Inför en habiliteringspeng

Av , , 1 kommentar 22

Min människosyn är att alla människor är unika och har lika rätt och värde, men alla har inte samma behov och detta gäller i högsta grad funktionshindrade.
Den habilitering som landstinget erbjuder idag är mycket bra och håller en mycket hög kvalité.
Min erfarenhet visar att det finns rätt många funktionshindrade som skulle, om det gavs möjlighet, söka sig andra alternativ än det som erbjuds via landstinget. Motivet för att söka andra vårdgivare kan vara många, men att det i sig finns andra alternativt utöver landstingets utbud av habilitering är ett erkännande till de funktionshindrade och en acceptans för att det kan finnas olika behov.

Centerpartiet och de övriga allianspartierna i landstingets förslag är att införa en sk. habiliteringspeng, vilket innebär att den funktionshindrade själv kan avgöra vad och vilken metod som passar bäst.
Jag tror också att en valfrihet kan innebära att väntetiderna för att få hjälpmedel blir kortare och effektivare.
Jag tror att införandet av en hjälpmedelsgaranti och upphandlingar av service ger många funktionshindrade en tryggare tillvaro.
 

Bättre kapacitetutnyttjande i vården-schemaläggning av läkarna

Av , , 3 kommentarer 14

I hälso- sjukvården måste ett ständigt förbättringsarbete pågå för att så långt det är möjligt effektivisera för att korta vårdköer, minska kostnader och fokusera på uppdraget att bota och lindra. Läkarna har en nyckelroll i detta förbättringsarbete och det faktum som innebär att det är särskilt viktigt att just läkarens kompetens finns tillgänglig då patienten behöver den och då särskilda insatser i vårdkedjan kräver det.

I alla verksamheter som görs i team brukar alla i teamet ha samma schema förutom i sjukvården. Läkarna arbetar dagtidsscheman.  För allt arbete på obekväm tid ska läkarna kopenseras med ledig tid eller pengar.

Det kanske inte är bäst att det är många läkare på en avdelning på dagtid, på vissa avdelningar kanske det är på kvällen det behövs fler. Man måste anpassa resurser då de mest behövs för patienten. Erfarenheter visar att flexiblare utnyttjande av arbetstiden ger mer vård för pengarna och ger läkarna en betydligt bättre arbetsmiljö.

Patientsäkerhet är något som har stort fokus i västerbottens landsting men en läkare som går på jouren direkt efter ett arbetspass och arbetar ett dygn i streck är inte patient säkert. Många av misstagen i vården sker av trötta läkare. Schemaläggning av läkarna innebär även att de finns mer närvarande i teamet runt patienten när akuta problem uppstår.

Flexiblare arbetstider med en opimal schemaläggning av alla resurser är ett steg i att anpassa hälso- sjukvården tillden ekonomiska verklighet som gäller i dag och inte till den verklighet som var då den nuvarande ordning beslutades. Det höjer även patient säkerheten.

Ökad valfrihet !

Av , , Bli först att kommentera 18

Patienten måste få mer att säga till om i vården. Köerna kortas och kvaliten städigt utvecklas.

Vården ska vara solidariskt finansierad och ges efter behov. Alla ska få den vård man behöver oavsett var man bor, varifrån man kommer, vilken ekonomi man har, hur gammal man är eller vem man är. Människors eget inflytande över vården behöver öka. Detta är även viktigt när det gäller habilitering, alla passar inte att få samma typ av habilitering för alla är vi olika.

Jag tänker bland annat på Move and Walk som är en pedagogik för cp-skadade barn och vuxna som tidigare gick att välja för västerbottningarna men som sedan en tid tillbaka inte är möjlig eftersom att den inte finns i länet. Nu har västerbotten själv en väldigt bra habilitering för cp- skadade. Men möjligheten skall finnas för de som önskar något som inte finns i det egna länet och som de tror är bra för dem, eller i detta fall föräldrarna tror är bra för sina barn.

Valfriheten i vården skall öka så att patienter kan välja vilken vårdcentral man vill  besöka, vilket sjukhus man skall bli opererad hos och i vilket land man ska få vård i.

Svensk sjukvård håller hög kvalitet när man jämför med andra länder, men den kan bli ännu bättre. Vården präglas ofta av att ”systemet går före patienten”.  Det är patienten som ska vara utgångspunkten och att vården ska utformas efter patientens behov.
 

 

Kroniskt funktionshindrade bör få fria hjälpmedel !

Av , , 1 kommentar 15

Behovet av hjälpmedel har ökat bland annat  på grund av att vi blir äldre och att vi skrivs ut fortare från sjukhuset. Det är ett bevis på att vi behöver leverera mer hjälpmedel till folket. Om man inte ger mer pengar till denna verksamhet leder detta  till att männsikor som behöver hjälpmedel inte får några. Detta är ganska självklart eller hur? Det är detta som har skett i västerbottens landsting under den röda ledningen. Om man på detta lägger en avgift, som kanske alla inte har råd med och kanske i synnerhet inte någon som inte har ett arbete vilket många kroniskt funktionhindrade har, då blir tillgängligheten för hjälpmedel ännu sämre.

Jag tycker att hjälpmedeksverksamheten skall få ökad budget för att hänga med människorna i den utveckling av sjukvården som sker.

Den här begränsningen av hjälpmedel som sker på grund av den dåliga ekonomin samt av avgifter drabbar den kroniskt funktionshindrade hårt. Sen snackar man så fint om att alla har samma rätt till ett bra liv. Fnys!! För mig är det självklart att alla kroniskt funnktionshindrade skall ha rätt till kostnadsfria hjälpmedel. Jag skall göra allt jag kan för att det skall bli verklighet.

Fler händer och mer tid till omvårdnad.

Av , , Bli först att kommentera 17

Ni känner säkert igen debatten om fler händer i vården som ofta används för att lyfta vikten av att vara nära patienten och ha tid för god omvårdnad. Det talas även om vikten av att en läkare skall hinna med så många patienter per dag som möjligt för att fler skall få hjälp och att läkarens tid inte skall gå åt till administrativ tid. Vissa administrativa uppgifter måste läkaren utföra själv men journalskrivandet sker mestadels av läkarsekreterarna, då blir det även bäst skrivet eftersom att de har special kompetens att skriva journal och läkaren hinner med fler patienter.

Det pratas dessto mindre om all annan vårdpersonals administrativa tid. Är inte den viktig? Är det inte viktigt att omvårdnads personalen ägnar sig åt patienten. Vi har en modern sjukvård med en väldans massa data system och i stort sett all patient dokumentation sker i datajournalen eller i diverse datasystem. En nutida sjuksköterska får ängna otroligt mycket tid för dokumentation, tid som patienten skulle behöva. Inför att även omvårdnads personal får diktera sina anteckningar och att sedan läkarsekreterarna skriver ut det. Då kan vårdpersonalen änga sig mer åt omvårdnad och slipper den stress som uppstår när de måste sitta och skriva istället för att ängna den tiden till patienten. Då får vi fler händer i vården.

Kära Västerbottningar

Av , , 1 kommentar 19

Efter 30 år med en socialdemokratisk ledning i landstinget är det nu dags för förändring. Det behövs en ledning som har större fokus på länsbornas behov än vem som utför vården. Vi måste stoppa osthyvlingen och istället välja bort det landstinget inte ska syssla med och istället prioritera att det som är direkt hälso och sjukvård får mer resurser.

Byt ledning nu!!

 

Svårt för de med psykiskt funktionsnedsättning att få hjälpmedel

Av , , 1 kommentar 19

 

Jag hade i våras förmånen att vid hjälpmedelsdagen delta vid ett antal föreläsningar som gavs av Hjälpmedelsinstituet .
Många människor i samhället har för att få sitt dagliga liv att fungera behov av olika hjälpmedel.Västerbottens läns landsting har under många år haft stora underskott i sin  hjälpmedelsbudget
 
Hjälpmedelsinstitutet  har fått ett uppdrag av regeringen att sprida kunskap om och utveckla hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning. Detta har även lett till en kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning, där har det framkommit att det är en ekonomisk besparing för samhället eftersom att det ofta leder  till att personer återkommer till arbetslivet samt att de förbrukar mindre läkemedel som lugnande och sömnmedel, om de får  anpassade hjälpmedel . Det kan bland annat röra sig om hjälpmedel som underlättar att organisera det dagliga livet, hjälp med tidsuppfattning och att känna trygghet vid sömn.
Men det viktigaste är att livskvaliteten för denna grupp ökar avsevärt.
 
I Västerbotten skrivs dessa hjälpmedel ut i mycket liten omfattning till gruppen med psykisk funktionsnedsättning. Anledningen till detta kan vara flera, men det underlättar naturligtvis inte att hjälpmedelsbudgeten är för snålt tilltagen.
Hjälpmedelinstitutet  arbetar även med att informera beslutsfattare, utskrivare, biståndsbedömare mfl. om vilka hjälpmedel som finns eftersom att det har visat sig att den kunskapen var förvånansvärt låg. Hjälpmedelinstitutet är även med i utvecklingen av nya hjälpmedel.
 
Jag anser att man måste öka hjälpmedelverksamhetens budget.
Jag anser att det måste göras en översyn, så att de hjälpmedel som förskrivs också är de hjälpmedel som efterfrågas och att beslutsfattare, utskrivare, biståndsbedömare får kunskap om dessa hjälpmedel. Det skall inte heller vara ett hinder att skriva ut ett hjälpmedel som finns på öppna marknaden om det är det som krävs för att tillgodose behovet brukaren har för att få sitt dagliga liv att fungera.