satt sin fot på museet, eller har gjort försök men gått hem med obesvarade frågor.

Med ett koncept som vi kallar ”Museet för nybörjare” bjuder vi in till en ny sorts visningar med start på sportlovet. Då vänder vi oss särskilt till dig som tycker att museer är obegripliga, ointressanta eller rent av tråkiga. Här är inga frågor för dumma och inga ord för krångliga. Vi kommer att göra vårt yttersta för att du ska gå hem uppfylld av positiva upplevelser och fått svar på frågan ”vad är grejen?”. Ses vi?

 

(Måndag 6 mars – fredag 10 mars kl 14 är du välkommen att gå med på visningen ”Museet för nybörjare”. Fri entré, samling i receptionen)

 

En glömd historia

Av , , Bli först att kommentera 3

Om jag säger ”romer”, vad tänker du då? På tiggaren utanför matvarubutiken? Ja, det ligger nog nära till hands. Men visste du att det finns fem romska grupper? Svenska romer, resande, finska romer, utomeuropeiska romer och nyanlända. Alla ingår i den nationella minoritetsgruppen romer, som har lagstadgade rättigheter i Sverige sedan 2010. Lagen innebär att gruppens språk och kultur ska stöjdas, att gruppens inflytande över sina egna angelägenheter ska öka och att gruppen ska bli mer synlig i samhället. Lagen förbjuder också diskriminering av romer.

Detta, och mycket mer, beskrivs och förklaras tillsammans med romernas 500-åriga historia i Sverige, i utställningen Vi är romer. Den öppnar hos oss 17 september i år, men redan nu har upptaktsmöte hållits. Idag var representanter från den romska gruppen på plats på museet för att bland annat möta utställningsproducenterna Forum för levande historia och Göteborgs stadsmuseum. Utställningen Vi är romer visades första gången på Göteborgs stadsmuseum 2013 och vann 2014 pris som Årets utställning i Sverige. Just nu visas den i Malmö.

Det unika med utställningen är just den romska inkluderingen och medverkan. Dagens positiva respons från de romska företrädarna bådar också gott inför samarbetet. Målet är att besökarna i olika publika program ska få möta romer eller personer med särskild kunskap om romsk kultur och språk. Vi vill att romer själva ska berätta sin historia och om sin vardag, utan att bli exotiserade eller mystifierade som så många gånger tidigare i utställningsproduktioner utan medverkan av de som utställningen faktiskt handlar om.

Har du åtta minuter över så se också det här intressanta samtalet med Nuri Selim, romsk pedagog på  Göteborgs stadsmuseum, om utställningen och varför okunskapen om romerna är så stor.

Här är nästan hela gänget samlat från eftermiddagens möte inför utställningen Vi är romer. Utöver de romska representanterna medverkade företrädare för Umeå kommun, Region Västerbotten, Rättvisecentrum, Forum för levande historia, Göteborgs stadsmuseum, Malmö museer och Västerbottens museum.

Tajming

Av , , Bli först att kommentera 0

Alla ska passa in_aspi_04_normalljuset

 

Utställningen som öppnar på söndag känns oerhört angelägen. Bara titeln anger vad det handlar om: Alla ska passa in. Hur är det med den saken? Passar alla in? Vill vi att alla ska passa in? Passar du in? Titeln väcker många frågor i mig.

Alla ska passa in är vandringsutställning och har alltså byggts för att turnera runt i landet. Den visades första gången i Norrköping för precis ett år sedan och kommer nu närmast från Härnösand. Utställningen är sista delen i ett treårigt projekt, som också har bjudit på dramaprogram på många museer. Ett sådant nedslag gjordes även hos oss 2015 och resulterade i att ett antal Umeåungdomars berättelser skickades in till projektet. Några av dem finns nu med i i utställningen.

Tematiken med normer och synliggörande fortsätter som en röd tråd under året. I förra veckan berättade vi om det svåraste utställningsprojektet någonsin som vi nu tagit oss an – Prioritet: Minoritet. Det är en utställning som skapas ihop med representanter från de fem nationella minoriteterna och föremål ur våra samlingar. Svårigheten består i att föremålssamlingarna har stora luckor från minoriteternas historia, och tänk om vi inte får det gensvar vi behöver för att utställningsrummet ska vara fyllt när utställningen stänger om ett och ett halvt år. Ja, du läste rätt – utställningen ska byggas under tiden den pågår tillsammans med alla som frivilligt medverkar. Ja, jösses, hur ska det gå?

Det som sker på söndag (och pågår fram till 14 maj) är inte utmanande och nervöst – det är däremot väldigt angeläget och väl tajmat.