Hej hej. Idag är det min födelsedag. Det är en mycket fin dag, födelsedagen.

Idag ska jag fira denna födelsedag med att gå på IKSU och göra min första träning sen jag skaffade kortet. Sen ska jag fira med att åka till Karlstad och träffa min vackra flickvän. Storslaget helt enkelt!

Det mest tragiska med HHUS-sittningen måste väl ändå vara de försvarstal som hållits efter den av diverse personer. Ibland går som bekant saker överstyr och det har det helt klart gjort på HHUS-sittningen. Anledningen till brist på förståelse över rabaldret efteråt måste komma från avsaknad av genusperspektiv och ett allmänt normativt tänkande.

Varför blir herrsittningen så fel? Varför anser jag inte att det är oförargligt studentspex? Jo, för det handlar om att exkludera -och det är inte bara en eller två som torde ha känt sig exkluderade.

Dels så har man exkluderat transpersoner, som indirekt inte är välkomna på dylika fester.

Dels så har man utgått från att alla män föredrar kvinnor och att alla kvinnor föredrar män (och därigenom exkluderat homosexuella)

Dels har man utgått från att alla via en västerländsk (kristen!?) syn på nakenhet accepterar och gillar att ha personer av det motsatta könet halvnakna omkring sig på en middag. Därigenom har man exkluderat en hel del religiösa grupper och personer med utländsk härkomst.

Dels så har man utgått från att alla uppskattar att deras "kollegor" tar av sig kläderna och väljer att visa upp sig som sexobjekt.

Nog blir detta både ett stereotypt och exkluderande kalas alltid.

Hur skulle det se ut om din rumsgranne på nästa firmafest tog av sig kläderna och slängde sig runt en strippstång? Eller att din kollega på avdelningen intill inbjöd till slickfest av chokladsås på sig själv. Hela tanken är minst sagt motbjudande och leder till en motbjudande företagskultur. Detta är lika mycket sant i utbildningssammanhang som i företag.

Idag har jag på mig mina nya skor. Jag älskar mina nya skor. Jag vill sitta hela dagen och bara titta på mina nya skor. Åh! Älskade nya röda skor!

Såg att SD hade en VK-blogg nu för tiden också. Man får ju skämmes.

Imorse missade jag bussen, men var snabb nog att hinna till Vasaplan och ta den där istället. Men sen så körde bussen fel så jag blev lite sen ändå. Så kan det gå. Två steg fram och ett tillbaka.

Igår köpte jag ett par röda promenadskor. Jag vet inte till vad jag ska ha dem eller om de går att gå i, men jag var helt enkelt tvungen för de är något av det finaste jag sett i skoväg tror jag. Eller nej det stämmer såklart inte. Men de var väldigt fina.

Igår var jag också och klippte mig. Hon är ett mirakel den där Sara Wing, hur hon t.ex. kan klippa håret längre övergår mitt förstånd, men det är vad som hände. Jag är mycket nöjd. Som alltid.

Jag har inte riktigt hunnit med att blogga. Igår var jag med och arrangerade informationsdagen på universitetet då 1600 gymnasieelever var här för att gå på föreläsningar och seminarier om högskolestudier. Full fart helt enkelt.

Sen läste jag idag också om Sveriges jämställdhet och tydligen ligger vi rankade på 41:a plats när det gäller lika lön för lika arbete. Till och med Kambodja är bättre än Sverige! Är det inte dags att skämmas, så säg!

Dessutom börjar det bli jobbigt nu, min Ann har varit borta alldeles för länge. Ändå har hon bara varit borta i 9 dagar ännu...

Sen har ju pappa blivit sjuk igen, han var på sjukhus men är hemma nu igen och verkar må bättre. Förmodligen är det en sädan där Tia-attack (som jag aldrig kommer ihåg vad det heter och kallar en "Ica-attack"), en propp i hjärnan som löser upp sig själv. Men jag ska dit och hälsa på iaf, jag tänkte åka idag. Stackars lilla pappa, När ska han lära sig att ta det lugnt?!

Jag har sagt det förut, att det är dags att bli friskare med lite väl behövd träning. Varje dag i tre dagar har jag trillat över just meningen "Bättre rund och vältränad än smal och otränad". Idag lyckades jag till och med slå på TVn och se en populärvetenskaplig föreläsning på SVT Kulturkanalen. Jag har inget minne av att jag har sett på den tidigare, men tydligen. Första meningen hon sa!? Ja, ni kan ju gissa. Jag tänker att Gud försöker säga mig något.

Som den flitiga Lisa som jag är så slog jag ett nytt rekord imorse och var helt frivilligt inne på jobbet klockan sju. Inte illa om jag får säga det själv. Jag har redan hunnit mailat en massa och dricker nu äntligen en första kopp kaffe -väl unt om jag får säga det själv :)

Dessutom, har ni tittat ut? Genom solstrålarna snöar det små, små flingor. Som världens största glitterregn ser det ut. Underbara vackra värld!

Jag har känt att det har liksom smygit sig på. Ja det har det. Märkte det med ett par byxor först härom veckan, det brukar vara där det börjar, sen i helgen med en kjol. Och imorse då såg jag det; jag börjar få tjockismage! Inte bra inför beach 2010, men än värre är att jag inser att om jag inte börjar röra mer på mig så kommer jag troligtvis att dö av magfetma (den värsta typens fetma), benskörhet, ryggont och diabetes. Idag på en endaste gång ska jag skaffa mig ett IKSU-kort. Nu jäklar ska det börja tränas!

Nämen vad är det här?

Varför har jag ställt en massa hinkar i hallen? Jo, vi har en rännil av vatten från taket. Men vi ska ändå vara glada för Eva, 90 år, som bor mittemot hon har läckor lite överallt hon. Tydligen så blir det så här varje år.

Har ni sett den där 90-tals filmen Drömkåken!?

Kolla kolla vad jag sprang på under lunchen!

Är den inte lite lik en get? Tror ni att pappa och Ann-Katrine skulle märka om jag kom med två renar istället för getter till våren? Renar hittar man ju lätt som en plätt, står ju efter var och varannan väg. Getter däremot...

Ibland undrar jag, hur många kvinnor är egentligen så pass lyckosamma att de får leva ett liv utan våld?

-Betydligt fler än 100.000 kvinnor varje år utsätts för våld av en man i Sverige enligt en studie av Brottsoffermyndigheten från år 2001. /BRÅ

-46 procent har utsatts för våld av en man någon gång efter sin femtonårsdag. Fler än hälften av kvinnorna, 56 procent, uppger att de blivit sexuellt trakasserade. Våld och sexuella trakasserier är något som totalt 67 procent har erfarenhet av. / Slagen Dam - en undersökning med 7000 svenska kvinnor (sammanfattning kan hittas här)

-Idag har uppskattningsvis 140 miljoner flickor och kvinnor i världen genomgått könsstympning. Varje år riskerar ytterligare 2-3 miljoner flickor att utsättas för detta ingrepp vilket motsvarar minst 6000 per dag./Amnesty

-Enligt de senaste undersökningarna ligger andelen barnäktenskap i Sydasien på 46 procent medan det i västra och centrala Afrika är 43 procent. /Unicef

-It is estimated that there are as many as 200,000 surviving rape victims living in the Democratic Republic of the Congo today. According to Amnesty International recent documented cases of war rape include ongoing conflicts in Colombia, Iraq, Sudan, Chechnya, Nepal, and Afghanistan. /Wikipedia

-"Globally, women aged 15-44 are more likely to be disabled, disfigured or die as a result of male violence than from cancer, malaria, traffic accidents and war combined" /Zennström

Idag när jag kom hem med min nyinköpta aubergine så möttes jag av en stor glädje. Jag stod en lång stund i köket och funderade på om Ann hade tvättat fönstren eller köpt nya blommor innan hon for när jag kom på att det som var så vansinnigt annorlunda i köket var en utsikt. Snöhögen var borta! Idag har Lerstenen varit och skottat vår balkong och för första gången sedan vi flyttade in kunde jag öppna balkongdörren. Oh joy! :)

Imorse gjorde jag en riktig klassiker och missade samma buss två gånger. Först vid stadshuset och sedan på vasaplan. Så kan det gå när man glömmer sin jobbdator hemma och måste springa tillbaka för att packa ner den i datorväskan innan man försöker hinna med bussen.

I övrigt så blir jag nu gräsänka i en hel evighet. Nästan 6 veckor för att vara exakt. Eller snarare drygt 5. Länge är det ändå. Det känns mycket märkligt för så länge har hon aldrig varit borta förut. Nu blir det fest varje kväll och pannkaka och aubergine till middag! Jag ska baka fruktpajer, äta sylt och åka skrana. Så det så.

Imorse lyste solen på mig när jag stod och väntade på bussen kvart över sju. Nu är det vår, tänkte jag.

Jag struntar i att termometern visar på minus tio och att vi fortfarande inte kan se ut genom vårt köksfönster för all snö, för nu är det vår. Det är sol när jag åker på jobbet. Var det så här det kändes att få sol på sig? Åh, underbara vår som leder till sommar med barfota fötter under varma cykelturer. Sol i ansiktet och gräs mellan tårna. -Vad jag längtar och längtar!

Nu har vi bokat biljetter till Alice i underlandet i 3D! Det ska bli så spännande, jag älskar Tim Burtons trollska filmer, och i 3D måste det ju bli helt magiskt! Mamma ska med också och hon har aldrig varit på 3D så det blir bonus :)

Vi har fortfarande fönstren igensnöade, inget har hänt. Grannen har tydligen ingen utsikt kvar alls. Vi har ju faktiskt ett hörn iaf som solen skiner in genom. Och det är fantstiskt vad det skiner in på; nya tapeter och kritvitt kakel. -Underbara nya kök! Allt är klart i tid till festen på lördag. Synd bara att att nästan alla bjudna ska på house of metal eller åka till sin gamla faster i Jönköping som fyller 75 (eller motsvarande).

Jag skulle kunna skriva ett inlägg om hur fantastiskt kär jag är i min flickvän, men det hade ju varit fantastiskt tråkigt för resten utav er så jag tänkte istället berätta om vad jag hörde för spännande på bussen häromdagen.

------------------------

Kille ca 18 år i telefon.

- Om du kom på festen så skulle typ mina vänner slå ihjäl dig

- ...

- ja men de vet ju att du har ju sårat mig så jäkla mycket

- ...

- men du har sårat mig mer!

-...

- Ja men du var ihop med en annan kille jättelänge och du sa ingenting [o.s.v]

-----------------------

Håhåjaja vad glad jag blir att jag slipper vara 18 år och ihop med någon som har flera partners.

Ringde till Lerstenen idag och bad dem att hjälpa oss. Det här går ju faktiskt inte.

Bildtext: På tredje våningens balkong

snön på våran balkong har under dagen nått nya oanade höjder. Ungefär huvudet högre än mig är det nu. Jag börjar allvarligt oroa mig för den framtida hållfastheten på vår balkong. Förutom det så börjar det bli ganska mörkt i vårt kök.

Som ni även kan se så är vårt fönster väldigt tomt, för nu så är målaren här. Dessutom kan man se lite av vår nya tapet i det högra hörnet. Ann har självklart fraterniserat, blivit bästa kompis och hjälpt målaren att tapetsera. Hon är så där, Ann.

Vi var inte helt insnöat Sambotråkiga i helgen.

På fredag bjöd jag Ann på afterwork och på lördan kom Najda och Linda hem och hälsade på och tittade på Melodifestival.

Men sen kom det stora eventet: Babylon.

Förra gången lyckades jag ju inte ens komma in så det var med stor glädje vi lyckades lösa in oss. Däremot grusades glädjen något när jag och Ann fick ett halvt glas rött vin hällt över oss 10 minuter efter att vi kommit in. 1 timma senare var jag även fullständigt nedsprutad med champagne. Vi gick hem ganska tidigt som ni kanske kan förstå.

Dessutom missade jag ju det där catchandet upp med Josefin, för hon försvann innan jag hann prata med henne. Det hade nåt med snoppar att göra tror jag. Typiskt.