Jo alltså. En uppdatering om Evert. Han lever och mår bra, om än med lite mindre hår än vanligt. Ann har nämligen klippt honom. 

Med tanke på den enorma frisörsångest jag själv lider av (Litar knappt på någon! Akuta ångestattacker!) kan ni tänka er den chock jag fick när jag såg bilden. Ja. Nåväl. Som jag brukar tänka när jag själv klipper mig, det växer ju ut. 

Hej igen. Ja det har varit rätt tyst, det kan jag hålla med om. Det har varit fullt upp och i och med det har jag funderat en hel del om bloggen och dess framtid.

Varför ha en blogg? Är VK rätta stället? Vad ska jag blogga om, borde bloggen handla om färre saker? Fler saker? Andra saker?

Jag har inga svar riktigt än, men jag tänkte att jag skulle dela med mig av några  funderingar kring min brokiga blogg och samtidigt meddela att nej, vi har inte dött.

PS. Evert mår för övrigt bra, han är och möter våren i Karlstad

För de som har följt den här bloggen ett tag kommer det inte som någon nyhet att jag har en räddhågad hund.

Evert är snart två och ett halvt år, men bara mindre än ett år sedan så var han fortfarande rädd för att gå ifrån gården. Han var rädd för allt möjligt ute i världen; buskar, elskåp, mörker, barnvagnar, hundar, traktorer, bussar, sopbilar, sopsäckar, avspärrningsband, skyltar, uteserveringar och vägkoner för att nämna några saker.

Stora delar utav våren spenderade jag med därför med att hundterapia Evert (något som tidvis tog på krafterna rejält). Vi passerade varende elskåp, buske och vägkon som han blev rädd för evinnerligt många gånger. Jag släpade omkring på sosäckar och avspärrningsband och vi satt på uteserveringar och hängde i timtals. Vi var inne och kröp i buskar och jag klappade till och med regelbundet skyltar.

Helt plötsligt för någon dag sedan så slog det mig. Vi är ute ur mörkret. Även om han ibland har små återfall så kan vi gå på de allra flesta promenad utan att evert drabbas av skräck eller panik. Det går att lämna honom själv i flera timmar. Ja, vi kan till och med passera byggen utan problem.

Ja, hallelujah, min hund lever inte längre ett liv i skräck!

Jaha. Då var det nytt år på riktigt och i och med det nya utmaningar. En av de första utmaningarna på det nya året var för övrigt att sätta min nya diskmaskin på prov. Sjukt värt investeringen efter att ha gäster som ätit och druckit i 7 timmar säger jag bara!

Jag har ju förresten glömt att visa min nya bokhylla som jag fick av pappa och A-K i julklapp. Kolla kolla!

Även Evert har givit den sitt godkännande :)

I slutet på året har jag för vana att bli lite nostalgisk och funderar en hel del på året som varit. Ja, det antar jag att de flesta gör kan jag tro. När jag tänker tillbaka på 2012 så blir det väl ungefär sammanfattat så här.

Det var en del matlagning (samt protest mot detsamma)...

...och en viss del ätande.

Det var ett år som handlade om att se världen (bland annat Birmingham)...

...Och om att bygga ett hem.

Det var ett år fyllt av tålamodsprövande (hund)aktiviteter...

...och inte så få tillfällen att bara vara i stunden.

Men framförallt var 2012 ett år färgat av kärlek.

Det var ett riktigt kärleksfullt år med Evert (även om jag stundvis i våras kunnat sälja honom för en femma).

2012 var året då det exploderade kärleksbarn runt omkring mig.

Det var ett år då kärlek gled mig ur händerna.

Och ett år då min stora kärlek för att förändra världen gav frukt på en rad olika vis.

Men framförallt blir 2012 ihågkommet för vännerna; både nya, gamla och nygamla. Aldrig har så många fantastiska människor funnits i mitt liv, och med Guds försyn så fortsätter den kärleken att flöda även under 2013. Halleluja, amen och fred på jorden! :-)

Gott nytt år bloggläsare, hoppas ni får ett kärleksfyllt 2013!

Ok, då börjar tredje försöket på att göra ett blogginlägg. Nu får vi hoppas att datorn inte kraschar eller att jag håller på så länge att jag loggas ut...

Jag har hur som helst haft fullt upp. Ett par trevliga saker som har hänt är bland annat mina vänners fantastiska upplevelser som de givit, Sara Bergs framträdande under förvaltningens jullunch och Ludwig Franzéns strålande film. Evert i sin tur har haft fullt upp med att besöka vänner, bland annat grannarna Ida och Ann, som ställer upp som hundvakter när jag mest behöver det, och Flum-Ole han hade pyjamasparty med Evert här om natten.

Jag har också haft finfrämma. Tjusiga familjen Petter, Susanna och Pelle var här och hälsade på tillsammans med finaste gravid-Hanna. Jag passade då på att queersäkra Pelles uppväxt med att ge honom en rosa blus från tjejavdelningen. Mycket fint om jag får säga det själv. Hanna i sin tur fick en Bola att hänga på gravidmagen så att bäbisen får lite musik där inne.

Dags att akutshoppa sista julklapparna! God jul!

Jag har inte riktigt ännu hunnit återanpassa mig helt till livet med hund och jag är sen hela tiden till allt. Därför har jag följdaktligen inte heller hunnit tagit så många foton eller bloggat värst heller.

Men, som bevis på Everts hemkomst och en inblick i vår morgonrutin där jag springer runt och skyndar medan Evert ligger och drar sig i sängen så kommer här ett mobilfoto ur vardagen.

Hej på er!

Long time no see. Idag drar jag iaf på ILGA-konferens (International Lesbian and Gay Association). Det kommer att bli den största internationella ILGA-konferensen -ever- med över tre hundra deltagare från totalt ca hundra länder! Fredrik Reinfeldt invigningstalar och Argentinas vicepresident tar emot pris. Det kommer helt enkelt att bli kingen!

Trots min stora entusiasm för den kommande konferensen kan jag inte låta bli att nästan ännu mer längta till på lördag, då jag åker hem från Stockholm igen. På lördag hämtar jag nämligen hem min EvertSlev. Vilken lycka! :)

På lördag är det för övrigt även dags för RFSL Umeås 40-årsjubileum på Corona. Det kommer också att bli strålande. Tänk vilken fin vecka det ska bli!

*PS. hbtq(es) står så klart för homo, bi, trans, queer och EvertSlev.

Alltså här kommer årets julklappstips till djurälskaren!

På sajten för stiftelsen Forska utan djurförsök kan man bland annat hitta julkort, gåvobevis eller möjlighet att bli forskningsfadder.

Så här skriver de om sig själva:
"Forska Utan Djurförsök finansierar forskning som leder till att djurförsök kan ersättas. Vi delar varje år ut anslag till forskningsprojekt för att utveckla djurfria metoder. I första hand prioriterar vi projekt som syftar till att ersätta plågsamma djurförsök."

För den som är sugen på att tillexempel ge sitt husdjur en julklapp som gör skillnad så kan man göra det på sidan där du "Ge en gåva i ditt husdjurs namn".  Då får man ett gåvobevis att hänga på väggen och pengarna går till att utveckla forskning utan djurförsök. Själv funderar jag i hemlighet att kanske ge Evert en gåva i hans namn!

Finfin julkapp till varje älskat husdjur eller djurälskare.
Så, köp köp köp -helt utan dåligt konsumtionshetssamvete!

PS. Ska du köpa andra julklappar från olika typer av kedjor så kan du göra det genom godhandlings hemsida. Gör du det så skickas en viss procent av ditt inköp på företagets bekostnad till den välgörenhet du väljer (tex forska utan djurförsök). Toppen va!?

Åh min hårboll av glädje, vad länge du varit borta!

Jag längtar hem dig, finaste Slev.

Jag börjar redan drabbas av Evert-saknad så nu får ni stå ut med hundkavalkad igen.

Nåväl, i december är han hemma igen. Tills dess kan vi bli gemensamt nostalgiska över några bilder på Bus-eländet som jag tog förra helgen när han var här.

Evert "Sleven" Slevert.

Den håriga korven.

Lillskiten.

Idag säger vi grattis till alla Evertar, mer eller mindre håriga varsioner av dem!

Här kommer en fotoserie av en hårigare variant av Evert som jag kallar "En vanlig för Evert och ett tuggben". Serien börjar med fotot "Tack för tuggisen"...

...fortsätter sedan med suddiga "My precious"...

...Och avslutas med fotofinalen "Tuggis? -Vem bryr sig."

Grattis Evert!
Hoppas att alla Evertar har fått sig nåt gott att tugga på idag!

Ja igår var det alltså att säga adjö till EvertSlev igen.

Idag finns inte så mycket att säga, så ni får en lagomt vemodig bild från den återfunna kameran istället.

Hej igen, jag ber om ursäkt över uppehållet -igen. Men ni förstår att jag har tagit varje sekund tillvara med min håriga korv Evert (som gått upp två hekto medan han varit borta).

I kaoset här hemma hittar jag inte just nu kameran. Men här kommer en bild från mobilen på mig och Evert vid strandpromenaden i helgen. Nåväl, jag lär väl hitta kameran snart och då lägger jag nog ut ytterligare någon bild på Lillsleven.

Ja, sorgligt nog åkte Evert tillbaka med Ann till Karlstad. Han kommer tillbaka så klart. Sen. Och då stannar han. Men det passade bättre så här just nu helt enkelt. Hur ledsamt det än är.

Idag var det helt plötsligt fri väg fram till jobbets (fortfarande trasiga) dörr. Det ni. Ingen avspärrning alls. Inte ens en liten omkullvält lyktstolpe. Jojo. Här händer det saker kan ni tro!

Trots denna överraskande glada start var inte energinivån särskilt hög på jobbet idag. Det var som om största delen av huset satt och gäspade och såg allmänt surmulna ut. Kanske är det bristen på ljus, det allmänna frusna tillståndet eller att det aldrig verkar sluta regna. Vad vet jag. Som tur var, mitt i all denna energibrist, kom Victoria förbi med sitt nya barn som hon äntligen fått hämta hem från Colombia -ni kan ju tro att det muntrade upp!

Nåväl, jag har däremot hela dagen haft en hemlig glädje inombords. Eller särskilt hemlig är den väl kanske inte. Men i helgen kommer Ann, och med sig har hon min Evertslev. Min älskade hårboll, min eländiga lillskit. Vilken lycka det ska bli! Det är nästan så jag måste gråta en skvätt nu när jag tänkte på hur mycket jag saknar honom.

Obs bild där känsliga läsare varnas (vissa -delvis även jag- kan ju av förståliga anledningar tycka att det är lite läskigt och ohygieniskt när hundar pussas)

Ok, ok.

Jag har funderat ett par veckor nu. Ska jag lägga ner bloggen eller inte? Egentligen hade jag bestämt mig för att lägga ner när jag fått 200 000 sidvisningar. Men, tja. Ja eller nej? Har jag egentligen tid? Dessutom är det ett projekt att byta header (bilden längst upp), för det är ju faktiskt inte sommar längre och Evert är i Karlstad sedan två månader.

Nåväl, jag kanske ska köra ett tag till ändå.
Dessutom kommer Evert hem igen snart och då är min favoritmodell tillbaka framför kameran. Det kommer att bli toppen :)

Så på återseende snart igen alltså.

Jag börjar med att säga till mamma, om hon läser, att; Nej, jag håller inte på att få anorexia.

Nu när det var avklarat så kan jag berätta om min nya hållning till matlagning. Ja den är knappast ny, men i ärlighetens namn avskyr jag verkligen att laga mat. Jag skulle hundra gånger hellre ha en kock än en städerska. Jag lovar. Igår, då gjorde jag faktiskt en ansträngning och lagade mat. Tyvärr blev det äckligt och nu är jag stärkt i min teori att jag helt borde hålla mig borta från det. Jag håller mig till enstaka bakinsatser istället.

Från och med nu meddelar jag härmed att jag tänkte sluta laga mat.

Nåväl, här kommer en hälsning som jag fick för nån vecka sedan från Ann och Evert när de jobbar i Karlstad!

Hipp hipp hurra, för idag är det Everts födelsedag!

Tyvärr fick jag inte spendera födelsedagen med hårmonstret eftersom han är i Karlstad. Men jag har tänkt på honom hela dagen.

Grattis på födelsedagen, LillSleven Evert!

Jag har lite trillat ur rutiner och i och med det även bloggrutiner. Jag ber om ursäkt för det.

Nåväl, här kommer en, för er som inte gillar hund, småtråkig film. För de som gillar hundar är den kanske något bättre, även om man vill kan beklaga sig lite över "hundtränarens" (dvs jag) otydlighet och ibland halvtaskiga tajming :-) Men han verkar lära sig ändå och viktigast av allt är hur kul han tycker att det är!

Ja så var jag tillbaka från årets Stockholm Pride, och Evert, den lille jet-setern, har fått flyga igen. Ja, han flyger så mycket att de till och med börjar känna igen honom på flygplatsen. Numera flyger han i den nya ryggsäcken som är liten nog att ta på flyget. Praktiskt värre.

Jag och Evert hade viktiga saker att stå i. Vi skulle nämligen representera i RFSL-tältet. Och det gjorde vi med den äran.

Att vara ute och gå på Pride med Evert i regnbågströja var som att vara ute och gå med en kändis. Folk stannade och pekade, när de inte stannade oss för att fråga om de fick ta kort på honom.

Jag har bytt mat åt Evert. Från specialdesignad Yorkshireterriermat till mat för hundar generellt i storlek X-small av samma märke. Det har visat sig vara succé. Han äter som aldrig förr. Han har faktiskt gått upp ett hekto på bara en vecka. Det ni!

Så här ser det numera ut vid matskålen som tidigare rätt ofta hade mat kvar. Evert hänger vid matskålen rätt ofta nu för tiden och hoppas på mat.

Jag och Evert drar förresten snart till Stockholm igen. Vi ska på Stockholm Pride och hjälpa till.

Happy Pride så länge hörni!

Hej och hå!

Dagen har spenderats med att packa upp, städa och tvätta. Egendomligt tillfredsställande med hushållsarbete ibland. Sen skrev jag ett pressmeddelande åt RFSL Umeå om Västerbottens orättvisa inseminationsregler. Vilken produktivitet på sommarens sista semesterdag!

Nåväl, jag insåg att jag utelämnat något av det viktigaste av Stockholmsresan -mina vänner. Ja alla får ju inte plats, men de jag såg mest av kan väl åtminstone visas upp tillsammans med Evert.

Jag och Evert bodde hos min bästa Hanna och hennes Magnus, de var snälla att vara hundvakt när jag behövde och var underbara som vanligt.

Sen var det ju Suvi som tog med mig och favoriten Evert (som är upptagen med att spana) på Burlesque-picknick.

Evert och jag har åkt på semester till storstan. Förhoppningsvis blir det något inlägg ändå. Men då vet ni i alla fall vart vi är om det skulle råka bli lite bloggtorka :)

I sommar är det jag och Evert. Sleven och jag.

Och jäklar vad vi firar sommar. I gröngräset på väg från Gammlia tillexempel :)

Min bästa vän Sara har varit på besök med sin Love.

Vi har tittat på får, kor och höns. Vi har tittat på böcker, LP-skivor och stegritningar. Dock inga grisar. Vi har pratat, hängt och haft det skitfint. Och så har vissa klättrat i träd.

Evert har för övrigt i hemlighet passat på att slå ett slag för vegetarianismen och taggade en stoppskylt (vilket var fullständigt otippat utifrån hur mycket kött han ändå äter).

En sjöman älskar havets våg...

Ja, och som den nya sjöman jag är så älskar såklart jag havets våg. Det är lite mer tveksamt kring sjömannen Everts åsikt om saken. Men han klagar åtminstone inte.

Tyvärr passade för övrigt inte flytvästen som jag beställt åt Evert på internet så han fick bära reflexväst och sele istället.

Men alltså på det stora hela, vilken strålande dag till älvs vi hade på mammas båt igår!

Äntlingen är solen tillbaka.

Efter en relativt regnig och molnig första semestervecka kom solen äntligen, åtminstone en stund, tillbaka. Jag och Evert tog chansen och sprang ut och pressade i solen (och molnen).

Ja, Evert passade också på att lukta en massa på gräset, träden och luften...

...Och så idrottade han. Tills han däckade med bollen.

Igår var jag på middag med mamma och moster. Med mig därifrån fick jag av mamma två fina halsband till Evert. Bland annat det här halsbandet med en liten scarf på :)

Själv sportade jag också scarf, fast på huvudet istället för runt halsen. Och då såg det ut så här.

(Man skulle kunna tro att min enorma hund vägde trettio kilo istället för tre)

Evert har ju en historia som fotomodell. Han vann som bekant tävlingen i veckans bild på Yorkshireterriersällskapets hemsida för ett tag sedan. Nu tyckte jag att det var dags för Evert att ställa upp igen. Denna gång gäller det bilder på temat "resande Yorkar".

Tror ni att han vinner? :)

Åh så ljuvligt underbart!

Idag var första dagen på semestern och ganska snart stod det klart att den inte skulle gå att spendera på balkongen -jag höll på attöverhettas redan vid frukosten. Sagt och gjort slängde jag ner Sleven i strandväskan med en filt och lite dryck i cykelkorgen och drog till havs. Eller ok då, till älven.

Himlarns praktiskt med en liten hund ibland.

Ibland drabbas man av ha-begär. Just nu har jag ha-begär på en diskmaskin (en sån som båda mina bästa vänner har), en ny hundväska, nya sommarskor och en ljudgrej som gör att jag kan koppla TVn till högtalarna. Det där sista kräver en del tankeinsats också, så det blir nog skjutet på framtiden ett tag.

När jag var i djuraffären med Evert idag för att köpa en ny klotång samt titta på  klövjeväska och flytväst till Evert -ja då drabbades Evert plötsligt också av ha-begär! Han sprang fram och skulle bestämt lukta på ett flätat tuggben -av en sort som han normalt sett inte är superintresserad av. Men det är klart han skulle få en tuggringsfläta om han vill ha det. Så, då fick det bli så.

Slit den med hälsan Lillslev!

Tänkte bara posta ett par fina bilder från mitt och Everts midsommarfirande i Småland.

Det romantiska gästrummet.

Midsommarfesten i ladan. Komplett med finmöbler och dekor.

Dagen efter festen. Möblerna är återställda till huset. Några av gästerna och värdinnan tar det lugnt

Innan vi far hem. Både blommorna och Evert är helt slut.

Hej!

Här kommer ett vykort från Evert som njuter av sommarvärmen i Karlstad!

Herre je, vad jag saknar honom!

Så var man tillbaka i Umeå då.

När jag åkte neråt förra veckan så bytte jag ett vårsoligt Umeå mot ett regntungt Stockholm. När jag kom hem idag lämnade jag Stockholm i 20 grader och sol bakom mig och möttes av Umeå som slog på stort med 5 grader storm och regn. Varför känns det alltid som om jag är påväg åt fel håll?

Jag har iaf varit på dop. Så fantastiskt fint!
(Fast det skulle ha varit värt det bara för fikat)

Sen träffade jag min vän Agge som har flyttat hem till Sverige från Grekland! När jag jobbade i Grekland så inte nog med att hon gav mig jobb, jag bodde även hos henne! Min älskade grekiska syster! :)

Medan jag var i Stockholm så bodde jag dock inte hos Agge, utan hos Hanna och Magnus som vanligt. De passade även på att visa mig runt i Årstas skogar (medan de lobbade för hur himla bra det är att bo i Stockholm). Himlarns fint.

(Och Evert då? Jo, jag har fått information om att han har blivit klippt i helgen!)

Igår var det inte mycket till vår i Umeå. Snöstorm blandat med regn blandat med elände. Ja inte var det en vacker syn. Fast inte kunde kontrasten heller bli större mot idag, dagen när solen sken från klarblå himmel och björkarna i björkarnas stad beslutade sig för att börja slå ut sina knoppar. Det är vår.

Ett annat vårtecken är att Umeå Prides datum har blivit satt. 29 september på Norrlandsoperan närmare bestämt. Det kommer att bli kingen. Förra året sportade förresten Evert en regnbågsfärgad tröja på Umeå Pride, kommer ni ihåg?

Imorgon drar jag apropå Evert till Stockholm igen och går på dop. Tanken var nämligen egentligen att jag skulle hämta hem min EvertSlev då (han har varit på semester i Karlstad i två veckor), men jag får nog vänta med det ett par veckor till eftersom det är mycket mer jobb och resor att göra de närmaste veckorna. Då har han det faktiskt bättre hos matte i Karlstad istället för att åka runt hos hundvakter här.

Man skulle kunna säga att jag har börjat sakna honom mikroskopiskt mycket... Eller aningen mer än mikroskopiskt, men om jag inte tänker på det så mycket kan vi säga mikroskopiskt för enkelhetens skull.

Äntligen blev det då valborg i Bihult!

Medan hemmansägaren Sara var och drog in kosing satt Hanna, Evert och jag ute hela långa valborgs-dagen och njöt av det fantastiska vädret medan jag sms-deklarerade.

Fast i ärlighetens namn satt inte Evert särskilt mycket alls, han flög fram över gräset, vitsipporna och påskliljorna som en raket medan han letade efter pinnar, fjärilar och slöa humlor.

Det var så underbart väder att vi utan problem kunde gå både barbenta och barärmade under hundpromenaden över ägorna på seneftermiddagen (obs bränd nacke!)

Och sen helt magiskt plötsligt så var det kväll, Sara kom hem och vi gick ut på ägorna för att tända oss en majbrasa...

Det var hårt jobb att dra ihop alla kvistar, grenar och små träd till bålet så vi hade verkligen gjort oss förtjänt av lite vila (fast för en hemmansägare är det ingen tid att vila så hon jobbar på).

Vilken underbar valborg.

Bästa ever.

Valborgssöndagen spenderade jag, Hanna, Sara och Evert framförallt inomhus för det var lite småtråkigt väder, trots att vi var i södern. Men vad gjorde det, vi hade trevligt ändå.

Evert passade tillexempel på att njuta av möblemanget... (Visst passar han in bra!?)

...medan vi andra spanade på djurlivet genom fönstret och pratade strunt.

Vad är väl en Valborgs-semester? Den kan vara tråkig, dötrist och tråkig. Eller helt underbar! :) Den här gången gällde det sista.

Först hade jag och Evert storstadssemester i Stockholm och sen blev det landet i Småland. Den  perfekta minisemestern helt enkelt!

När vi var i Stockholm på fredagen passade jag och Evert på att träffa min kompis Nadja på café medan Evert kollade utsikten från över 100 meters höjd.

Efter det tog jag Evert och gick och shoppade och provade en massa kläder som inte passade....

...Och så åkte vi tunnelbana (till Everts stora förtret).

Stockholm bjöd oss på fantastiskt vårväder hela fredagen och på kvällen fick Evert hundvakt så Hanna och jag gick ut och gjorde stan osäker.

Summa sumarum: En helt strålande dag i storstan!

Ja, nu får ni sjå er, vi tar Smålandssemestern med idyll-bilderna imorn eller så.

Nej hörni, det blev lite för sent ikväll.

En semester-odyssé från valborgsfirandet kommer istället imorgon.

Nu är jag och Evert äntligen hemma igen efter att ha åkt både bil, tåg och cykel för att ta oss tillbaka. Evert verkade till slut gilla det där med Botniabanan också, även om han ser lite skeptisk ut just här så somnade han faktiskt till slut -det brukar han annars aldrig göra när han reser!

I helgen är jag och Evert och hälsar på Pappa och Anne-Kathrine i Graningebruk. Förra året när vi var här den här tiden satt vi ute på i solen på gården och hade det fint. Den här gången har vi det lika fint, men kanske inte riktigt med samma vårkänsla.

Evert har för övrigt tagit väl hand om alla andra som bor i huset, tillexempel Sigge och Sauron som han höll ett öga på medan de tog en eftermiddagslur på min säng. Jag är helt övertygad om att katterna uppskattade vakten.

Musse däremot, som tidigare varit vettskrämd för Evert (som är ungefär 12 kilo lättare) beslutade sig igår, till Everts stora förtret, att begrava stridsyxan och istället (försöka) flytta in i Everts hus efter att ha ätit upp all hans mat.

En sak som jag tycker är lite lustig är hur många som verkar utgå ifrån att eftersom jag har en liten hund så är den per definition bortskämd.

Det är i och för sig sant.

Jag försöker nämligen så mycket jag bara orkar med att skämma bort min hund med massor av motion för både kropp och hjärna. Jag försöker även allt jag förmår att skämma bort min hund med att ha tydliga regler och ett gott ledarskap. Och så skämmer jag så klart bort min hund med massor av kärlek när han är lugn och trygg.

Men det som är mest nöjd med att jag skämmer bort Evert med är att jag hjälper andra människor att möta Evert på sätt så att han får så många positiva erfarenheter som möjligt så att han kan bli en modigare och tryggare hund i framtiden.

Fast, jag är osäker på om det är det som de menar, när de utgår ifrån att min hund är bortskämd?

(Bild: Evert gör sin finaste surikat)

Igår flyttade jag och Evert tillfälligt ut ur vår lägenhet och in i min mammas pojkväns lägenhet på Öbacka. Igår kom nämligen Anticimex för att mota bort några ovälkomna gäster i vårt hem och då måste små slevar vara borta i minst ett dygn.

Det var fint att få bo där, med egen uteplats och bara ett kvarter ner till strandpromenaden, älven (ovanför örat) och konstnärligt campus.

Evert uppskattade omgivningarna, även om jag måste säga att jag personligen tycker att vi har en vackrare strandpromenad väst på stan :) Vi har iof inget konstnärligt campus att skryta med.

Beskåda en bohemisk hund på konstnärligt campus med Bildmuseet som dyker upp bakom tofsen!

Medan jag har börjat hosta på eftermiddagen har Evert njutit av det fina vädret på balkongen. Han har ju bästa spanarläge från tredje våningen och laddar stenhårt för uteserverings-säsongen.

Om man har tur kan man få se någon av de 8(!) hundar som bor på gården eller i husen bredvid! Av dessa 8 gillar (eller tolererar) visserligen Evert endast 3 -fast på tryggt avstånd blir det mesta intressant :)

Trevlig helg!

Idag har jag jobbat hemifrån eftersom min mamma har smittat mig med förkylning. Visst är det skönt att få skylla på sina föräldrar ibland :)

Igår däremot hade jag på mig min nya kofta som jag köpte i Wien, och Evert i sin tur var nyklippt med page.

Idag hände två typiskt dåliga grejer.

När jag skulle ånga min nya kofta som jag köpte i Wien imorse så började min Tobi att tjuta, lite likt en tevissla faktiskt. Sen kom det ingen ånga. Sen så kom det fortfarande ingen ånga och sen så började det bolma ut rök ur motorn på Tobin. Tur att jag höll den under uppsikt så att inte Evert blev innebränd i sovrummet!

Sen hände ytterligare en dålig sak idag på eftermiddagen. Evert har kräkts. Tredje gången på tre veckor. Antingen är det något han inte tål. Eller så är det stress. Eller så har han tuggat i sig något äckligt på någon promenad. Vem vet. Kanske borde jag köpa sånt där foder för känsliga magar åt honom.

Idag har jag och Evert gjort ett nytt försök med shopping på Plantagen. Den här gången gullades det med Evert som aldrig förr från personalens och vi fick en påse med Yorkshireterriermat som plåster på såren sedan vi blev utslängda.

Här är två glada shoppare på Plantagen! :)

Ok, i ärlighetens namn är inte Evert någon stor shoppingfantast så vi klarade av handlandet av bajspåsar ganska så snabbt.

Apropå det så köpte jag en rulle med 20 bajspåsar, förlåt 50 bajspåsar, eller nej... Vänta nu...

Jag ska nogsamt öppna förpackningen från framsidan så att jag ser till att få 50 påsar istället för 20 :)

Inatt kräktes den sjukliga lilla hunden Evert igen och jag fick återigen pröva på light-versionen av föräldraskap när jag stod vid fyra-snåret och torkade hundspya från golvet. Den stora fantastiska skillnaden är dock (hoppas jag) att det inte är det minsta smittsamt. Evert verkar dock inte ha tagit någon större skada denna gång och har varit pigg mest hela dagen (kanske berodde det på mitt sluga ilurande av vatten med tre droppar mjölk!?)!

-Fast imorse var det ändå en ganska slö och butter hundstackare innan morgonpromenaden.

Förresten, jag har pratat med Plantagen nu igen och vi är välkomna in under nästa vecka för att hämta upp ett paket utav Yorkshireterriermaten som Evert brukar äta! Toppen!

En snabb uppdatering i farten!

Igår var jag och Evert på hundträning och jäklar vilka framsteg vi gör! Tuffa Evert var knappt rädd alls. Inte så mycket i alla fall. Och för att bevisa hur tuff han är så satt han på eget säte hela bussfärden hem. Så det så!

Igår chockades Umeå, jag och Evert av ett våldsamt snöoväder och den där våren som kom när jag fyllde år var plötsligt som bortblåst. Inte blev det lättare när inga vägar var plogade på hundpromenaden och vi helt plötsligt befann oss som på fjällvandring i snödrivor. Jag och Gullspire-Evert överlevde dock trots svåra vedermödor och hittade till slut hem igen (även om jag höll på att tappa bort Evert ibland).

Men vänta nu, var är min hund?

Jo men där är han!

Det är svårt att tänka en dag som denna att jag och Evert faktiskt var ute och cyklade här om dagen

Ja inte är det lätt att vara liten i ett Umeå med snökaos.

Ett snabbt inlägg, som kontrast till förra, är att jag har hittat en så himlarns bra sajt som heter hundvänliga Stockholm som ger hundägare tips om vart man får ta med sig hunden.

I Stockholm kan jag, om jag skulle vilja, ta med mig min Slev på shopping på NK eller i Gallerian för att sedan ströva runt på Stockholms gator och gå och ta en kaffe på Primafila Espresso & Dolce. På kvällen tar sedan EvertSlevert på sig rosetten och följer med mig ut på Brasseri Grodan för ett glas i baren!

Snacka om skillnad från Umeå där jag bara vet om en enda affär (Village) förutom djuraffärer där man får ta med sig hunden...

(Jag kan väl tillägga att jag kanske inte skulle komma på idén att gå och shoppa hela dan med min hund, men ni fårstår poängen)

Jag har en bekännelse.

Sedan jag hämtade hem Evert i slutet på januari så har vi hunnit med 4 veterinärbesök för två stycken ögoninfektioner. Plus ytterligare ett veterinärbesök för vaccination. Sen fick Evert magsjuka och var eländigast i världen. Det var nära att han fick åka till veterinären igen och jag fick verkligen hålla ett vakande öga på honom.

Efter mindre än två veckor hemma gick det inte längre att lämna Evert en endaste sekund utan att han blev helt olycklig och hysterisk. Jag fick till slut tillkalla en expert i ren desperation eftersom det blev ohållbart både för mitt jobb, mitt sociala liv och möjligheten att kunna handla tillexempel mat.

Under hela denna tid, liksom tidigare har Evert, uppvisat ett för honom helt vanlig räddhågat sätt som innebär att han i 99 % av alla promenader är rädd för en eller en hel massa olika saker. Ni vet, buskar, bilar, hundar som skäller, elskåp o.s.v. Detta innebär att en promenad runt kvarteret kan ta 20 minuter. Eller mer. Därför går vi för övrigt numera på hundträning på måndagar.

Jag är så less att jag snart dör på den där jäkla hunden!

Ibland drömmer jag om att ge bort honom till ett gammalt par på landet. Några som aldrig åker bort. Och som aldrig är i stan. Några med tydliga regler, rutiner och en stadig hand. Kanske att de har en liten undulat eller en fågel som sällskap också. Och där ser jag Evert slevert springa runt i skogen medan de plockar blåbär. Åh så fint de skulle ha det!

Sen så ångrar jag mig lite. Men bara lite.

Tänkte bara att jag skulle meddela, för eventuellt oroliga, att Evert numera mår rätt bra. Om än lite tjurigare än vanligt kanske.

Här ser vi tillexempel Evert i färd med att vägra att gå på promenad.

Stackars Evert!

Igår vid lunchtid ringde min eminenta och inte det minsta sjåpiga hundvakt och sa att jag nog borde komma hem. Evert, min lilla sjukling, var inte det minsta pigg. Han hade i ärlighetens namn knappt rört sig ur fläcken på hela förmiddagen.

Jag ilade hem så klart, men efter att grannen, på min goda inrådan, fått i honom lite vatten hade han piggnat till avsevärt och det verkade inte vara något större fel på honom.

- I ungefär en timme.

Efter det så låg Evert igen helt däckad hela eftermiddagen, trots att jag lurade i honom både isbitar, mat, små morotsbitar och vatten med lite mjölk i.

Trots alla mina insatser hittade jag senare på kvällen ändå Evert utslagen på golvet, där han låg och skakade. Då blev jag allvarligt orolig, stoppade in honom innanför filten och lade honom på min mage tills han blev varm. Som tur var fick jag även i honom lite mer vatten och när han väl var uppvärmd så verkade han ha det ganska bra och vi kunde sen gå ut på promenad (Evert i fleeceoverall) utan problem.

Snacka om att vara två minuter från att ringa jourveterinären!

Där klarade du dig med en hårsmån från att ha behövt åka till Vännäs, LillSlev!

Så himla skönt att det äntligen blev helg.

Det första jag gjorde på min helg var att åka och träna på IKSU (i storartade 25 minuter!).

Det andra jag gjorde var att gå och handla grape och jordgubbar till frukosten imorgon då jag ska lösa melodikryss.

Det tredje jag gjorde var att ta ut Evert på en rejäl promenad vid älven. Eftersom han var lite feg idag tog det en väldans tid att ta sig fram (kan ha att göra med att Sleven är lite mörkrädd och det hade börjat mörkna). Fast vad gör det när man under hundterapin har sällskap av killar som grillar, spelar gitarr, bjuder in en på korv och öl och tycker att ens hund är söt.

(Ursäkta mobilfotokvalitén men man kan se en eld i mitten av bilden om man har hyfsad fantasi!)

Men Evert, vad sitter du och ser så nöjd ut för?

Avslöjad!!

Jäkla Evert Slev, det är DU som har ätit av min banankaka innan middagen?!

Det är märkligt det här med våren och hur man kan bli så himla trött, samtidigt som det äntligen börjar bli ljusare ute. Idag hade jag tillexempel planerat att göra vegetarisk lasagne till middag och kanske en banankaka till efterrätt. När jag väl kom från affärn så ides jag inte göra något utav det utan satte mig istället i soffan och åt kakor.

Än är det bara tisdag, men ändå längtar jag så himlarns efter helg och sovmorgon. Lata dagar med promenader vid älven. Grapefrukt till melodikrysset och en stor kopp kaffe.

-Eller att bara få lite sol mitt på dagen.

Evert gillar det här med lite lagom spännande äventyr. Ett sådant äventyr kan tillexempel vara att bestiga snökullen utanför vårt hus.

-och att sen lyckas ta sig ner igen

Hej och hå Evert, vilken äventyrare!

Själv satsar jag på äventyr aningen längre bort än snöhögen på gården och har bokat en resa till Wien.

Hurra vad fint det ska bli! :)

Här ska ätas Wienernougat och Wienerbröd medan jag dricker Wienermelange och dansar Wienervals! Åh vad jag älskar Wien -redan innan jag varit där!

Igår smälte det ordentligt! Det droppar överallt från taken. Eller nej, det formligen forsar från taken!

Evert han gjorde under dagen ett antal ambitiösa försök på att gå på den blöta snön. Fast för det mesta gick han igenom och stod antingen på huvudet eller satt fast med en baktass. Skam den som ger sig, Evert!

Igår var jag ledig och jag och Evert hade massor av fantastisk quality time. Vi strosade tillexempel efter älven. Helt fantastiskt underbart. Tur att jag hade en overall till LillSleven ändå, för Evert var en lerhög.

Mitt i allt ihop, när jag och Evert stod där som bäst i vårsolen och kisade ut över älven, ja men vad är det jag ser!?

Om man tittar noga bakom Evert, är det inte...

...Jo men det är det! -Blåsippor!

Hej på er!

Här kommer en sen uppdatering. Jag har haft fullt upp idag, både har jag varit lite hängig men framförallt mycket upptagen. Jag har nämligen efter jobbet varit på middag på Invito med FlumOle och hans kompis Stefan. FlumOle var nämligen vänlig nog att tacka oss för att vi båda ställt upp som referenter med en middag. Jättemysigt. Under tiden var Evert Slev hos grannen Eva och levde loppan. Toppen för oss båda alltså!

Idag tänkte jag också passa på att visa upp Everts både fula och något för korta regnoverall som kostade 600 kr. Men det hoppas jag att det är värt ändå att få in en mestadels torr och icke lerig hund efter promenaderna. Men inte är jag helt nöjd, nej. Fast det finns säkert flera som tycker att overallen ser både fin ut och passar perfekt kan jag ju inbilla mig.

Titta och njut. Eller inte alls.

Nu har Evert, förutom att han var tyst när jag lämnade honom i helgen, även varit helt tyst när grannen lämnat honom på eftermiddagen två dagar i rad.

Hurra hurra för Evert!

Men, hur kommer det sig att vi uppnått detta mirakel, detta himmelska tillstånd?

Jo, genom följande fantastiska steg:

1, Jag har tagit bort korgen i hallen och har nolltolerans mot all sorts vaktande (även hos grannen!). Jag säger helt enkelt till honom att gå och lägga sig i köket så fort jag hör ett endaste ljud från honom.

2, Han får inte springa fram och hälsa på varenda en som kommer och hälsar på (även hos grannen!). Evert ska stanna i sin korg. Det är inte hans gäster och inte heller hans problem vilka som kommer genom dörren -det tar jag hand om! Dessutom får han inte vid några övriga tillfällen hälsa medan han är exalterad. Det är lugn som ska belönas!

3, Evert får inte längre en kong med leverpastej i att slicka ur när jag lämnar honom. Tydligen kan slickande och tuggande vara stressande så istället för tuggisar och leksaker som man slickar godsaker ur så lägger jag ut hemliga godisspår i köket som han får nosa reda på när han lämnas själv.

4, Feghetsträning när vi är ute. Jag jobbar stenhårt på att stärka Evert att inte vara så rädd för allt när vi är ute som jag ju har nämnt både här, och här. Den träningen gör honom både tryggare och mer utmattad när han väl är inne :)

Men tro inte att jag tror att allt är tyst och lugnt än. Nej än finns tid för bakslag. Men skam den som ger sig. Vi är on a road to success!

Igår var jag och Evert på riktiga Shoppingäventyr! Vi sprang förbi och köpte en sidenpyjamas till mig på Ingrids och på ArkenZoo (som vänligt höll öppet 20 minuter efter stängning så att vi skulle hinna prova in den perfekta overallen!) köpte vi en regnoverall till Evert för leriga vårpromenader. För den som förresten trodde att allt till en liten hund var billigt trodde för övrigt fel. En liten sketen regnoverall till en pytteliten hund som man knappt kan se kostar 600 kr. Det ni! Och så måste man ha en superutredningsspray till tov-pälsen för 215 kr också. Jojo.

På väg till ArkenZoo höll vi dock på att blåsa av bron, och inte var det bättre när vi skulle tillbaka. Igår pratade jag apropå det om vårvindar och tänkte därför att jag idag skulle visa upp för läsare söderifrån hur fantastiskt långt våren kommit här i norr med en bild som jag tog i helgen.

Obs: lerig strandpromenad (och lerig hund) med vattenpölar samt öppet vatten på Umeälven!

Vårvindar friska, leka och viska!

Eller nej, inte för Evert som tycker att vårvindar är ganska läskiga för att de får saker att röra sig och låta på ett misstänkt läskigt sätt. Senast imorse så stannade vi runt 7 gånger (så att jag blev sen på jobbet!) för att Evert fick mindre panik över skyltar, flaggstänger, vimplar, elskåp, buskar och bilar.

Ibland kan man se en kvinna i centrala Umeå stå och smeka och tala med ett elskåp, eller kanske en skylt, med en liten hund som försöker fly bakom ryggen.

Strax senare ses samma kvinna springa förbi kiosken Bubblan 20 gånger, glatt tjoandes och hejandes på en skeptisk liten hund hängandes i kopplet bakom.

Jag misstänker att ryktet om galningen på Skolgatan snart börjar sprida sig. Jag vill direkt dementera alla rykten på att det skulle vara jag.

Idag har vi en riktig hjälte i hushållet.

Hjälten heter Evert Lillsleven Slevert.

Evert har nämligen, efter hårt tränande i veckan, både på lördag och söndag klarat av att vara själv i en och en halv timma åt gången. Och idag när jag kom hem så satt han inte ens och väntade otåligt vid grinden som han brukar när jag steg in genom dörren!

Dessa fantastiska framsteg firade vi med att Evert fick blommor och kattgodis.

Medan jag firade med chokladtårta med jordgubbar och glass. Underbara framsteg kräver ett rejält firande!

Underbara helg!

Jag startade helgen med en after work med min favoritmoster.

Evert i sin tur han startade helgen med att ringa runt till polarna och snacka skit. Eller nej, kanske inte -men det verkar ju misstänkt när han lagt beslag på min mobil.

Evert är, som bekant för många, rädd för allt möjligt när man är på promenad. Det kan vara buskar med löv som vajar, elskåp, avspärrningar eller uteserveringar. Det kan handla om cyklar, skrammel eller barnvagnar. Skyltar, påsar som blåser eller kanske en snöhög som är smutsig. Vissa dagar är han rädd för allt. Andra dagar inte för något. Men de flesta dagar rädd för en eller två av ovanstående.

Nu är vi i alla fall i hårdträning efter att hundexperten var hos oss i måndags. I tisdags gick vi på promenad med avspärrningsband och igår släpade jag runt på en svart trasig sopsäck som Evert var skitskraj för eftersom den rörde på sig i vinden när vi gick förbi.

Så om det är någon som ser en kvinna med en liten trasslig hund som går omkring på Umeås gator med sopsäckar/avspärrningsband/gamla plåtburkar/diverse skräp så är det troligtvis vi.

Och jag vill för säkerhets skull härmed poängtera att, jo vi har alla hästar hemma.

Ja inte går det många knop på den här bloggen nu för tiden.

Igår firade jag och Linnéa att vi äntligen är klara med RFSL Umeås bokslut så vi åt lite bakelser och tittade på Desperate.

Jag och Evert har fortsatt att träna också. Han ska ligga och chilla i sin korg i köket några timmar per dag och lära sig att vara lugn när jag lämnar av honom hos grannen. Apropå grannen så är har jag ju världens bästa hundvakt där. De är så himlarns fina och lyssnar till och med på mina förmaningar om att Evert inte får förfölja dem i lägenheten hela tiden, måste hälsa lugnt och ska ligga i sin väska ett par timmar och sova en stund avskilt varje dag.

Hurra för grannar! :)

(Och bu för grannar. Särskilt de som har fjortisar med sportlov som har fyllefester som spårar ur på en måndagkväll så att securitas och polisen måste komma.)

Idag är sannerligen en ny dag.

Jag gick tillexempel på jobbet med en ny färg på håret. Rött för att vara bestämd.

Även för Evert är det en ny dag.

Idag hade vi nämligen Hannas hundsupport på besök så nu ska vi förhoppningsvis få ordning på hundskrället som skäller när han är själv :)

Bland annat har Everts korg i hallen åkt ut och hans kong med leverpastej är nu passé. Istället är det gömt hundgodis och bädden i köket som gäller! Vi fortsätter även med att ha tydliga regler för en ängslig liten typ.

Jag tror och ser framför mig stora förbättringar utifrån de tips som vi fick! Hurra, hurra och länge leve Evert -den modiga lilla fegishunden!

Nej nu hittade jag på lite i titeln till inlägget. Evert är sannerligen ingen snöskulptur och inte heller har jag (trots att jag börjar kunna leva upp till epitetet "crazy dog lady") inte gjort en skulptur i snö av Evert! Däremot har vi varit och tittat på snöskulpturererna i Umeå i helgen.

Everts favoritskulptur blev, föga förvånande, en jättestor hamburgare :)

Nu tar jag och Evert och sticker huvudet i snön, försöker hålla huvudet kallt och tar en välbehövlig helg.

Trevlig helg till er!

Jag har tidigare haft vissa misstankar, inte minst utifrån valet av vänner, att han har en misstänkt storlek och sover mest hela dagarna. Det är ju inget man vill anklaga en hund för utan att vara säker. Men nu tror jag faktiskt att jag är helt övertygad.

Vi har blivit lurade.

Evert är en katt.

Bevisföremål 1:

Evert föredrar att ligga i fönster.

Bevisföremål 2:

Finns det en solglimt i lägenheten så hittar man garanterat Evert där.

Bevisföremål 3:

Evert föredrar kattleksaker i form av möss.

Vad ska man säga!?

Dags att skriva ur sig ur kennelklubben antar jag.

Idag säger vi grattis till Evert och Trullsan som vunnit månadens bild på Yorkshireterriersällskapets hemsida med denna bild från förra julen där de ligger och sover efter timmar av bus.

Hurra hurra och grattis till Evert och Trullsan!

Jag och Evert har varit alltför upptagna med att hinna ikapp i allt vi låg efter med för att blogga idag. Bland annat har jag städat, handlat och gjort bokslut och Evert har har varit en sprallskit, lekt med snöbollar och hängt med brorsan i solskenet.

På det stora hela en produktiv dag där både jag och Evert haft solsken i blick!

Hej hopp!

Äntligen, äntligen fredag! Efter en helt galen vecka är det helt underbart med fredag kväll. Flum-Ole har varit här och ätit middag. Jag passade på att bjuda på spenat- och fetaost-filopaj och mina limepajer sedan tidigare i veckan till efterrätt. När jag ändå hade ugnen igång och väntade på att pajen skulle bli klar slängde jag ihop lite maränger. Både små fina spritsade maränger och marängberg med chokladbitar i.

Hemligheten till fina maränger är alltid ättika.

Jag och Ola åt både filopaj, limepaj och maränger med god aptit, vinspritsers och sherry :)

Någon annan som verkar ha fått aptiten åter efter tårkanalssköljningen är Evert som både igår och idag suttit och väntat på mat vid skålen flera gånger per dag. Något som är en oerhört sällsynt syn för en Slev-matte!

En snabb uppdatering under en hektisk vecka med bokslutsdags för RFSL Umeå och massor att göra på jobbet för mig.

Dessutom var Evert igår förmiddag hos veterinären, sköljde tårkanalerna och fick lugnande. Sen var han groggy resten av dagen.

Efter det så är det ögondroppar mest hela tiden. Fast Evert verkar gladare än på länge -trots (eller tack vare) två sorters droppar.

Idag har jag jobbat på jobbet och jobbat på min och Everts relation. Det går si så där med det sista. Vi har ju kommit lite på kant på sistone eftersom han beter sig helknäppt, därav pajerna igår.

Rättvist ska ju vara rättvist, idag har Evert därför fått två små påsar med ekologiska hundkex på posten.

Eftersom jag ju själv alltid försöker köpa ekologisk mat till mig så har jag letat och letat efter ekologiskt hundgodis. Borde inte fler vilja ha ekologiskt till hunden? Tur att jag hittade hundbakat.se. Dessutom fick jag i all vänlighet smakprover hemskickade och det var alltså dessa som kom på posten idag.

Evert fick smakprova direkt vi kom hem -Och spottade ut dem!

Fast sen ångrade han sig och och tog med sig biten till en matta och käkade upp den och sprang tillbaka för mer. Sen har han älskat dem :) Jag tror att de påminde om de stora hundgodisar som han får ibland, men de är så stora att att han mest springer runt och gömmer dem bland gardinerna.

Hurra vad bra med ett ekologiskt godis!

Tyvärr fick jag iof reda på att hon inte börjat sälja via hemsidan hundbakat än utan bara via tradera, så håll utkik där om ni är ute efter ekologiska hundkex :)

En av de bästa smaker jag vet är lime. Därför är det inte konstigt att jag har varit nyfiken på det där med Key Lime Pie som jag aldrig smakat. Så idag när jag kom hem och var dödstrött och dödligt less på min superskitjobbiga hund som går och muttrar och skäller hela dagarna och inte går att lämna själv knappt en minut, ja då blev det helt enkelt Key Lime Pie till middag.

Jag kombinerade två recept så att det blev tio små underbart syrliga pajer.

Idag säger jag och Evert tack, tack till gammelmoster (till Evert), respektive moster (till mig), Lena som i all vänlighet köpte souvenirer till oss när hon var i Riga.

Evert fick en bedårande ko med jättestora öron, som piper på ett jättelustigt sätt.

Själv fick jag guldig apelsinchoklad med stjärntecken på.

Jag började med att äta upp mitt eget tecken direkt! :)

Idag fyller min vän Emmi 30 år och jag och Evert missar tyvärr schlagern för vi är på kalas. Fast mellan valet schlager eller kalas är valet enkelt :) Temat på festen är turkost och/eller prickigt.

Så här fin outfit med retrokänsla blev det!

Evert är för övrigt inte i trubbel, även om det ser så ut :)

Igår tyckte jag att jag var värd lite blommor efter att ha varit hemma sjuk i flera dar så jag köpte mig en bukett tulpaner på Ica när jag var och köpte mjölk. Samtidigt passade jag på att hiva min fortfarande glatt blommande röda julstjärna. Så himlarns vårfint det blev!

Lampan som lyser i fönstret bakom blommorna syns inte så väl, men den är alldeles orange och jag har fått den av min mamma som hade den på sjuttiotalet. Taklampan har jag fått från pappas antikaffär.

Sen på kvällen så kom mamma och Ivar förbi för de tyckte så synd om mig som var sjuk, så fick jag ännu mer blommor som jag ställde in i sovrummet där jag bytte till vårgardiner (som ser mycket mer knalligt lila ut här än de gör i verkligheten) tidigare i veckan!

I fönstret ser man även Anns ljusinstallation som hon gjorde i höstas av två olika ljusgirlanger som jag hade.

Till höger i bild ser man en bit av den fina herrbetjänten i teak som jag fått av pappa. Där hänger jag upp morgondagens kläder på kvällen, jag är annars för trött på mornarna för att lyckas få på mig något...

Evert i sin tur, han sitter på ett lapptäcke som jag tycker mycket om, det har jag nämligen fått av min mamma. Hon har gjort av trasiga jeans, någon gång på sjuttiotalet vad jag kommer ihåg.

Jag glömde ju den bästa bilden i inlägget igår :)

Jag har, helt seriöst, den sötaste hunden i världshistorien. Eller, tja, det tycker väl alla om sina hundar, barn, katter, hamstrar sköldpaddor och guldfiskar. Men det behöver ni väl inte säga nåt om för då kanske jag blir störd ;-)

Evert och jag tog en sväng i solen idag eftersom jag fortfarande var hemma krasslig. Idag kände jag efter 12 timmars sömn ändå äntligen att det började vända så jag tog mig en dusch och la på lite smink för att pigga upp mig själv innan vi gick ut i februarisolen. Vilken underbar dag! Jag fick mig några riktiga topp-bilder i parken mellan mina hostningar på fotomodellen och mig!

Eller vad säger ni, visst är ljuset helt öronbedövande underbart i Umeå i februari!?

Vilka är coolast i stan? Jo, vi är så klart!

Mitt i vår photo-session fick jag mig en rejäl puss i all vänlighet av min lilla mamut.

Fina, fina Sleven. Vilken tur jag har som har så fint sällskap när jag är hemma sjuk.

Eftersom jag bloggar så mycket om Evert tyckte jag för ett tag sedan att jag gott kunde anmäla mig på Hundblogg-toppen på vovve.net. Det har ju gått alldeles utmärkt , för jag har hamnat på topp-20-listan -häromdagen var jag till och med på 7e plats!

Hurra för bloggen och hurra för mina fina läsare!

Jag och Evert är fortfarande hemma och sjuka. Eller jag är väl mest sjuk, Evert är ganska frisk förutom hans irritation i ögonen. Det är så himlarns jobbigt det här med förkylning, särskilt huvudvärk, ont i bihålor och äcklig nässpray. Usch och fy!

Ola var här och tog ut en uttråkad Evert idag förresten, jag är ju rätt så tråkig som mest ligger i soffan och snorar. Ola var dessutom vågad nog att ha Evert utan koppel här utanför. Det gick såklart jättebra!

Igår var jag inte lika sjuk, även om jag var sjuk då också, men då orkade jag mig iaf ut till parken med Evert en liten stund och tog ett kort på oss. Det var en sådan fantastiskt vacker dag och Evert hade lyckligt kört huvet i varenda snöhög vi passerat.

I min sjuklighet tog jag mig för att fotografera min hund på eftermiddagen för att för en gångs skull passa på att fånga Sleven i dagsljus.

Han är ju väldigt photo-genique min hund om jag får säga det själv.

Make love to the camera! Yeah!

Vad tror ni? Tror ni att Evert har någon framtid som modell?

Stackars mig och stackars Evert.

Igår var jag och Evert hos veterinären igen och nästa vecka vecka ska vi spola stackars Everts tårkanaler. Stackars mig eftersom jag snart har varit hos veterinären för närmare 3000 kr den senaste månaden.

Ytterligare stackars mig blev det när jag vaknade imorse med en förkylning som direkt satt sig på bihålorna. Evert passade på att kalasa på en använd näsduk i sängen i morse när jag klivit upp, så då blev det extra stackars mig som fick försöka reda ut tuggat papper ur Everts päls på morgonen. (Och stackars Evert hamnade i trubbel)

Och ojojoj, vad stackars mig det blev sen som insåg att jag var tvungen att skotta snö eftersom det kommit en halvmeter sedan igår kväll! Hårt arbete för en förkyld kvinna.

Efter snöskottandetav balkongen blev det återigen synd om Evert som var tvungen att hoppa som en hare för att kunna gå på promenad.

Efter lunch blev det marginellt mindresynd om oss för då kom Ola och tog ut Evert på en promenad och konverserade med mig några minuter från andra sidan rummet (för att inte bli sjuk han också). Tur det!

Idag är det sannerligen en kärlekens dag. Jag har nämligen de mest fantastiska människor omkring mig.

Efter att Evert hade sitt bakslag och inte längre går att lämna mer än en kvart så erbjöd sig Flum-Ole på det mest fantastiska sätt att ta ut flextid för att vara med Sleven på onsdag och torsdag eftermiddag när jag inte kan jobba hemifrån. Är inte det generöst så säg!

Idag kom min fantastiska granne Ann, som på ett fantastiskt sätt tar hand om Evert halva dagarna under veckorna, och bjöd på alla-hjärtans-dag-semlor. Hembakta.

Idag, denna kärlekens dag, så fyller även Evert ett och ett halvt år. Denna sluga lilla hund som har tagit fram det finaste ur människor omkring mig och givit mig nya fantastiska relationer.

Grattis Evert, och grattis till alla andra på denna kärlekens dag!

Här i det Galinska hushållet tränas det för fullt.

Vi har precis som tidigare måndagar tränat på att gå fint i koppel. Vi har tränat på hundmöten. Och så har vi tränat på kontaktövningar. Det tar sig!

Jag har också fortsatt att träna på att lämna Evert själv och jag har fått sitta i trappen och vänta.

Och så har vi tränat på det här med att åka buss och stadsträning, då passade jag på att träna på att köpa cliniquegrejer som jag gillar så mycket. Det var ju ändå gift time på Åhlens, så då känns det som att jag vinner på lotto när jag handlar för att jag får så mycket med mig hem.

Igår var jag och Evert på spännande Evertyr.

Vi skulle nämligen till Frida och Ann föratt träffa deras nya bäbis!

En mamma och hennes bäbis.

En till mamma och hennes bäbis :-)

VI fick också turen att få se en bäbis i en mage.

Och Evert (min håriga bäbis) blev i sin tur ordentligt uttittat av en skeptisk katt.

Jaha. Då var det bara att börja om igen då.

Evert är en känslig typ, har vi fått erfara den hårda vägen många gånger. Tyvärr så visade det sig att hans superroliga dagar hos brorsan blev lite för roliga för Evert och han blev stressad och orolig efteråt. Förra gången blev han lite dålig i magen. Den här gången var det värre, han blev skvättig och gick sen inte att lämna själv utan att han blev helt förtvivlad.

Nu får vi alltså börja om med ensamhetsträningen.

Ta på sig kläderna. Gå ut. låsa dörren. Vänta 30 sekunder. Gå in igen.

Vänta några timmar.

Ta på sig kläderna. Gå ut. låsa dörren. Vänta en minut. Gå in igen.

...Och så vidare, tills det går att lämna honom ett par timmar igen. Superdrygt och jättejobbigt. Till vår hjälp denna gång har jag införskaffat en Dap-maskin med lugnande hundhormoner som jag hoppas ska hjälpa honom att känna lugnet hemma.

Önska oss lycka till!

Vilken vecka.

Hur ska vi orka med helgen!?

Ikväll har jag bakat rågbröd med russin, tranbär och valnötter. Men det blev inte jättebra för jag kom på den smarta idén att skotta balkongen mitt under jäsningen (balkongdörren går ut från köket) så det blev ganska kompakta bullar.

Evert hejade på under bakningen, trots att han var trött efter en hel dag hos hans bror Charlie. När Evert kom hem visade det sig att han hade lärt sig en hel massa bus. Som att skälla när det ringer på dörren och hoppa på bakbenen. Jag kan bara fantisera om vilka bus Evert har lärt Charlie under dagen...

Här om dagen envisades Evert med att vilja modella lite kläder.

Och vad är jag för matte att protestera?

Vi är så trötta att vi inte orkar säga så mycket idag för vi har varit på hundträning. Det tog 45 minuter innan det ens gick att få kontakt med Evert. Det är sannerligen hård träning -av mitt tålamod!

Förresten, kom på att jag ju tänkte visa lite fler bilder på Evert och hans bror Charlie igen. De är ju lite svåra att få att vara stilla samtidigt båda två.

Ser ni vem som är Evert?

Jag har fått de fina bilderna av Charlies matte Kerstin som i all vänlighet var Evert-vakt i fredags medan jag var på jobbet.

Jag tycker i all ärlighet att de inte är så värst lika. Jag skulle nog inte gissat på att de var bröder om jag inte visste. Men olika eller lika, finfina små hundar är de båda två :)

Så här i efterhand var nog inte mitt tidigare förslag om att lära Evert att gå på låda idag så himlarns dumt. Vi fick gå ut tre gånger innan Evert kunde göra ifrån sig. Han bara grät varje gång han försökte. Skam den som ger sig tänkte jag och tredje gången gillt så gick en något missnöjd Evert ut i overall, kappa och skor. Lager på lager funkar tydligen lika bra för en liten hund!

Som för att göra hela dan ytterligare ett snäpp värre så passade jag på att bada Evert. Evert gillar vatten ungefär lika mycket som en genomsnittlig katt.

Men det är ju helt underbart!

Har ni sett att Evert har en namne i Övik, precis som att jag ju har en namne i Barcelona. Everts namne är dessutom en mycket kaxig krabat som tydligen försökte rädda sin matte från en orm på ett hotell i Övik, läste jag i Aftonbladet.  Evertar är kanske lite bättre än andra hundar helt enkelt :)

Inga-Lill: Jag trodde ormen var ett bälte

Inga-Lill hade med sig sin hund Evert, som är en korsning mellan yorkshireterrier och papillon, när hon hittade ormen på sitt hotellrum. " Jag kan fortfarande inte ta in det, att detta har hänt", säger hon. FOTO: Privat

Jag har två överlevnadsstrategier nu så här när termometern har visat på närmare 22 grader kallt

Det ena sättet jag har att hålla värmen är att dricka många varma drycker. Det blir en hel del varma koppar kaffe på jobbet så när jag kommer hem är jag helt koffeinstinn.

Då passar det perfekt med en kopp choklad med grädde och kanel :)

Det andra sättet att hålla sig varm på är med lager och åter lager med kläder. Själv satsar jag på täckbyxor över byxorna och två lager med vantar. Evert han sportar dubbla lager kläder han också i form av både overall och jacka. Över denna klädkombo blev han faktiskt så lycklig att han viftade på svansen under hela promenaden.

Tokiga hund.

Evert har ända sedan sitt första möte med en boll älskat bollar, kanske inte så mycket det där "kasta-springa-hämta" utan mer det här med att kasta egna bollar. Särskilt roligt är det om det är något gott i dem.