Jag hoppas att ni bloggläsare har vant er vid chocken av en kortklippt Evert, för nu kommer fler stora nyheter.

Jag planerar att flytta.

Ja nu blir det inte så långt, närmare bestämt 1700 meter österut till Öbacka. Det känns fantastiskt, spännande och som akut separationsångest från allt som kommer att bli "sämre". En vet ju vad en har, men inte vad en får. Och det var så sant som det var sagt!

Jag bor idag på röd pil, jobbar på blå pil och flyttar till grön pil.
Ja, och i cirkeln är centrum. 

Igår for Ann iväg med en skåpbil lastad med lådor och Evert säkert packad i baksätet. De ska nämligen till Karlstad för att pröva lyckan på annat håll.

Jag hoppas att det går bra för Ann och att jag snart får hälsa på i en lägenhet som är Anns alldeles egna. Evert, han åker med Ann till en början men kommer tillbaka om några veckor igen. Vi får se exakt när det blir beroende på Anns jobbsituation.

Evert, han har självklart inte lämnat något åt slumpen så han har packat alla sina grejor i god tid innan avfärd. I väskan finns bland annat borste, snoddar, tuggisar, klotång, mat och gummigrisen som han fick i julklapp av Ola.

Klart för start!

Det är ett oändligt flyttande i min närhet för tillfället. Mamma har ju en ny kille och planerar att flytta ihop med honom rätt snart. Pappa flyttade till huset mittemot sitt gamla runt nyår. Min frisör flyttade som bekant till Stockholm. Vännerna Nadja och Carina har också tagit sitt pick och pack och flyttat till Stockholm. Mina bästa vänner Hanna och Sara håller på att planera flytt till andra städer långt borta. Dessutom ska min moster också flytta från Umeå verkar det nu som. All inom de kommande eller senaste månaderna.

Kvar är jag. Och Ann. Och Evert så klart.

Är det dags att bryta upp? Att följa migrationsströmmen söderut? Att passa på att tumla vidare när förändringarnas vindar blåser? Malta har jag hört ska vara trevligt.

För de som bor i området runt Umeå så kanske någon har läst en Västerbottens Folkblad idag och råkat se en artikel om interna stridigheter i RFSL Umeå, inte minst kring vår ordförande har det susat en del. Jag känner mest för att ta plats i passagerarsätet ett tag för att se hur det här ska utveckla sig. En hel del saker har kanske inte skötts på bästa sätt, men inget är ännu så trasigt att det inte går att laga. Med lite god vilja och en massa lim ska nog det här gå att pussla ihop också. Men nog är jag allt lite nervös inför kommande verksamhetsår.

Nämen vad är det här?

Varför har jag ställt en massa hinkar i hallen? Jo, vi har en rännil av vatten från taket. Men vi ska ändå vara glada för Eva, 90 år, som bor mittemot hon har läckor lite överallt hon. Tydligen så blir det så här varje år.

Har ni sett den där 90-tals filmen Drömkåken!?

Idag när jag kom hem med min nyinköpta aubergine så möttes jag av en stor glädje. Jag stod en lång stund i köket och funderade på om Ann hade tvättat fönstren eller köpt nya blommor innan hon for när jag kom på att det som var så vansinnigt annorlunda i köket var en utsikt. Snöhögen var borta! Idag har Lerstenen varit och skottat vår balkong och för första gången sedan vi flyttade in kunde jag öppna balkongdörren. Oh joy! :)

Nu har vi bokat biljetter till Alice i underlandet i 3D! Det ska bli så spännande, jag älskar Tim Burtons trollska filmer, och i 3D måste det ju bli helt magiskt! Mamma ska med också och hon har aldrig varit på 3D så det blir bonus :)

Vi har fortfarande fönstren igensnöade, inget har hänt. Grannen har tydligen ingen utsikt kvar alls. Vi har ju faktiskt ett hörn iaf som solen skiner in genom. Och det är fantstiskt vad det skiner in på; nya tapeter och kritvitt kakel. -Underbara nya kök! Allt är klart i tid till festen på lördag. Synd bara att att nästan alla bjudna ska på house of metal eller åka till sin gamla faster i Jönköping som fyller 75 (eller motsvarande).

snön på våran balkong har under dagen nått nya oanade höjder. Ungefär huvudet högre än mig är det nu. Jag börjar allvarligt oroa mig för den framtida hållfastheten på vår balkong. Förutom det så börjar det bli ganska mörkt i vårt kök.

Som ni även kan se så är vårt fönster väldigt tomt, för nu så är målaren här. Dessutom kan man se lite av vår nya tapet i det högra hörnet. Ann har självklart fraterniserat, blivit bästa kompis och hjälpt målaren att tapetsera. Hon är så där, Ann.

I helgen har vi roat oss med att montera IKEA-möbler. Vi har numera lampor i alla rum gardiner i alla fönster. Ett stort framsteg om jag får säga det själv! Däremot ser det ut som ett bombnedslag igen, men det får vi väl ordna någon kväll till veckan. 

Helgens montering slutade dock inte endast i lyckotjut och gädjehopp utan barbordet från IKEA ser numera ut som ett antikt barbord från sent sjuttonhundratal efter att vi använt oss av antikbetsen som legat och fryst i Anns bil sen hon kom tillbaka från Ikea. Av denna sedelärande historia kan vi alla lära oss att bets (Ikeas Behandla) skär sig och bildar små, små klumpar när den har fryst. Som en misslyckad hollandaisesås ungefär.

Idag har jag grottat ner mig i omvärldsbevakning med min kollega Anders, som för övrigt råkar ha samma titel (omvärldsbevakare) som jag hade en gång. Det var roligt och givande och vi kunde glädja oss åt samma små glädjeämnen i omvärldsbevakningens fascinerande värld.

I övrigt är det vardag. Igår var vi och valde ut tapeter till köket, det fanns inte så många att välja på hos Lerstenen så det fick bli the best of a bunch. Så här vackert kommer det att bli i vårt kök. Exklusive fläkten.

Det är som vanligt en blandning mellan högt och lågt alltså.

Igår var jag på utomordentligt dåligt humör. Trasslade med hundra olika saker som gällde lägenheten per telefon. Så när jag kom hem så lagade Ann mat till mig. Hon är bra rar min Ann. Det är bara lite synd att det brukar bli lite svartare mat när hon lagar mat än när jag lagar mat. Inte för att jag klagar, jag fick ju tom tofflorna på fötterna, filt och grape efter maten :)

Jäkligt kallt idag förresten. Vi hade närmare 28 grader kallt. Jag tog på mig både leggings, benvärmare och yllebyxor, det var ändå inte så hemskt idag för jag fick kuta som en dåre till bussen och behövde inte vänta en enda sekund. Det blir lätt så där akutstressigt på morgonen. Jag har istället blivit sjukt bra på det här med att komma iväg på morgonen och imorse var jag på jobbet halv åtta! Det här med bussåkande och tidtabellspassning tror jag är en bra sak för mig som annars aldrig får ändan ur vagnen på mornarna.

Såg ni förresten vår förlovningsannons i tidningen igår? Fint va!?

Less blir man minst sagt på det här med att flytta. Dels tänker jag att jag aldrig vill flytta igen, helvetet tar ju aldrig slut. Dels tänker jag att jag vill flytta ut ur den där eländiga lägenheten på en endaste gång.

Har ni sett den där filmen drömkåken? Ja det är väl kanske inte riktigt så illa, men inte är det då bra.

Exempel 1: Jag stod och använde vår utdragbara skärbräda här om dagen när jag uppmärksammade att den sviktade väldigt mycket. Vilken vek skärbräda tänkte jag, tills jag upptäckte att det var diskbänken som flög och hade givit vika, inte skärbrädan.

Exempel 2: Jag har hittat en planka nedfallen i besticklådan.

Exempel 3: Vi har något som liknar silverfiskar i sovrummet.

Exempel 4: Plastmattan på väggen i badrummet räcker inte hela vägen fram till dörren, utan det fattas en halv centimeter på ena sidan av dörren. Lämpligt i ett våtrum!?

Exempel 5: Ja jag kan ju fortsätta en bra bit till, som med att vi har ett vred till spisen som det står 1-0-1-0 på ist för 1-2-3-4-5-6 eller att det är nästintill stopp i handfatet.

Man blir lite trött, inte minst eftersom nu när vi ska ta ner julljusstaken och vår enda lampa i vårt kontor/gästrum försvinner. Inte för att vi använder rummet; vi har ju inte något internet hemma än...

Här sitter jag nu på kontoret och tror bestämt att jag är ensam i hela huset nästan. Här lyser inte flitens lampa i mellandagar, men det kan man då förstå, jag känner inte heller inspirationen komma över mig. Inte minst eftersom vi blev oskyldigt utskällda av vår bilgranne imorse, dessutom har jag tydligen misslyckats med att adressändra morgontidningen så min brevlåda gapade tom imorse. Vi hade samma ebarmerliga otur med vår förlovningsannons som skulle ha varit inne i lördags (blev jag lovad). Och eftersom tidningen inte kommit på morgonen så kastade sig Ann ut halv elva på kvällen till nån nattöppen mack för att få tag på tidningen med annonsen i, men nej ingen annons. Jag undrar var den blev av!?

För övrigt så har vi inte heller fått den där internetmakapären som man behöver för att få igång internet i vår nya lägenhet, så därför är vi gravt handikappade där hemma. Jag kan inte kolla busstider, telefonnummer, blogga eller något annat heller. Fast igår när vi äntligen fått bort alla flyttlådor från golvet kunde vi äntligen njuta av vårt nya stora hem. Det såg så trångt ut med alla lådor, men nu är det stort igen. Vi har jobbat så hårt med att bygga garderober, målat och bytt knoppar i köket och möblerat och möblerat om. Vilken dag som helst nu så kommer det kanske att kännas som ett riktigt hem.

Som alla andra har jag drabbats av julstress. Mångdubblad av vår förestående flytt och knappast påhjälpt av krocken med bilen imorse. (Vill för nyfikna dock poängtera att det inte var mitt fel, jag blev påkörd bakifrån vid ett övergångsställe) Det är också därför, tillsammans med mitt nya jobb, struvbak och paketinköp som gör det svårt att hinna blogga så mycket.

Imorgon börjar mitt jullov och då ska vi packa det sista inför flytten. Jag är tacksam över att Ann kommer att vara ledig halva dagen imorgon och dessutom under vår flyttdag, tydligen ligger de före i arbetet! Inte blev hon arg heller för att jag krockat, även om hon verkade bekymrad över bilen (men knappt alls över min hälsa. Jojo, jag säger då bara det).

Många saker att glädjas över i juletid alltså, bilen krashades inte, Ann får ledigt på flyttdagen och jag har köpt färdigt alla mina julklappar :)

Mycket god jul på er!

Idag var det min andra dag på mitt nya jobb. Det var en oerhört givande dag, inte minst eftersom jag helt plötsligt förstod vad det egentligen är tänkt att jag ska göra. Det tycker jag är rätt så snabbt fattat om jag får säga det själv. Tyvärr kände jag mig lite hängig på eftermiddagen så det blev inga fler mirakel på jobbet idag.

Mitt rum förresten är fortfarande ödsligt tomt. Och beige. Tomt och beige och lite dammigt. På det stora hela inte världens mest inspirerande ställe, men jag tänker att jag kan piffa till det lite. Dessutom finns det fasligt fina biytor och soffgrupper överallt i det där huset så jag behöver inte sitta i mitt rum eftersom jag har en bärbar dator. Efter jul ska jag ändå ta dit en blomma till fönstret. Den skulle ju kunna överleva.

När jag kom hem så började jag städa så det skulle vara fint tills Ann kommer hem klockan 9. Hon jobbar in alla röda dagar för tillfället så hon jobbar och jobbar. Mycket märklig arbetsplats hon har Ann. Sen har jag packat ett par lådor för flytten och sorterat ut saker som jag har slängt. Jag känner mig omåttligt nöjd över dagens prestation!

En sak till bara, mitt gillande av min nya frisyr har gått över till en liten kärlekshistoria. Jag tror jag älskar mitt hår faktiskt. Jag behöver bara trycka ner lite toffsar som står upp på morgonen och sen är det klart! Bara så där! Magi! Sarah Wing rockar helt enkelt.

Hallå hallå! Här sitter jag mitt på dagen i morgonrock. Mycket skönt det här med lediga dagar. Ändå har jag ett hårt schema framför mig. Jag måste ju packa ner grejer i lådor, söka pengar åt RFSL och köpa alla julklapparna så att jag har tid att packa under nästkommande helger. Det här med att packa är ju sjukt tråkigt och tar flera gånger längre tid än planerat. Varje gång man öppnar ett skåp eller låda så måste man ju som gå igenom allt där inne. Sparas, sparas inte. Till återvinningen, till Myrornas, och så vidare. Skulle iof gissa på att jag kommer att överge det där utrensandet om några lådor.

Pappa och Ann-Kathrine har sagt att vi inte ska köpa några julkpappar till varandra i år och fair enough sa jag. Nu är det så att vi ju ändå har hittat julklappar till dem och de kommer att att bli så glada att de nästan dör av glädjeslag. Tror och hoppas jag iaf :) Jag har som vanligt mer än 20 pers att köpa till så det är bra iaf att få en hel vardag att julklappsshoppa för.

Eftersom vi snart ska flytta får ni se en liten bit av vår gamla lägenhet idag också. Nämligen vår kyl.

Idag har varit en osedvanligt samboaktig dag. Vi var och köpte en fin bäddsoffa och en ny säng. Tur att vi är osedvanligt bra på att spara pengar med vår asketiska livsstil bestående av nudlar och TV-spel istället för after-works och färgglada drinkar. Nästa steg är ett nytt köksbord så att vi kan flytta ut köksbordet till vardagsrummet för att göra en matsalsdel där och köpa en garderob till hallen och... Ja, som ni kanske förstår så fortsätter vår asketiska livsstil.

Idag har jag också, som jag nämnde i samboaktig anda, lagat en fin helgmiddag bestående av mathavreotto, vegburgare och haricot verts. Detta med ett glas vitt vin (tyckte det var lika bra nu när jag ändå behövde en skvätt i maten). Ann spelar poker hela kvällen men jag roar mig själv med vin och exotiska tv-kanaler, Mozartkulor och att möblera vår nya lägenhet med utklippta post-it lappar som möbler på vår planritning.

Ja jäklar vad jag har legat på latsidan här på bloggen. Inte ens ett endaste inlägg på en hel vecka. Mest har det varit jättemycket att göra, så mycket att man blir helt snurrig i huvudet. Dessutom så springer det folk hemma hos oss hela tiden och tittar på vår lägenhet som inte verkar gå att hyra ut. Det är märkligt  att det inte ska gå att hyra ut vår skitfina lägenhet, men nu ska det komma 2 till och titta idag så jag hoppas det blir sista svängen av spekulanter

Inatt har förresten Ann beslutat sig för att aldrig mer äta anka efter att ha gjort sig av med ankan hon åt i går under dramatiska former inne på vår toalett. Mycket tragisk historia det där. Ett annat resultat av ankan är också att jag är helt groggytrött idag efter att ha varit vaken stora delar av natten när Ann sprang fram och tillbaka.

Jag tänker förresten mest på Harry Potter jag idag, för nu har vi kommit jädrans långt. 6e boken är vi på nu, och den har jag inte ens varken läst eller sett filmen av förut! Mycket spännande. Ann är ju så duktig och gör alla rösterna, allt för en extra dramatisk effekt. Sen säger hon också inför varje nytt kapitel att "ny blir spännande!", för att det ska bli ännu mer spännande -och det blir det.

Under lunchen tittade jag lite på det världsomspännande nätet och kollade lite inredning eftersom vi ju snaret ska flytta. Då hittade jag en lustig inredningsgrej om badrum på Aftonbladet. Det var det märkligaste jag sett. De har tagit ett vitkaklat fint badrum med badkar och gjort om det till -ett vitkaklat fint badrum med badkar. 140 000 kr kostade denna fantastiska förvandling från fint till fint. Har folk inget bättre att spendera sina pengar på, eller vill man bara dra sitt strå till välfärdsstacken för alla kakelläggare?!

Nu är det gjort! Jag har vi sagt upp lägenheten och sagt ja till den Väst på stan. Nu ska vi göra oss ett riktigt gemensamt hem för två, med massor av plats för skor, väskor och underbara kläder. Och mat, inte att förglömma mat! -Vi får ju en hel kyl och en hel frys :) -Åh, underbara framtid!

Huset är dessvärre fult -men lägenheten fin!

Här hos oss är det fortfarande sorg. Igår tog sig Ann knappt ur sängen, det är hårt med helg och ingen hund att gå upp för. Jag har också svårt att vänja mig vid att inte mötas av lilla hunden som viftar på stumpen när man kommer hem.

En sak har vi dock som får tankarna på annat. Vi har varit och tittat på två lägenheter. Först var vi och tittade på en trea i det hus där vi bor nu, men det var en mycket märklig lägenhet. Ett av rummen hade bara ett litet källarfönster längst upp, så det gick bort för där skulle vi aldrig trivas (fast lägenheten hade en klädkammare!). När jag meddelade att den lägenheten inte riktigt var för oss så fick vi erbjudande om en annan lägenhet fast Väst på stan. Läget är perfekt, lugnt men centralt och jättenära båda våra jobb. Hyran är bra och lägenheten är stor men kök och badrum är inte roliga alls. Ann är också mycket kritisk till tvättstugan som inte ens har en torktumlare och hotar med att tvättstrejka. Men det svåraste är nog att vi egentligen trivs så vansinnigt bra i den lägenhet vi bor nu, även om vi har för lite plats för både oss och alla grejer.

Vi får se hur det blir med den sista lägenheten vi kollade på. Vi får göra en plus- och minuslista och höra efter med Lerstenen vad de kan fixa i lägenheten och ta ställning efter det.