I helgen är jag och Evert och hälsar på Pappa och Anne-Kathrine i Graningebruk. Förra året när vi var här den här tiden satt vi ute på i solen på gården och hade det fint. Den här gången har vi det lika fint, men kanske inte riktigt med samma vårkänsla.

Evert har för övrigt tagit väl hand om alla andra som bor i huset, tillexempel Sigge och Sauron som han höll ett öga på medan de tog en eftermiddagslur på min säng. Jag är helt övertygad om att katterna uppskattade vakten.

Musse däremot, som tidigare varit vettskrämd för Evert (som är ungefär 12 kilo lättare) beslutade sig igår, till Everts stora förtret, att begrava stridsyxan och istället (försöka) flytta in i Everts hus efter att ha ätit upp all hans mat.

Igår kväll hade pappa ärenden i området för att köpa en förstärkare till hans nya karriär som musiker. Då passade han och Anne-Kathrine på att komma förbi på en artighetsvisit och en kopp kaffe.

Pappa hade med sig en musiktidning  och så pratade vi, som jag så ofta gör, om de orättvisa reglerna för insemination för samkönade par. Så himla trevligt!

Eftersom jag började så bra i slutet på förra veckan med att stjäla bilder på nätet så tänkte jag att det var dumt att sluta en sån fin kriminell bana.

I helgen har det varit Antik och design-mässa utanför Sundsvall och där var inte jag som ni kanske märkte på mina tidigare inlägg, även om det hade varit oerhört trevligt. Där var däremot min antikhandlande pappa och hans Anne-Kathrine som har S:t Olofs Antik i ett stort vitt hus i Graninge Bruk. De hade tydligen en mycket tjusig monter har jag förstått, för det såg jag i den här bloggen (där jag också helt oetiskt stal denna bild).

Tja, det var väl det jag ville säga. Att det var väldans fint -och att jag har tur som har en aldrig sinande ström av modern design här hemma :-)

Nu är vi hemma från minisemestern hos pappa, Evert och jag. Ann, hon är som bekant fortfarande i Karlstad och härjar. Evert harunder helgen varit en riktig odåga och testat mitt tålamod till det yttersta. Jag har haft fullt sjå med att säga ifrån och lägga ner honom. Vem hade kunnat ana att en en så söt liten hund kan få en att koka innombords. Särskilt en lugn och tålamodig människa som mig själv. Vi har ändå haft det finare än snus och fått oss en välbehövlig dos av landsbygd.

Evert sitter och luktar på blommorna.

Idag har jag äntligen deklarerat klart. I alla fall min egen deklaration, RFSL Umeås får vänta med att bli klar för det är fortfarande (efter timmars luskande på skatteverkets hemsida) ganska oklart hur jag ska fylla i deklarationen så att det blir rätt. Och man vill ju inte att det ska bli fel.

Idag var jag och Evert på promenad med "farbror Ola" som tar hand om Evert på måndag och onsdag lunch. Ola hade med sig en termos kaffe och hembakta kakor så vi gick ner till älven och satt där och fikade. Oj så fint vi hade det. Evert (och jag) tränade stenhårt på att gå fint också, och Evert (och jag) är en riktig stjärna som lär sig skitsnabbt så vi gick fint både dit och hem på ett alldeles ypperligt vis.

Tyvärr blåste det polarvindar från havet så det blev lite kyligt när vi satt ute idag. Inte var det ens i närheten så varmt som när jag var hos pappa där vi satt ute hela dagen och solade vid husväggen. Jag har inga foton från idag när vi satt i isvindarna på en parkbänk vid älven, men väl ett foto från när Anne-Kathrine och Evert sitter och solar vid husväggen hos pappa.

Borta bra men hemma bäst!

Evert och jag har precis kommit hem från att varit och hälsat på min pappa, hans fru Anne-Kathrine och deras fyra hankatter Gubben, Musse, Sigge och Sauron. Pappa bor verkligen jättefint i en liten by på landet så Evert har haft riktigt kalaskul och sprungit runt på gården med alla katterna. Och jo, Evert blev god vän med både Sigge och Sauron innan vi åkte hem. Gubben, han är fortfarande lite mer avvaktande och Musse -honom såg vi knappt alls förutom när han låg surt och morrade när Evert kom i närheten.

Jag är så stolt över min lille Evert som är så duktig på att umgås med katter. Han går fram långsamt längsamt och är jätteförsiktig. Det enda problemet är väl när han väl har blivit kompis med en katt, det vill säga har pussats nos mot nos, fått slicka dem lite i ansiktet när de inte är beredda och fått gått och luktat dem i rumpan ordentligt då vill ju Evert leka och börjar hoppa upp och ner som hundar brukar när de vill leka. Katterna fattar som man kan förstå ingenting och stirrar mest dumt på honom och vänder sig sen om och går därifrån. Evert får nog träna ytterligare på det där med att prata katt innan han är riktigt klar med färdigheterna.

Här är Evert och hans 4 nya kompisar. 

Längst upp, herre på täppan, är Evert, nedanför honom ligger svarta Sauron, sen är det röda Gubben och vita Sigge. På sidan om och surar är den tjocka, röda katten Musse.