Inte för att himlen direkt visat sig från sin vackraste sida så här på min första semesterdag, men jag tar det som en vink från ovan att jag borde spendera dagen inomhus i väl utvalda affärer.

Passar på att tacka mina fina reskamrater på Holmön för det fina sällskapet och att de var vänliga nog att spendera en natt med mig i en död mans hus. Utan er hade jag dött av skräck.

På plats på ett regnigt Holmön. Funderar på vad som händer härnäst!

Håller på att ladda inför visfestivalen på Holmön. Monsterryggsäcken är packad full med frisbees och lekar. Rockringen är fastspänd och papperna laminerade. I natt drömde jag iof att jag glömde bort att jag skulle på Holmöns visfestival och att Josefin kom hem till mig på lördag och frågade vart jag hade varit. Jag har ofta mardrömmar om mitt jobb nu för tiden, ett tecken på att nästa veckas semester är välbehövd tänker jag.

Medan jag är borta är min sambo gräsänka och ska för att muntra upp sig själv campa i vardagsrummet med vår nya upplåsbara jättemadrass och Dinio. Hon ska ligga i bäddsoffan med madrassen intryckt i den och spela TV-spel har hon sagt. Jag önskar lite att jag också fick vara med och campa i vardagsrummet och slapp ge mig ut i regnet. Men efter Holmön, då jäklar ska det semestras :)

Upptäckte idag glatt att det är någon som tycker att vårt VK-löv är bland de bästa löven. Med tanke på hur mycket ångest det där lövet orsakade under flera perioder så är väl det iaf något att hänga i julgranen. Tar till mig lite av berömmet faktiskt själv eftersom jag tydligen gav sådana "goda instruktioner" till hur det skulle utformas :)

Apropå offentliga installationer så pratade jag i radio i förrgår i egenskap av någon slags "Pride-expert". Absolut inte självutnämnt vill jag bara poängtera. Det är väl bara att hoppas att jag inte sa nåt alltför tokigt så får man väl vara nöjd.

Efter att i förrgår ha fått goda råd från Erica på VK-redaktionen gällande att lämna skräckslagna hundar i hemmet har jag nu tagit med mig hundrackarn i bilen till jobbet eftersom han är lugn och trygg där. Tills han lugnar ner sig hemma och inser att de har slutat gräva utanför huset så att allt skakar tänkte jag. Ny hundterapisession alltså. Vi får hoppas att det inte kommer någon och slår sönder fönstren till vår bil bara, Ann säger nämligen att det får man enligt lag om man ser en hund i en bil så hon blir lite nojig. De kan ju gott inte veta att vi håller på att hundterapiar och att han är i bilen så att han inte ska drabbas av skräckattacker i hemmet.

Idag har jag lottat ut lite biljetter till Holmön. Men det verkar mest bara ska regna så jag funderar på om täckbyxorna jag fick i vintras kanske även fungerar som regnbyxor i helgen!? Skulle behöva lite riktigt kaffe för att muntra upp mig, här finns ju bara snabbkaffe nu sedan restaurangen sommarstängde och det är som bekant inte årets gourmetupplevelse, även om jag iaf fick tag på ekologiskt.

När det regnar brukar jag alltid få den där låten på huvudet "och regnet det bara öser ner", den svenska versionen av Raindrops keep falling on my head alltså.

Här får ni. Lyssna 8.30 min in på klippet så får ni höra en fin gammal regnklassiker.

Idag roade jag mig med att åka över till Västerbottens-Folkblad och leka lite lekar. Sånt kul får man nämligen göra på jobbet om man heter Anna och jobbar på marknadsavdelningen :) Det ska nämligen utmanas i sommarlekar på Holmöns Visfestival och jag ska vara lekledare. Mycket skojigt. Underbara Clara har hoppas säck, ledarskribenten Bodén har prickat flaskan med pennan, Kultur-Lars Böhlin har kastat frisbee och fina Lina på sporten har kickat boll för fulla muggar. Hoppas ni kommer och leker med mig till helgen på Holmön nu när jag laddat upp med hundratals frisbees som man kan vinna :)

Hoppas hoppas hoppas dessutom att det inte regnar...

-Även fast jag har en blank ny regnkappa!

I helgen var det Beachvolleygala  Eftersom jag har ett sånt där snajdigt jobb där jag får biljetter till allt möjligt så förväntades det att jag skulle gå och nätverka på beachgalan med mitt fina och trevliga sätt. sagt och gjort, jag tog min vän Eva under armen och traskade dit. Mycket skoj hade vi med Apberget och TV4 och mission accomplished med mingel och sånt. Egentligen skulle min tjusiga Ann ha följt mig på galan men Anns pappa kom upp från Karlstad med sin gigantiska motorcykel i torsdags så hon stanande hemma, grillade och åt ett kilo struts med sin pappa. Jo det är sant. De åt ett kilo struts.

Vi passade på att hälsa på min pappa också nu när Anns pappa nu kom upp och så åkte vi förbi Salusand. Det är en mycket fin strand och jag tjatade på att vi skulle kliva av och bada där, vilket vi gjorde. Det var fruktansvärtjävlakallt i havet, men mycket fint ändå :)

Imorse såg jag en arg lapp i mitt hus. Den var mycket underhållande, både för att någon har stulit just en Harlequinbok av henne -och att hon erbjuder 500 st andra böcker att låna i all vänlighet.

Om man säger att man till exempel, inte för att jag säger det, men Om man säger att man till exempel avskyr att ha hund. Då är det ungefär som att säga att man tycker om att stjäla godis från barn eller gillar det där med svält och krig.

Nu råkar jag ha fått en hund på köpet när jag blev sambo. Det är inte så där helt enkelt tycker jag, att vänja mig, trots att jag nu haft ett år på mig. Jag är nämligen övertygad om att hunden egentligen avskyr mig. Eller iaf har bestämt sig för att terrorisera mig tills jag ger mig av och han får leva loppan med matte och åter får ligga i sängen och ha det fint.  

Jag tycker ändå att jag verkligen har försökt. Jag tittar t.ex. på alla Cesar-avsnitt jag kommer över och försöker att vara calm and assertive. Jag trycker ner hunden på rygg och visar mig dominant. Jag promenerar runt i området även om det regnar ibland. Jag ger honom mat och vatten och klappar på honom. Jag menar, vad ska man göra!? Det där med hund kanske helt enkelt inte är min grej. En guldfisk kanske man skulle haft istället. Eller, tja, jag kan t.om tänka mig två om du envisas.

Nu har jag varit en god arbetare och fixat och trixat i arla morgonstund med förberedelserna inför Beach-yogan vi hade imorse på NSBT-arenan. Känner mig minst sagt nöjd eftersom jag innan jag åkte dit var övertygad om att det inte skulle komma någon eftersom annonsen inte riktigt hade blivit vad jag önskade... Och folk kanske inte var intresserade av Beach-yoga 07.45 mitt i semestern?

Som tur var hade jag fel.

Dessutom kom jag ihåg både beach-kit och regnponchos som jag lämnade till Sofia för att kastas ut bland publiken vid lämpligt tillfälle :) Bra jobbat Anna! Jag har hunnit lotta ut VIP-biljetter till NSBT idag också. Ja herregud, nästan flera dagars hårt juli-arbete har jag utfört på en enda förmiddag. Det är sannerligen inte lätt att vara mig ;)

Jag har drömt så märkligt de två sista nätterna

Igår hade jag en så lustig dröm. Jag drömde att man på mitt förra jobb hade gjort en skrivelse till VDn och startat en revolution. De krävde bestämt att de skulle få en egen uttagsautomat på kontoret och allt annat var skandal. Själv tyckte jag att kraven kanske verkade smått orimliga, men ville såklart inte dämpa deras fina kämparglöd.

Inatt drömde jag om Beach-yogan vi ska ha imorgon på Rådhustorget. Drömde att det regnade som galet, och dessutom började det snöa - jag som ju glömt att ta med mig regnponchosarna! Fullständig kris, kaos och tragedi alltså. Ser det som ett tecken på att det är dags att göra färdigt inför imorgon. Skynda skynda.

Nu börjar jag faktiskt bli så där vuxen som min naturkunskapslärare i gymnasiet sa att jag skulle bli. Han sa, samtidigt som jag meddelade att jag tänkte strunta i att läsa naturkunskap B och istället förkovra mig i Franska, att "du kommer att ångra det här, du kommer tillbaka!". Nu har jag ju inte iof kommit tillbaka för att ta igen Naturkunskap B-lektionerna och heller aldrig önskat göra det. Det där med lackmuspapper, gravitation och fotosyntes var helt enkelt aldrig min grej. Men nu har det alltså hänt. Plötsligt önskar jag att jag hade lyssnat lite bättre och försöker komma ihåg vilket fågelkvitter som egentligen hör till vilken pippifågel. Hade lag lyssnat lite bättre så hade jag vetat om det verkligen finns en fågel som heter gulsparv (en sån jag såg i dag) och vad det där gräset  ängen jag kallar vass egentligen heter. Jag kanske t.o.m hade fått reda på om man verkligen kan stoppa kuddar med ängsull och vilket vädesträck det var myrstackarna låg. Nu kommer jag aldrig att få veta. -Eller så googlar jag. Men det är ju inte riktigt samma sak.

Man skulle kunna tro att det är pest och pina att arbeta i semestertider. Sitta på kontoret och häcka framför en dator när resten av världen lever loppan, shoppar, badar, solar och slappar. Men nej! Inte alls! Jag har halvt semester på jobbet i juli. Knappt ett endaste mail (jag brukar få mellan 20 och 30 per dag), endast ett eller två telefonsamtal per dag och sen är det bara att vänta. Jag har sorterat papper och städat marknadsförrådet. Tvättat skyltar och recyclat kartonger. Efter lunch har jag gjort allt som behöver göras och då går jag hem och väntar bara på att någon ska ringa på jobbmobilen och säga att de vill något. Det gör de inte. Det är helt tyst faktiskt.

Så, på eftermiddagarna går jag ut med rackarhunden, surfar lite på nätet, kokar kaffe och tittar på de gravida tonårsföräldrarna, the Doctors och Mannen som talar med hundar. Inte helt tokigt för en dags arbete :)

Ni vet den där tanten, hon som lämnar arga lappar om att tömma luddfiltret, muttrar surt efter dig när du bokar tvättid och kontrollerar att du har sopat i tvättstugan efter dig. Det är jag. Det är sant. Innan min sambo flyttade in brukade jag argsint muttra efter varje tvättid för att folk inte torkar golvet efter sig och att mina lakan blev smutsiga igen om ett hörn åkte ner i golvet när jag skulle sträcka dem. Till slut trappades mina tvättstuge-tant-fasoner upp till nästintill vansinniga proportioner och jag började i blint raseri ringa på mina grannars dörrar för att ta reda på vem det var som inte städat i tvättstugan innan jag skulle tvätta. Det var då min bättre hälft beslutade att ta över tvättandet, trots att hon avskyr det. Jag trodde först att hon kände att det var hennes bästa hushållsgren, men det var för grannfridens och den enorma skammens skull, har jag fått veta i efterhand. -Och kanske lite för att hon inte stod ut med min ilska efter tvättiderna.

I fredags när jag kom hem mötte mig en ovanlig syn. Min sambos hund Dinio stog glatt och viftade på svansen och mötte mig i dörren. Detta, en normal syn för många hundägare, men så inte för oss. Sedan ett par veckor har Dinio fått vara i buren på dagarna när vi är på jobbet eftersom han försöker gräva sig ut ur vår ytterdörr för att hitta åt oss igen när vi gått hemifrån. Med rädsla för permanenta skador på dörren (en dörr är nog dyr att ersätta vid avflyttning tänker jag) så har han fått vara i sin tygbur av canvas på dagarna.

Därför, döm om min förvåning när Dinio mötte mig i dörren. Han hade lyckats äta upp en bit av sitt hundhus och tagit sig ut genom den revan. Vi har nu köpt både en ny tygbur att ha med på resor, och en rejäl bur av stål. Nu blir det inga fler rymningar Mr! Bifogar en bild på den nya hundburen med sambo och hund i. Bra att veta att man kan lämna sambon i den också om hon blir oregerlig :)

Vi testar väl, tänkte jag, och började blogga.

I helgen har jag och min tjusiga flickvän roat oss kungligt på sambovis. I fredags kväll roade vi oss med att från fjärde våningen på ÖK kasta vattenballonger (läs: vattenfyllda kondomer) på lämpliga offer som urinerade i närheten. Jag drabbas alltid av vansinnig ondska när jag ser män som urinerar offentligt så jag njöt i fulla drag :)

På lördagen var vi på Vännäsdagarna eftersom jag har sån tur att ha ett jobb där man får en massa gratisbiljetter till skojiga grejer (som -tex- matbiljetter till Vännäsdagarna). Tyckte det var dumt att mat och dryckbiljetterna skulle förgås så vi tog en sväng till Vännäs där jag var tvungen att träna ytterligare på att äta fisk, eftersom det inte fanns några vettiga vegetariska alternativ. Efter det så åkte vi virvelvinden. Jag rekomenderar inte att träningsäta fisk när man inte gjort det på 15 år precis innan man åker virvelvind, för sen var vi tvungna och åka hem för jag mådde dåligt. Fast mest kanske det beror på att jag börjar bli så gammal och inte längre tål karuseller. Jag föredrar ändå att skylla på fisken.