Per Martin Israelsson (Foto: Anneli Kråik)

Kommer ni ihåg mitt blogginlägg "En Davids kamp mot Goliat"? 
(Länk: http://blogg.vk.se/annelikraik/2010/03/15/en-davids-kamp-mot-goliat-162320)

Det handlade om renägaren Per-Martin Israelsson i Vapstens sameby som nekades att registrera renmärke för sin minderåriga dotter. Samebymajoriteten ansåg inte att han var medlem i samebyn trots att han äger renar i ett renmärke som registrerats för användning i samebyn. Och trots att Per-Martins förfäder i många generationer bedrivit renskötsel i samebyn. Samebyns negativa ställningstagande ledde till att Per-Martin fick processa mot såväl Länsstyrelsen i Västerbotten som mot myndigheten Sametinget, för sin och dotterns rätt. Det har tagit 10 långa år, men nu har "David" vunnit kampen!  

Förra veckan beslutade sametingets styrelse efter föredragning av myndighetens jurist att "Per-Martin Israelsson är att anse som medlem i Vapstens sameby", och slår fast att dottern har rätt att registrera renmärke i samebyn.
Jag vet att Per-Martin och hans dotter är obeskrivligt glada nu, med all rätt. Om det är möjligt så är jag lika glad som dem. Jag gillar när rättvisan segrar som den enligt min mening har gjort nu. Det övertygar mig om att man aldrig ska sluta kämpa och ge upp det man tror på.

Per-Martin och hans fall har berört mig särskilt i hjärtat. Antagligen för att jag och mina döttrar befunnit oss i just den här situationen. Jag vet hur det känns att stånga huvudet mot en myndighet som inte tar hänsyn, vare sig till känslor eller juridik. Som med enkla godtyckliga pennstreck har makten att radera rättigheter för alla framtida generationer. Jag har varit där, i vanmakten och känslorna av maktlöshet över att driva en kamp som ingen tycks se. Men jag har, liksom Per-Martin, vunnit den kamp som jag inte trodde var möjlig att vinna. Och det kära läsare, det känns i hjärtat... 

Jag har också fått vara med att företräda Per-Martin juridiskt i det här ärendet, så för mig är segern dubbel. Dock är jag ganska säker på att majoriteten i Vapstens sameby inte heller nu erkänner Per-Martin och hans dotters rättigheter. Lika lite som de accepterade domstolsutslaget som fastställde mina döttrars medlemskap och rätt till renmärken i samebyn. Men det spelar mindre, eller ingen roll. För jag tror att de politiska vindarna har vänt. De flesta kloka samer inser nog att om vi ska jobba för att stärka rättigheterna för samerna som folk, så kan vi inte samtidigt jobba för att inskränka rätten för de enskilda individerna.

Så grattis Per-Martin och Anni-Linn! Vägen mot upprättelse för Vapstens ursprungssamer har bara börjat :-)

Hej mina vänner och bekanta samt övriga läsare!

Från och med nu kommer jag att tillämpa hårdare debattregler för kommentering på min blogg. Det innebär högre krav på saklighet i inläggen, att debatten håller god ton och att uppenbara kränkningar av enskilda namngivna personer inte får förekomma. 

Ni har fortfarande rätt att vara anonyma när ni debatterar på min blogg, men jag publicerar inga inlägg där skribenten uppger falska e-postadresser eller falsk identitet. Det betyder i praktiken att jag vill veta vem ni är även om ni är anonym i publiceringen.  

En uppmaning till debatterande politiker är att ni för debatten under ert eget namn. Det är självklart inget krav, men dock en stark önskan.

Välkomna att forstätta debattera!

Detta brev tillställs idag partiet Samernas ordförande samt partistyrelsen:

Enligt kungörelse vid extra plenum i Arvidsjaur 2011-09-01, deklarerade Lars Wilhelm Svonni för partiets räkning att ledamöterna Alice Nilsson och Lars-Jonas Johansson inte längre företräder partiet. De anklagas för att vara demokratiska haverister som svikit väljarna och frångått partiets ideologi.
Med anledning av dessa mycket allvarliga anklagelser mot två av partiet Samernas folkvalda, är det nödvändigt att partiet besvarar följande frågor och lämnar en förklaring:

Vad, vem eller vilka är partiet Samerna? Är det partigrupp, styrelse eller kongress enligt partiets stadgar?

Är den skrivelse som lästes upp av Lars Wilhelm Svonni att betrakta som en officiell deklaration från partiet Samerna?

På vilket sätt kan det säkerställas att det som deklarerats är partiets uppfattning med utgångspunkt från svaret på den första frågan?

Vilken funktion inom partiet har tagit det beslut som ligger till grund för den aktuella kungörelsen?

Är det ett beslut av ordförande/partiledaren? Är det ett beslut av de tre ledamöter som fanns på plats under det extra plenumet? Eller är det ett beslut taget av partistyrelsen? Beroende på vilket, hur motiveras rättskraften i det som kungjorts, enligt Samernas stadgar?

Av vilken anledning informerades inte Alice Nilsson och Lars-Jonas Johansson om parties kommande utspel under pågående plenumsförhandlingar?

Enligt kungörelsen har Alice Nilsson och Lars-Jonas Johansson ”under lång tid satt i system att inte underordna sig de demokratiska beslut som fattats av partigruppen, partistyrelsen och partiets kongress”.

Exakt vilka beslut är det som dessa båda inte underordnat sig och som lett till ett så drastiskt agerande från partiet? Har de i så fall, i god tid och på demokratisk väg fått vara delaktiga i att påverka dessa beslut?

Jag förutsätter att de beslut som avses tagits under protokollförda möten, och att det i sådana fall finns protokoll att uppvisa. Det bör även finnas antingen skriftliga reservationer från dem som inte delar besluten, eller framgå i protokollet att beslut tagits enhälligt.

Kan partiet Samerna uppvisa sådana handlingar som rör de beslut där Alice Nilsson och Lars-Jonas Johansson, anses ha gått emot partiet? Om inte, hur kan då dessa beslut anses vara demokratiska beslut?

Vid partiet Samernas extra kongress i maj det här året i beslutades att inte utesluta Lars-Jonas Johansson från partiet.
Hur anser partiet att man respekterat kongressens beslut när man samtidigt i partiets namn avgett den aktuella kungörelsen?

Var det enligt partistyrelsens mening demokratiskt och i enlighet med kongressbeslut att inte kalla Lars-Jonas Johansson till partiets överläggningar under Sametingets plenum i Vålådalen, maj 2011, trots att partikongressen tagit beslut om att inte utesluta honom?

Slutligen:
Enligt muntlig uppgift från partiledaren i förra veckan är såväl Lars-Jonas Johansson och undertecknad fråntagna våra ordförandeskap för våra respektive distrikt i partiet.
Vilken funktion inom partiet har beslutat om detta? När gjordes det och med vilket stöd i partiets stadgar? Har partiet för avsikt att officiellt delge oss det beslutet?

Vidare finns uppgift från partiledaren att vi inte kommer att bli kallade till partiets kongress i oktober.
Stämmer detta och hur motiveras i så fall detta?

Jag vill personligen också veta varför jag inte fått svar på min fråga om varför jag inte kallats till disktriktsordförandemötet i Luleå, som jag ställde till vice partiledaren Mikael Jakobsson. Samt varför ingen ur partistyrelsen besvarat mitt brev som gick ut till styrelse och medlemmar i början av året.  

Jag och många med mig emotser konkreta svar på dessa frågor.

Med vänlig hälsning

Anneli Kråik

I torsdags höll Sametinget extra plenum i Arvidsjaur. Jag satt vid datorn och lyssnade lite slött till websändningen från mötet. Men plötsligt hörde jag nåt som fick mig att knappt tro mina öron. Min första tanke var att det nu slagit helt slint för partitoppen i Samerna. Sittande mötesordförande, Lars Wilhelm Svonni, tillika ledamot i partiet Samerna passade på att läsa upp en kungörelse från det han påstod vara partiet. Den gick ut på att partiet anser att ledamöterna Lars-Jonas Johansson och Alice Nilsson är demokratiska haverister, att de svikit väljarna och inte längre företräder partiet. En uteslutning kort och gott, som i praktiken betyder INGENTING. En nullitet för att använda Svonnis egna ord.

Men själva tillvägagångssättet, att kuppa hela Sametinget, inklusive de berörda ledamöterna, och bedriva politik på en så låg och odemokratisk nivå, gör mig matt. Det här gick ut i etern, till hela Sverige och världen. Och en kort stund skämdes jag för att vara same, när personer i vårt högsta beslutande organ beter sig såhär. Och dessutom i det parti där jag en gång lade min röst. Det senare kommer ALDRIG mer att ske, så länge nuvarande partitopp styr partiet.  
Lars-Jon Allas i Guovssonásti gick upp och bad partiet SAMERNA att inte belasta sametinget med de interna problemen. Erik Oscar Oscarsson i Lpss gick upp och sa att något liknande skulle man aldrig ha släppt upp i en kommun.

När chocken släppt så insåg jag att partitoppen genom sitt utspel via Lars Wilhelm Svonni, precis bekräftat allt det jag skrivit om partiet SAMERNA på den här bloggen. Det odemokratiska arbetssättet, bristen på respekt för de demokratiska spelreglerna, bristen på respekt för väljarna och inte minst den egna partikongressen. För vem eller vilka har egentligen beslutat att Lars-Jonas och Alice inte längre företräder partiet? Är det de övriga tre ledamöterna som befann sig vid det extra plenumet i Arvidsjaur? Är det partistyrelsen, av vilka flertalet inte fanns på plats? Eller har partiet hållit en hemlig kongress? 

Jag blir konfunderad när jag läser i kungörelsen att de båda uteslutna anklagas för att ha "satt i system att inte underordna sig de demokratiska beslut som fattats från partigruppen, partistyrelsen och partiets kongress." 
Vid den senaste extra partikongressen så ville partitoppen att Lars-Jonas Johansson skulle uteslutas, men kongressen motsatte sig det. Det beslutet måste väl gälla så länge det inte hållits en ny kongress som tagit ett annat beslut. Men uppenbarligen så struntar partitoppen i det kongressbeslutet och anser att det är helt okej att bryta mot "demokratiska beslut", så länge det är rätt personer som bryter mot dem. 

Nej, partitoppen i partiet SAMERNA är sina egna bästa bödlar, de avslöjar sig själva utan yttre hjälp. Det är synd på ett parti som hade alla förutsättningar att bli en trovärdig och stark aktör på den samepolitiska arenan. Men en vacker ideologi måste också kompletteras med ett aktivt handlande, för att ett parti ska vinna mark. 
Och jag tror att väljarna är kloka nog att inte nöja sig med luddiga anklagelser, om vad de uteslutna gjort och inte gjort. Min uppmaning är: fram med något konkret och bevisa det!