Igår kväll kom jag hem efter några sköna dagar i Norrbotten. Jag har pratat med trevliga människor och fyllt på med massor av positiv energi. Så jag har faktiskt inte vetat att vissa personer ägnat heldagar den här veckan åt att gräva ner sig i bitterhet över mig på sameradions kommentering. Lilla jag. Tänk att jag skapat så mycket känslomässig oreda hos en del samer så att de inte kunnat tänka på annat än mig den här veckan! Bara för att jag och mina vänner i Vaapsten Sijte besökte Länsstyrelsen i Umeå i måndags. (se tidigare bloggar).

Jag läser ju aldrig kommentarerna på sameradion numera eftersom inläggen där håller en så låg nivå. Samma personer som skriver, under olika pseudonymer, men med samma undermåliga argument som skriker bitterhet och missnöje i vilken fråga det än må vara. Vem har behållning av sånt? Inte jag i alla fall. Jag har lärt mig prioritera de bra sakerna och välja bort de dåliga för då mår jag som bäst och får mest gjort. Och gissa om jag fått mycket gjort den här veckan! Detta medan mina motståndare lagt energi på att spy galla över mig. Men jag beundrar verkligen er som orkar debattera sakligt och under eget namn på Sameradion, ni gör det förbaskat bra!  

För ofta är det någon enskild person som ska hängas på de där kommenteringarna på Sameradion. Och i veckan har det visst varit jag på grund av mitt engagemang för Vapstens ursprungssamer. Jag har hört att jag kallats både rasist och nazist,och jag kan faktiskt inte annat än le...Och jag lovar, det leendet kommer från hjärtat. Det blev lite extra roligt eftersom jag i förra veckan fick höra att jag och min blogg är föremål för diskussion på nationalsocialistiska möten. Där tycker man att jag hotar svenska intressen och jag betecknas som en "samisk nationalist". Kanske bäst att låta mig avgöra vad jag egentligen är men då faller såväl rasist som nazist. Jag skulle nog säga pro-same.

Även om jag inte läser sameradions kommentering så vet jag att ni som skriver där läser min blogg. Så jag vill bara meddela att om ni vill att jag ska sluta strida för det jag brinner för så bör ni fundera ut nån annan metod än att skriva skit på sameradions kommentering. För jag fungerar inte riktigt som andra där. Jag blir varken ledsen eller knäckt, Jag blir taggad och stärkt och sån har jag alltid varit! För jag vet att när människor kommer med såna bottenlösa argument som de gjort mot mig på kommenteringen, så är de väldigt desperata. Då känner jag att jag har lyckats röra om i grytan och det är en otrolig sporre för mig och dessutom mycket smickrande. Att jag blir kallad rasist och nazist för att jag arbetar för att samiska rättigheter ska tillfalla samerna, det säger väldigt mycket om dem som arbetar emot mig. Så jag har full förståelse för att de inte vågar skylta med sina riktiga namn, utan gömmer sig som rädda möss bakom påhittade pseudonymer. Det sättet att vara är dock inte riktigt min grej, men alla är vi ju olika...

Nu till en annan rolig sak: Jag kollade läsar-statistiken på min blogg i förmiddags. Vanligtvis har jag i snitt omkring 500 sidvisningar de dagar då jag publicerar ett blogginlägg. Den 25:e mars, då jag publicerade pressmeddelandet om Vaapsten sijtes besök hos Länsstyrelsen, hade bloggen 639 sidvisningar. Dagen efter låg siffran på hela 23 000 sidvisningar. (!), och påföljande dagar något lägre, men fortfarande åtskilliga tusen. Utifrån den här statistiken kan jag utläsa att Vapsten-frågan genererar ett stort läsintresse och engagerar människor. Det är ett betyg jag tar till hjärtat, och jag vill bara uppmana er att fortsätt läsa, för det kommer mera!

 

Det här är de enda bilder som finns inifrån mötesrummet där Länsstyrelsens representanter mötte Vapstens ursprungssamer igår. Medan SVT och Sveriges Radio hängde på dörren utanför, så var jag för en gångs skull den enda journalist som exklusivt fick vara inne i rummet under detta historiska möte. Det var bara det att jag var inte där som journalist, utan som representant för Vapstens ursprungssamer. 
(se pressmeddelande i föregående bogg)


Nöjda miner hos alla inblandade när mötet avslutades. Och ett rejält handskak mellan Länsstyrelsens naturvårdschef Björn Jonsson och Vaapsten Sijtes ordförande Torkel Stångberg. (Anna Wenngren och Lars-Jonas Johansson i bakgrunden)

Vaapsten Sijtes ordförande Torkel Stångberg tar ordet och inleder med att föredra Vaapsten-deklarationen...

...inför Länsstyrelsens representanter Anna Wenngren, chef för naturvårdsenheten Björn Jonsson, chefsjurist Håkan Törnström samt...

 
...vikarierande landshövding Birgitta Heijer

Men innan mötet väntade en samlad journalistkår utanför Länsstyrelsen. Jag ägnade morgonen och bilresan till Umeå, åt att bearbeta nyhetsredaktionerna. Det som slog mig var att för tio år sen försökte jag förgäves få alla möjliga journalister att intressera sig för det som skett och sker i Vapsten. Men ingen orkade börja gräva i den här frågan som ansågs svår och komplicerad. Nu kände samtliga av dem jag pratade med på redaktionerna, till Vapsten-frågan. Och intresset från medierna för vårt uppdrag i Umeå var mycket gott! Man kan säga full pott och idag har det fortsatt ringa journalister.

 
Jag och Torkel Stångberg intervjuas av Sameradion.

Jag intervjuas av Västerbottensnytt.

Lars-Jonas Johansson intervjuas av VästerbottensKuriren.

Hela delegationen från Vaapsten Sijte:
Fr.v. Lars-Jonas Johansson, Anneli Kråik, Lorentz Åsdell, Torkel Stångberg och Erik Östergren.


Som avslutning på dagen kikade vi in hos Samernas Riksförbund, SSR där vi fick ett glatt och mycket trevligt mottagande.


Vi provade konferensrummet medan Torkel föredrog och överlämnade Vaapstendeklarationen till SSR...

Sen drack vi kaffe och hade allmänt trevligt innan vi lämnade staden och återvände hem till Vapstensfjällen!

 Pressmeddelande 2012-03-26

Vapstens ursprungssamer går från ord till handling:
-  Nu kräver vi vår rätt!

Idag klockan  13.00 överlämnar Vapstens ursprungssamer ett tungt politiskt manifest till Länsstyrelsen i Umeå. Manifestet - Vaapstendeklarationen - innehåller 25 punkter som fastslår och klarlägger ursprungssamernas rättigheter i det område som utgörs av nuvarande Vapstens sameby.

-Ursprungssamerna i Vapsten har blivit utsatta för oerhörda rättsövergrepp under snart ett sekel. Våra rättigheter har konfiskerats till förmån för inflyttade samer från Norrbotten som aldrig erhållit något inflyttningstillstånd till vårt område. Det har skett i strid med gällande lagstiftning och internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa,  säger Torkel Stångberg, ordförande för Vaapsten Sïjte, en organisation som företräder Vapstens ursprungssamer.

En delegation på fem representanter från Vaapsten Sïjte befinner sig just nu i Umeå. Under några timmar på måndagseftermiddagen ska dessa träffa representanter för Länsstyrelsen, bland andra enhetschef vid naturvårdsenheten Björn Jonsson och myndighetsjuristen Håkan Törnström. Under detta möte ska frågor med utgångspunkt i Vaapsten-deklarationen diskuteras.  

- Vi går från ord till handling. Vi ber inte om att få nyttja våra grundlagsskyddade rättigheter. Vi meddelar att vi tänker göra det. Vi underkänner legitimiteten hos nuvarande Vapstens sameby eftersom samebyn registrerats på falsk grund  utan representation från områdets ursprungliga samer.  Vi underordnar oss inte varken samebybeslut eller myndighetsbeslut som kränker våra rättigheter som urfolk i Sverige, säger Anneli Kråik, vice ordförande i Vaapsten Sïjte.

Kontakt:

Torkel Stångberg, tel: 070-3120180
Anneli Kråik: 070-2972284

Ladda ner Vapsten-deklarationen i pdf-format här.

Följ ursprungssamernas rättskamp här: www.vapsten.se

Ja, jag vet. Jag borde skriva mycket mera och oftare. Men det händer mycket nu och det är det där med tiden. Det är en lyxvara som dessvärre inte går att köpa för pengar. Men det finns en viktig sak som jag måste skriva om nu, för det är en hjärtefråga för så många i min närhet. Det börjar på älg och slutar på jakt.

Det finns mycket som byråkraterna vid statens myndigheter inte förstår av livet utanför stadsgränserna. Följaktligen finns det också mycket som byråkraterna vid Länsstyrelsen i Umeå inte förstår av livet här uppe i fjällregionerna. En sådan sak är vikten av att kunna jaga älg. Det är tradition, kultur och ett kött-illskott i frysboxen, vars värde inte ska förringas. Nu vill och ska myndigheterna förändra älgjakten, vilket i praktiken blir en inskränkning i jaktmöjligheterna för många här uppe som inte omfattas av rennäringslagens välsignelse och har medlemskap i sameby. Det blir ytterligare en statlig konfiskering av samiska rättigheter, som jag och flera med mig inte accepterar.

Ni som känner mig vet att jag sitter i styrelsen och är vice ordförande för Vaapsten sijte, en organisation som företräder Vapstens ursprungssamer. Kanske tycker många att det varit ”tyst” om oss senaste året, vilket enbart beror på att vi varit dåliga på informationen utåt. Men jag lovar att vi jobbat och fortfarande jobbar hårt, om än i det tysta. Vi har fasta mål och strategier och den här våren kommer mycket att hända, tror jag. Det som jag tycker är mest spännande nu rör just de nya reglerna kring älgjakten. Det har givit Vaapsten sijte en fin möjlighet genom att vi ansökt om registrering av ett älgskötselområde som omfattar all kronoöverloppsmark inom Vapstens sameby. Alltså de marker som förbinds med våra medlemmar genom urminnes hävd men som staten genom en tvivelaktig lagstiftning och godtyckliga lagtolkningar, förbjudit våra medlemmar att bruka.

Jag gissar att vår ansökan blir ett stort huvudbry på Länsstyrelsen, och ännu har inget skett i ärendet. Av tradition vet vi att tjänstemännen där inte anser att samer utanför samebyarna har några samiska rättigheter alls. Som stöd för den tolkningen används rennäringslagen som ett redskap att slå i huvudet på varje enskild same som försöker hävda minsta lilla rättighet. Det som är nytt nu är att samerna i det här området inte längre strider enskilt. Och vi accepterar inte heller rennäringslagen som ett vapen i det statliga förtrycket av samerna som ett folk.

Vapsten sijte har idag över 100 medlemmar och vi hoppas att fler ska fortsätta strömma till. Jag ser fram emot en juridisk process där rennäringslagens giltighet får prövas gentemot de internationella konventioner som Sverige förbundit sig att följa. Vi kan snart vara där nu!

Så vad vill Vaapsten sijte genom att registrera det aktuella älgskötselområdet? Ja, det vi vill är att själva förvalta jakten på våra marker, utifrån samerna som ett folk. På det styrelsemöte vi höll i morse var vi tydliga med att enas om att det inte finns några avsikter att stänga någon ute från jakten. Vi vill skapa balans i området, som en styrelseledamot sammanfattade det. Och vårt uppdrag är medlemmarnas vilja. Så jag rekommenderar er som vill vara med att påverka, ett besök på www.vapsten.se för att läsa mer om våra stadgar och hur man kan bli medlem.
I mars håller Vaapsten sijte årsmöte med en rad viktiga punkter som vi kommer att lägga fram för beslut för årsmötet. Jag hoppas på många medlemmar tills dess.

Lev väl och må gott! Extra många kramar till er alla på hjärtedagen idag!

/Anneli Kråik

PS. Har ni förresten tänkt på hur många älgar som trafikerar vägarna i vinter? Känns som om årets älgjakt inte skötts så ”effektivt” som tidigare år. Nån som har en teori...? DS.

Idag hade jag inte tänkt att vara varken politiskt analytisk eller historieskildrande. Istället ska jag presentera min personlige träningscoach som ger mig de nödvändiga energikickarna mellan bloggarna. Det här är min renvallare Nemo, en border collie på snart ett år som ser till att hålla mig i trim, (okej, det kanske inte märks men det känns i alla fall).

Fram till för några veckor sen har han varit en riktig odåga som jagar bilar, hoppar, nafsar och ser varje besökare som ett presumtivt parningsobjekt. Men nu börjar jag få till honom. Att jobba med honom är ren terapi för en stressad själ och ger välkomna avbrott i en stökig vardag. 

Jag köpte honom i höstas från Vemhestar i Vemhån och han har en fantastisk vallinstinkt. Problemet är att jag kan för lite om vallning och behöver lära mig. Om någon vet en bra lärmästare eller kurser i närheten så tar jag tacksamt emot tips!
För närvarande vallar Nemo endast lämmlar på sandstranden intill Björkvattnet. Renarna, som är hans verkliga specialité, är kalvtunga och behöver lugn och ro.

Nu är min hjärna seg och trött efter en hel dags möte. Men jag kan meddela att det inom Vaapsten sijte idag har hållits många bra och givande diskussioner. Vi har tagit bra beslut, och personligen har jag fått ny, skön och positiv energi! Sånt man får när man träffar likasinnade med samma intressen och mål, och kan brainstorma ihop!
Och inte minst kommer jag att leva ett tag på mötet med Folke Grubbström.

Jag får återkomma till det, men just nu nöjer jag mig med att lägga ut några bilder från dagen. Trevlig helg! Och tack alla för en givande dag!

Vaapstare.

Vår mötesordförande för dagen med en modern samisk ordförandeklubba. (kan även användas som grytslev)

En yngre vaapstare + en något äldre....

Omvald ordförande Torkel Stångberg.

Sitter just nu på Vaapsten sijtes årsmöte i Tärnaby. Jag har nyss lyssnat till ett mycket intressant föredrag, av den förra lapptillsyningsmannen Folke Grubbström. I sitt jobb fick han god insyn i problematiken kring Vapstens sameby på 70- och 80-talen. En mycket trevlig, klartänkt och rättskaffens man. Han sitter på så enormt mycket kunskap och det är en ren fröjd att lyssna till honom. Min journalistintuition får mig att inse att den här mannen bara måste jag träffa på tu man hand och prata mera med!