Jag har nu emottagit rapporter från Karlstad.

Evert har numera blivit mycket god vän med Astrid som han tidigare var ganska rädd för. Helt förståeligt visserligen eftersom han ungefär är lika storsom Astrids huvud. Nu är de iaf såta vänner, så länge inte Astrid behandlar honom som sin valp vill säga -då säger Evert ifrån och biter henne i benet.

Anledningen till att Astrid behandlar Evert som sin bäbis beror för övrigt på att hon är skendräktig. Då är det ju inte så konstigt att hon blandar ihop Evert med en valp, han är ju så liten. Astrid är faktiskt inte mindre än 20 gånger tyngre än Evert -tänk er själva att möta någon som är 20 gånger större, då är man ganska liten.

Efter lugnet på landet och massor av smultron och körsbär blev det något av en chock att bege sig ut i världen igen.

Först fick jag reda på att massor av Norrmän hade blivit skjutna. (TIll och med när jag kom till Arlanda på söndagen uppmärksammades detta med flaggor på halv stång.)

Sen fick jag reda på att en blixt slagit ner i Östergötland och orsakat blackout i tågtrafiken vilket innebar att jag fick åka runt hela Vättern för att komma till Stockholm.

Efter det så kom jag till Stockholm och alla vet ju hur chockerande det är att vara där.

(för tydlighetens skull vill jag säga att jag inte spenderade min tid i Stockhom med röv överallt)

Jag slutade ju min semesterbeskrivning efter Karlstad. Här kommer fortsättningen som börjar med fyra tåg för att ta sig till Växjö och i Växjö var jag inte ens framme för där kom Sara och hämtade mig för att ta mig till metropolen Bihult -den halva by som Sara och Love har köpt.

I Bihult fanns det exempelvis en smedja som Sara numera äger. På smedjan finns det hallonbuskar som Sara också äger.

I Bihult finns en jättestor ladugård som Sara äger, komplett med hästfinkor, (med hästnamn på) kofållor och kaninburar!

I Bihult finns det också enorma körsbärsträd fulla av körsbär som Sara äger (till höger i bild finns också en matkällare med en fladdermus i som också är Saras).

I Bihult finns också en massa ängar (kulturminnesmärkta) och häbbren och stenrösen som numera tillhör hemmansägaren Sara. På bilden ser vi dock Saras gäst Anna spatsera, dvs jag.

Det finns dock några saker i Bihult som Sara inte äger, t.ex. grannarnas små hus och korna som går och betar. Och tjuren såklart (som man skymtar bakom mig).

Innan jag träffade Sarah då var livet lite gråare. Varje gång jag klippte mig så gick jag hem och grät en skvätt. Det kanske verkar lite överdrivet, men det var ju faktiskt inte kul att betala mycket pengar för att komma ut ur salongen fulare än när man gick in. Det var så jag tyckte att det var, varje gång jag klippte mig. Gråt och tandagnislan.

Sen hände något, kan det vara för drygt 5 år sedan eller så. Då hittade jag Sarah. Underbara Sarah som äntligen förstod vad jag menade. Att jag inte ville ha flikar och tussar och graderingar och modernt ruffsiga frisyrer som är uppklippta. Jag ville ju bara ha en klassisk frisyr utan några konstigheter. Hon förstod när jag sa att jag vill se ut som Audrey Hepburn. Hon förstod också när jag sa att jag ville se ut som en svamp. Hon förstod faktiskt allt jag sa och uträttade mirakel med mitt bråkiga hår. Skåda tiden för mina bra hårdagar!

Nu är allt ett mörker igen. Sarah är i Stockholm och jag står utan en frisör som förstår mig. Jag försöker verkligen förklara och peka och förklara. Men det verkar inte fungera. Är jag så svår att förstå? Varför kan jag inte prata klippningska?

Nämnde jag att jag varit och klippt mig idag? För det har jag.

I ensamheten på min arbetsplats tog jag snabbt beslutet att jag åtminstone skulle ha gott kaffe när jag sitter och sliter för mig själv. Sagt och gjort åkte jag iväg till Åhléns och inhandlade en pressobryggare för en.

...En superliten vattenkokare på Claes Olssons...

...och nymalet kaffe på Kahls som har inte mindre än denna fantastiska beskrivning "en mogen, mjuk och mycket fyllig smak. Avslutningen är lång, nästan sirapslik, helt ren och utan syrlighet" Man blir ju fasligt sugen faktiskt.

Och från denna dagen behöver jag aldrig mer dricka kaffe som smakar askkopp eller underarmssvett.

När jag har haft semester har jag köpt så himlarns fina grejer. En finfin kjol från Åhléns som inte har haft en enda skrynkla trots att den rest i en trång resväska över halva Sverige.

Ett par jättevida marinblå byxor från Vila som är alldeles fladdriga och fyrtiotaliga. De är faktiskt finare på än på bilden.

Och så köpte jag en fantastisk regnponcho i äppelgrönt att cykla till jobbet i någon regnig dag. Ni hör ju att jag är kitad för hösten!

Bättre sent än aldrig.

Vi börjar i rätt ända. Karlstad. Efter att Ann varit uppe och hälsat på både mig, Evert och Hoting så åkte vi ner alla tre till Karlstad för att Ann ju skulle fortsätta sitt pluggande på Karlstads universitet.

I Karlstad så passade Evert på att återknyta bekantskapen med kattungen Trullsan. Det blev ett kärt återseende. Mycket bus blev det. Det brukar börja lite så här...

och fortsätta ungefär så här...

Och sen blir Evert jättefrustrerad och försöker att massakrera några av Trullsans leksaker. Evert är för övrigt kvar i Karlstad med Ann medan jag åkte vidare till Småland för att titta på byn som Sara har köpt. Mer om det sen.

Slut på bloggtorkan för nu är jag hemma igen. Imorgon kör vi igång med en resumé över Karlstad, Bihult och Stockholm.

Vi ses imorn, samma plats, samma kanal.

Igår var jag och Ann ute på vad vi tänkte skulle bli lite "romantic meting", dvs vi gav oss ut och metade på tu man hand på Hotingsjön. Så mycket romantik hann vi dock inte med för jag drog upp aborre efter aborre, så mycket fisk fick jag att Ann inte ens hann tända en cigarett emellan (hon asisterade nämligen mig med maskpåträdning och halsavbrytning).

Tyvärr gick det inte så bra för Ann själv med fiskningen, hon fick bara några pyttesmå fiskar, inte alls som jag som fick flera jättestora.

Evert har äntligen börjat bli stor på riktigt. Han bråkar inte när det är dags för att klippa klor, han är inte riktigt lika rädd för buskar och han har som bekant en stadig flickvän.

Vi tyckte att det nu var dags för Evert att flytta till något eget och vad skulle passa bättre än ett rosa hus med skorsten!?

Det är ont om uppdateringar när man har semester, särskilt när man har haft så fullt upp som vi har.

I fredags så var vi begravning och åkte långt med bil medan Evert passade på att fria hos flickvännen Bess. På vägen till begravningen hamnade Anns klubba på något märkligt sätt i hennes näsa. Vi blev båda mycket förvånade. För övrigt har jag Anns tillåtelse att lägga ut bilden på när detta underliga inträffade.

Efter begravningen var det dags för bröllop där jag, Ann och Cornelia hjälpte till så det stod härliga till! Evert han åkte hem till Flum-Ole och hjälpte honom att tvätta istället. Här är en bild på brudparet som jag har stulit från Facebook (jag hann aldrig ta något eget foto för jag var förste filmare år brudparet).

Ni förstår ju att vi knappast har haft mycket tid att sitta framför dator -förutom när Ann skriver uppsatser till sin sommarkurs då såklart.

Imorgon ska ni få ett riktigt kalasinlägg, då får ni se när Evert blev så less på att lämnas bort hela tiden att han skaffade sig ett eget hus att bo i (eller så är det en projicering från mattar med dåligt samvete, men det får ni avgöra själva).