Imorgon inleds årets stora museihändelse – det årliga Vårmötet. Det är branschens tredagarskonferens som senaste åren har lockat omkring 500 deltagare. I år går det hela av stapeln i Linköping och Norrköping. Modigt bara det, att lägga en så stor konferens på två platser. Under 2014 fick vi i Umeå äran att stå som värd för arrangemanget.

I år är temat ”Med mod och makt”. Inriktningen på konferensen är väl tajmad med den museidebatt som förts under den senaste tiden, och där Västerbottens museum varit i fokus.

Inledningen i det omfattande mötesprogrammet formulerar det hela mycket klart och tydligt:

”Genom det vi visar och berättar är museerna meningsskapande och bidrar till bilden av Sverige och Sveriges historia. De val vi gör när vi väljer vad vi ska lyfta fram eller inte lyfta fram har därför stor betydelse. Historia och kulturarv förekommer idag allt mer i debatten om vad som förenar och vad som skiljer människor åt. Kultur används som argument både för att ena och för att söndra. I vårt arbete har museerna till uppgift att vara en mötesplats som är tillgänglig för alla och där vi lämnar utrymme för många olika perspektiv och tolkningar. För att synliggöra normer och olika utgångspunkter krävs mod att inkludera fler och pröva nytt. Och att acceptera att det ibland blir fel.”

Vår utgångspunkt på Västerbottens museum är att berätta flera lager av historia än vad vi tidigare har gjort. Just det faktumet har också varit utgångspunkten för debatten. Kritiker har menat att vi därigenom utraderar ”den sanna historien”, vilket är helt befängt och snudd på obegripligt. Den ”sanna historien” är väl i så fall den som berättar alla delar? Dit har vi långt kvar.

Vi har två konkreta exempel som visar bristerna: Pågående konstutställning The White House som belyser sexualitet, adoption och invandring, har genom konstnärernas arbeten gestaltat stora luckor i museets föremålssamlingar och arkiv, och i vårt samarbete med Sveriges fem nationella minoriteter är det beklämmande att vi inte ens kan fylla en monter med föremål om judarnas historia i Västerbottens län. Men så ser det ut, och vi är modiga nog att vilja ändra på det.

Vårmötets tema är mycket välkommet. Många museer – såväl kommunala, regionala som statliga – är inne i ett liknande förändringsarbete. Samhället förändras och vi förändras. All slags förändring kräver mod, och i museernas fall stor ödmjukhet inför det faktum att vi besitter makt. I ett demokratiskt samhälle ska makten ständigt vara under lupp och därför välkomnar vi debatten – så länge som syftet är att stärka demokratin i alla dess delar. I ett sådant samhälle får nämligen alla plats.

Vårmötets första dag går att följa på länk här. Kulturministern med flera ska tala, och det blir prisutdelningar till bland annat Årets museum och Årets samtidsdokumentation – dit vår utställning och projekt Inland är nominerad. Håll tummarna!